Kan bara tänka mig c-vitaminsbrist .. mitt ena marsvin dog i det.. Du måste nog åka till vetten .. sålänge ge honom c-vitamins tillskott oh se till att han äter

Men han äter och är pigg som vanligt, konstigt nog. Och de får vitkål varenda dag plus annan frukt och grönsak. De får mer vitkål än vad de behöver för c vitamin behovet. Kan de vara nått tok med att han inte tar upp c vitaminet som han ska?

#1 Blev din oxå förlamad först? Hur länge levde han så?

#2 okk :/ hon levde i en dag sen avled hon sorgligt nog i min famn :(. Jag tycker endå att du ska ta han till vetten för säkerhets skull..

C-vitaminbrist är inte alls vanligt, speciellt inte om man ger grönsaker. Däremot slänger gärna okunniga veterinärer ur sig att varenda sjukdom hos marsvin handar om c-vitaminbrist eftersom att det är det enda de kan om marsvin i princip… Att de behöver c-vitamin.

Förlamning är i princip det sista och mest allvarliga tecknet på c-vitaminbrist. De brukar få svullna leder, nersatt aptit, diarré o.s.v.

En tillfällig förlamning kan bero på stukning, de kan t.ex. ha hoppat ner illa från ett hus eller fastnat i en höhäck. Eller så kan en nerv hamna i kläm av olika anledningar.

Han är ju inte direkt ung heller… Svårt att säga vad det är. Visst kan det vara en väldigt otypisk c-vitaminbrist, men det verkar konstigt. Kanske kan åldern ha något att göra med det? Starkt ökat vitaminbehov p.g.a. sämre upptag? Nu spekulerar jag.  Även om jag inte tror på c-vitaminbrist så skulle jag nog ge tillskott för säkerhets skull.

Det var ju oxå så att mitt svin som dog pga av det åt precis som vanligt men tillslut när förlamningen tog sig längre och längre upp över kroppen så kunde hon inte ta sig till maten och hade ingen ork att äta .. så det slutade med att hon tyvör avled även fast jag gav c-tilskott

Mamma hade hört i natt att det var väldigt livat hos marsvinen. Hon sover på nedervåningen och de på övervåning men de hade ändå lyckats väcka henne. Men då de lugnat ner sig efter ett tag så brydde hon sig inte om att gå och kika och tänkte mer att de ville ha grönsaker eller nått då de ofta kan låta och tigga, dock brukar de vara tysta på nätterna. Jag funderar nu på om de kanske har bråkat och skadat varandra men jag hittar inga sår eller nått, men kanske Bruno ändå kan ha lyckat stuka sig? De har ingen höhäck de kan ha fastnat i.

Sen tänkte jag när du #4 skrev att en nerv kan ha hamnat i kläm…..Bruno har en stor (typ körsbärstomat storlek) fettknöl på bogen, men den har han haft sen han kom till mig och den sitter ju dessutom fram…….kan det ändå vara en orsak tro, om den klämmer på någon nerv…..? .

Tack för era svar! Jag ska ge c vitamin tillskott utifall. Jag har oxå pratat i telefon med en veterinär som tyckte jag skulle avvakta ett tag nu när Bruno ändå är så pass pigg. Han äter precis som vanligt och mådde han dåligt så brukar det påverka aptiten.

Jag har nyss städat buren till dem och under tiden fick de vara på golvet då springer han som vanligt men då i halvcirklar och det vänstra benet rör han inte.  Märkligt detta….Hoppas han kryar på sig min lilla gris!

Om det bara är ena benet så tror jag ännu mindre på c-vitaminbrist! Jag tror att han har stukat sig. Om det gått livat till kan han ju ha hoppat ner lite för slarvigt från ett hustak t.ex. Tycker också att du ska avvakta och se hur det utvecklar sig. Håll koll på aptiten, se efter så att han kissar och bajsar normalt och kontrollera så att han kan hålla sig ren själv. Hoppas det går bra!

