Men gud va hemskt! Hur kan man få ta emot djur som man inte kan något om? Jag hoppas innerligt att ni inte var tvungna att betala för det besöket? Isf kräv pengarna tillbaka!

R.I.P Wojvoj & tröstkramar till dig!

Jo, vi fick betala… Sambon skulle kräva dem tillbaka för jag klarar inte det

#2 Hur kan dom med att ta betalt när dom inte kan något! Ush vad jobbigt för dig att förklora henne :(

#2 Så oerhört ledsamt. Vila i frid lilla Wojvoj.

Tyvär tror jag inte att ni har möjligheter att få era pengar tillbaka.

Förde själv en kamp för en del år sen då min marsvinshane dog genom komplikationer av en kastrering. Två timmar efter kastreringen släpper ett par av stygnen och hela tarmpaketet åker ut som han klart lyckas trampa till och sarga.

Säger bara Fy f*n men inte ville den veterinären stå till att hon gjort något fel.

Nej vad tråkigt. Har själv fått komma till veterinärer som inte har särskilt stora kunskaper om just det djuret den ska undersöka/behandla.

En gång kom jag till en veterinär som inte ville röra vid djuret! Då undrade jag vad det var för konstig veterinär jag hade kommit till!

Nä, nu blir man arg! Vad ansvarslöst och dåligt av kliniken. Särskilt om det var en smådjursklinik. Vad heter den? (så fler slipper råka ut för misstag med marsvin där)

Jättehemsk historia. Vila i frid fina Wojvoj…

tyvärr så finns det altför många dåliga veterinärer. Själv har jag lyckats hitta en bra veterinär som kan sin sak. Hade först en som jag var missnöjd med.

#6 Får man skriva vilken det är?

Ska nog bli marsvinsveterinär.. ;O

#9 Det behövs verkligen! Skrämmande hur lite våra veterinärer vet! Har varit inne med toxande djur tvågånger innan jag fick reda på av en uppfödare vad det var, de fick åka hem med antibiotika mot lunginflammation! (Inte hos samma som med Wojvoj)

Usch vad hemskt! Man kanske ska ta och leta reda på en bra veterinär nu utifall att man behöver åka in någon gång. Har aldrig behövt det än så länge, så jag har inte ens tänkt på att veterinären inte ska kunna behandla dem små liven. Man åker ju dit för att dem ska bli bättre och inte tvärtom.

Nej, fy stackars er…

Vila I Frid lilla gumman!

#8 #10 Ja, får får man ;)

Det var hässleholms djursjukhus. de andra var små veterinässtationer i Sölvesborg och kristianstad

Ja en bra veterinär är ett måste.

Turligt nog har jag numera en underbar veterinär. Han ställer alltid upp även på jourtider. Fast han har ju förvisso blivit klok på att denna kärringen ger sig inte.

Jag har även sagt till honom hur mycket jag uppskattar honom.

#14 Härligt att också få ta del av bra veterinärer! :) För det är trots allt sånt som gör oss glada.

Ja FeliciaS jag hade faktiskt ett samtal med "min" veterinär häromdagen, om just detta hur vissa veterinärer bemöter oss med smådjur.

Jag tog upp för honom om mycket jag läst här på forumet hur många veterinärer beter sig nonchalant m.m.

Jag vill tro att om vi pratar med dom bra veterinärerna vi har, så tror jag att dom i sin tur tar upp detta problem med sina kolleger och förhoppningsvis kan vi få en bättring.

#0 Va tråkigt att din sötnos gick bort! Beklagar.

R.I.P Wojvoj

#16 Vad svarade han ang dåliga veterinärer?

Jag tycker att det är helt ok att en vetrinär inte kan alla djur, Men i så fall måste dem berätta det så att man kan gå till en annan klinik med bra erfarenhet. Man vill ju inte gå till en vet som inte vet fram och bak på våra älsklingar?

