Ja, kastrera hanen och sätt sedan ihop dem, men vänta minst 3-4 veckor efter att han kastrerats. =)

Sätt absolut inte ihop en okastrerad hane med en hona. Det finns en risk att hon blir dräktig vilket absolut inte är bra med tanke på hennes ålder t.ex.

Se till att hitta någon väldigt smådjurskunnig veterinär bara.

Jag skulle sett mig om efter en hona som kompis istället. Det är inte värt risken med en kastering tycker jag, det är ett riskfyllt ingrepp och i värsta fall dör hanen - det är inte ovanligt förekommande.

Att kastrera ett marsvin är inget man gör lättvindigt man skall verkligen ha en god grund till varför man utsätter djuret för ett så stort risktagande. Du riskerar att förlora honom.

Jag har själv förlorat genom kastrering ett högt älskat marsvin. Då visste jag inte bättre.

Förvisso har jag även två kastrerade som det gick mycket bra för. 

Tänk dig noga för om du verkligen anser att du måste kastrera honom.

Jag hade satsat på att antingen byta hanen mot en hona eller allra helst köpt två till, en bebbehona till "gamlingen samt en bebbehane till killen.  

#3 Bara man kastrerar hos en smådjurskunnig veterinär är det väldigt stor chans att allt går bra. Har själv kastrerat en hane hos roslagstull, allt gick toppen och jag ska kastrera två hanar här hemma sedan för att dem ska slippa bo själva. Är ju rena paradiset för en hane att bo med en hona. Men som sagt, då ska det vara en bra veterinär, annars kanske man inte får rätt medicin efter, osv.

Om du inte har köpt hanen ännu (men jag uppfattade det så..?) så bör du såklart köpa en hona, helst jämngammal med din. Annars skulle som sagt jag rekommendera att kastera hanen, jag har bättre erfarenheter av att ha hane + hona ihop än två stycken av samma kön, ärligt talat. :)

Men visst kan det uppstå komplikationer, det vet man ju inte. Så man tar ju en risk när man låter kastrera sitt marsvin. Så man bör inte ta sitt absoluta favoritmarsvin.

Lycka till.

#4 Men själva kasteringen kan inte vara en rolig del för marsvinen. Jag tycker man ska anstränga sig så långt det går att försöka med en annan utväg - enligt mig är kastrering absolut endast en sista utväg.

#5  Jag håller helt med dig. Man bör försöka med annat innan, absolut. Jag har dock haft en hel del problem med att sätta ihop marsvin av samma kön (om de inte är släkt) och därför ser jag det som självklart att kasterera mina ensamgående hanar för att sätta ihop med en varsin hona.

Men, funkar det på annat sätt (t.ex ha två honor ihop , har en ensam hona och inga andra marsvin, samt vet att honan går bra ihop med andra honor bör man köpa en hona) så tycker jag absolut att man ska ha det så. Jag menar förstås inte att man ska tänka "Nu är min hona ensam, ja men då köper jag en hane och kastererar och sätter ihop med min hona" utan mer om man har en hane och hona hemma och inte vill omplacera, någon har problem med marsvin av samma kön, t.ex. Då tycker jag att kastrera är ett bra alternativ.

Jo jag förstår er som säger att det är ett riksfyllt ingrepp och vill avråda mig, vilket det är. Jag har själv erfarenhet av lyckade kastreringar o detta är karlstad djursjukhus för smådjur o de verkar ha bra koll. Jag står mellan valet o kvalet o känner mig på sätt o vis inte shcysst att utsätta honom för detta, men då jag har varit med om en så pass lyckad kastrering förut så känns det okej. Sen är det ju självklart inget man vet i förväg. men ja har pratat med veterinären o de säger att de väldigt sällan går fel.

#7 Har du redan hanen hemma hos dig?

Ja nu har jag det o har redan bokat tid på måndag

Kan inte göra annat än hålla tummarna för att allt går bra då. =)
Lycka till!

Tack så mycket!

Ja, för er som halkar in på tråden så vill jag bara berätta att kastreringen gick bra och han har precis börjat återhämta sig så pass att han börjar tugga hö. Jag tror det värsta är över nu, hoppas jag iaf! Men det var en pinig väntan!

#12 Hoppas läkningen gå bra. Håller tummarna.

Skönt att allt gick bra. Han var i alla fall perfekt ålder för kastering ;)
Hoppas såret läker lika fint som på min Calypso, och att han återhämtar sig. Så får han väl tjejsällskap om ett par veckor ^^

Ja men helt återställd e han inte, men det går sakta framåt:) Inga grönsaker e han förtjust i just nu, men det känns viktigast med höet. Veterinärn sa att det kunde dröja ända till imorrn innan han va som vanligt igen. Han tuggar lite där stygnen är, så jag hoppas han inte river upp något! Men det ska bli kul för honom att få en kompis sen och roligt för Lou o få sällskap igen:) Men minst tre veckor får det nog dröja vad jag förstått. Så gjorde jag inte med förra marsvinet ja hade, då visste man inte bättre, tur det inte blev nå ungar då…