Oj. Är väldigt överraskad över att se ett till sådant här fall. Trodde att jag aldrig skulle stöta på det igen.
Mitt ena marsvin Emma fick det nämligen(vad det än var…). Ett ben förlamat. Har undvikit att tänka på det, för det hela blev bara en hel radda av dåliga beslut… tänker inte återberätta hela historien, men jag kan ta lite av min erfarenhet till din hjälp.

Exakt vad det var tog jag aldrig reda på(punkt ett bland de dåliga besluten *suck*), men veterinären kunde inte känna någon stukning. Jag har svårt att tro att Emma, som var ett så väldigt lugnt och motsatsen till livligt marsvin, skulle ha kunnat stukat benet genom någon livlig akt och c-vitaminbrist vet jag 100%-igt att det inte var. Dessutom tror jag inte att ett stukat ben borde bli förlamat så gradvis som Emmas ben blev. Något med nerverna kan det mycket väl ha varit. Om inte annat vill jag tro(och hoppas) att det kan ha varit något som kommit med åldern och inte gick att bota. Jag beslöt nämligen till slut(kanske lite för sent..) att det enda rätta var att avsluta hennes lidande och låta henne somna in.
Hon var ju trots allt 6½ år och hade alltid varit ett väldigt känsligt marsvin, så att det skedde av ålder är ju troligt. Det konstiga var dock att förlamningen dök upp precis efter att hon haft trumsjuka. Nedsänkt immunförsvar berodde det kanske på? Veterinären sa att hon var alldeles stel i benet(och bäckenet?), så jag tror nog på att det är något som kommer med åldern ändå… och alltså inte går att bota.

Men jag hoppas verkligen att du kan lyckas reda ut vad det här är och att det kommer att lösa sig för dig!
Och det bästa tipset jag kan ge dig, av egen erfarenhet, är att du inte borde hoppas på för mycket, tyvärr.
Lycka till!

har en gammal teddytant på 7-8 år på jobb som är väldigt stel i båda bakbenen. det är åldern som satt sina spår för hon äter och mår bra i övrigt!
så det kanske är åldersrelaterat för din gosse oxå??

#9 Nä tyvärr så är det inte något åldersrelaterat tror jag då det kom så plötsligt, och han är inte lite stel heller utan han kan inte röra det ena benet så något måste ha hänt…..

#8 Hoppas oxå att det är något som går över…..

Verkar han ha ont någonstans i benet (eller höften) och du klämmer och känner på det? Släpar han benet efter sej eller håller han upp det mot kroppen?

#11 Han verkar inte ha ont. Och det är svårt att säga hur han har benet för hela hans kropp lutar liksom över det benet. Men när jag känner på benen så är det liksom motstånd i det:S Det hänger alltså inte bara……Men även i dag är han pigg annars och skrek efter vitkål när jag sa godmorgon……Har jobbat natt och ska sova nu men ska undersöka han mer när jag vaknar. Vill inte bråka för mycket med han heller……

Jag har pratat med veterinären som kan kika på han men tyckte jag skulle förbereda mig på att det inte gick att göra nått. Han äter och pratar som vanligt fortfarande men är så klart mest still. Skulle jag lägga en morot i andra sidan av buren så skulle han ta sig dit men annars rör han sig inte mycket. Just nu känns det som att det ända rätta är att han ska få somna in, eller tror ni det kan bli bättre och jag ska avvakta några dagar till? Inte kul det här…..

#13 det bästa tror jag e att låta han sommna in .. Tyvär. Men dom lider ju faktist när dom e förlamade över att dom inte kan röra sig så bra.

Usch vad svårt att ge råd såhär utan att ha sett honom. Å ena sidan vet jag marsvin som blivit tillfälligt förlamade som blivit bra igen efter någon, eller ett par veckor. Å andra sidan ska de ju inte behöva lida.

tycker inte att vi kan sitta här och säga att han ska avlivas…. vi har inte sett honom och du säger att han inte verkar ha ont..

låt vet kolla på honom o se va denne säger.. om vetrinären vet vad det kan vara och att det inte finns nåt att göra…ja då är väl beslutet lättare.. men marsvin klarar mer än man tror :) min gammelgubbe har vatt mk sjuk men icke att ja gett upp!
dock ingen liknande sjuka……

Så länge han inte har ont eller han får några större problem med att han inte kan gå ordentligt tycker jag att du kan avvakta ett litet tag. Jag har haft djur som blivit tillfälligt förlamade och blivit helt återställda efter några dagar, men även ett djur som inte blev det. Om du ska till veterinären kanske du kan be om något smärtstillande och se ifall det får någon effekt. Men om han är förlamad och man är säker på att han inte har en skada nånstans så kanske lite simträning kan vara en idé. Men då ska man ju verkligen vara säker på att han inte har nån skada nånstans som kan förvärras.

I samråd med veterinär så avvaktar vi till måndag, utifall det kan vara något som går över och då han inte visar att han ont och då fortfarande äter och sköter avföring som han ska. Men blir han som sagt inte bättre under helgen och veterinären inte hittar något fel som går att åtgärda (tvivlar) så kommer min lilla Bruno att få somna in på måndag…….

#18 Jag tycker du ska avvakta yttligare och se, om han är pigg, äter och inte har smärtor. Det kan ju vara så att han skadat benet och att det läker genom att han får vila upp sig lite. Att avliva honom på måndag låter väldigt förhastat i mina ögon.

#19 Hmm. Du kanske har rätt……Det märks inte att han har ont men jag är ändå rädd för att han ska ha det, men då han äter så borde han ju må ok ändå? Men sen kan jag nästan tycka att han rör sig mindre i dag. Jag lade in han i huset i morse som jag vet att han gillar att vara i men sen senare på em så var han kvar i huset så jag måste lyfta ut han och lägga han vid vattenflaskan och då drack han. Jag vill ju inte att min lilla gris ska törsta i hjäl om jag inte kan se till att han får vatten då man är borta men jag ger dem extra grönsker nu så han får vätska genom dem. Men på nått sätt så känns inte det här värdigt. Men som sagt, jag vet inte vad jag ska göra riktigt. Men avvaktar iaf till måndag och ser då beroende på hur han mår. Han borde ju åtminston börja bli bättre snart om det tänker gå över tycker jag……

Sen i lördags så är Bruno förlamad i båda benen, han kan inte heller tvätta sig sjäv vilket resulterar i kladdiga ögon (som jag så klart tvättar åt han). Kl 15 har vi tid hos veterinären och hon ska kika på han men gav mig inga förhoppningar om att det skulle finnas något att göra. Anser hon att inget går att göra kommer han få somna in.

Beklagar…

Hoppas att det finns något som kan göras…

Kram

Åh jag beklagar verkligen :(

#21 Nej, vad jobbigt… Stackarn. Det kan mycket väl vara en förlamning som sprider sig då kanske =/
Hur är det med honom nu?

Nu har Bruno somnat in. Förlamningen hade spridit sig uppåt och han var förlamad i båda bakbenen och lite till, han hade oxå fått liggsår som var infektrat på ena bakbenet. Jag har hela tiden haft extra mycket spån och hö åt dem nu men det hjälpte tyvärr inte då han ligger på ena benet hela tiden. Veteriären trodde det var en sjukdom som jag ej kommer ihåg namnet på, men de var något de hade från födseln och bröt ut pga av ålder el stress. Symtomen stämmde exakt på Bruno. Något som hört talas om denna sjukdom? 

Sov gott lilla vän! Det känns alltid jobbigt att mista en vän men jag är tacksam för att han ändå fick bli gammal och så länge han har bott hos mig så har han haft ett bra liv, jag tröstar mig med det. Nu får vi se hur jag ska lösa situationen med Hugo som blev ensam idag. Han är oxå 5 år snart.

Beklagar sorgen :'(
Vila i frid Bruno.

Beklagar sorgen.

Synd att det inte gick att göra något.

RIP Bruno