#16 Det var smart idé att prata med din vet. Vet du om han ska ta upp det med sina kollegor?

usch vad tråkigt att hon inte klarade sig trots din insats :(((

för ett år sedan hade min phille broblem med kindtränderna, dom hade vuxit sig för långa.. jag ställde diagnosen själv utifrån det jag läst och bokade en tid hos djursjukhuset i malmö. de sövde honom och slipade ner hans tänder och han skulle bli bra igen. men det blev han inte!
han började bli sned i munnen och åt ingenting, jag fick stödmata osv. var så orolig för min lille gris. ringde djursjukhuset igen och bad dom titta på honom.
fick komma till en tandspecialist. hon tog inte ens upp och tittade honom i munnen!!!!! han stod på bordet och hon böjde sig ner och tittade typ.. han var världens snällaste marsvin så jag förstår inte vad hon var rädd för!
och så säger hon att hon inte kan se något fel och att vi hade tre alternativ (jag trodde käken var ur led, så illa såg det ut) man kunde röntga (svindyrt) och se, men kunde inte göra något åt om käken var ur led.. man kunde vänta och se (vilket ju var uteslutet med tanke på hur dåligt han mådde) eller ge honom smärtstillande och se om han blev bättre…. vi körde på det sistnämnda.

men undertiden letade jag febrilt efter en ny, kunnig vetrinär. fick kontakt med erikslust, som tydligen hade väldigt marsvinskunnig personal. fick en tid och åkte dit.

dom fick fila ner kindtänderna igen, för djursjukhuset hade inte gjort det ordentligt!!! därför hade han fortfarande ont…. sen hade detta gjort att han fått en böld oxå, som dom fick ta bort..

ni kan ju tänka er vilka summor vi var uppe i med alla dessa operationer och besök! ..lagom till julen… (men erikslust är världens bästa vetrinärklinik så dom bjöd på både återbesök och röntgen flera ggr)

tyckte det var skitdåligt av djursjukhuset så jag och mamma skrev ihop ett klagomål och inom 3 dagar hade jag tillbaka varenda öre på mitt konto! :) så ge er inte! om vetrinärerna i fråga inte kan marsvin, då får dom ju säga det så att man kan få en kunnig vetrinär!

för övrigt försäkrade jag alla mina marsvin efter denna incidenten visserligen täcker inte försäkringen tänderna, men urinrproblem och liknande gör den.. och tyvärr miste phille livet efter en urinstensoperation, för snart en månad sen, som gick på 6000:-, jag betalde 1400:- tack vare försäkringen. försäkringen kostar 30:- i månaden ungefär

#19 Oj, det är första gången som jag hört någon som fått tillbaks pengar. Vad häftigt!

Måste säga också att "smådjursklinik" eller "smådjursveterinär" innebär inte att de kan marsvin. I veterinärtermer innebär smådjur nästan uteslutande katt och hund. Marsvin ingår istället en specialisering som heter exotic tillsammans med fåglar, reptiler m.m. Det kan verka märkligt, men så är det. Smådjursveterinärer har i bästa fall ägnat några dagar av sin utbildning till gnagare. Jag har t.o.m. hört skräckexempel från veterinärstuderande om att de hade en eftermiddag med gnagarsjukdomar och det ansågs så oviktigt att många inte ens var där…

Det finns alltså ytterst få veterinärer i Sverige som verkligen är utbildade på marsvin. Så få att det bästa alternativ som de flesta har är att hitta en veterinär som kan katt och hund, men som inte drar sig för att samarbeta med djurägaren, leta reda på information, fråga andra veterinärer o.s.v. Det funkar ofta helt okej, men det gäller alltså att vara påläst själv.

såg att du hade varit på hässleholms djursjukhus.. har fått höra att Kattens vetrinärklinik i kävlinge (tel. 046-710650) är bra på smådjur! även en vetrinär i helsingborg.. är inte 100 på vilken, men det var en kompis kompis som varit där med sin kanin, så jag kan höra med henne vilken det var!
det är inte allt för långt från dig va? lite sent och komma med det nu kanske, men jag antar att du har fler marsvin?

#18 Jag ville bara belysa detta för min veterinär då jag tror att dom inte alla gånger är medvetna om detta problem.

Man ger dom en tankeställare och som sagt kan dom göra något för att få en förbättring så är det ju bra.

"Min" veterinär såg mycket fundersam ut när jag tog upp detta, så ja jag vill tro att han gör vad han kan.

#20 Ja att dom inte är kunniga på smådjur alla gånger det är nog något man får acceptera.

Men dom skall ju visa intresse samt som du skriver samarbeta med andra veterinärer och djurägaren.

Vilka skräckexempel man får höra
Jag har lyckligtvis bara upplevt bra veterinärer. Alla gånger har veterinären inte varit fullt så bra på marsvin, men de gånger jag varit hos en veterinär som inte varit säker på sin sak, har den varit öppen om det och hänvisat till/kontaktat någon som är kunnigare inom det området. Just DET tycker jag är viktigast att veterinärerna här i Sverige gör. Det är så hemskt när de istället för att bara säga som det är, gissar sig till en felaktig slutsats.

#0 Jag beklagar bortgången… R.I.P.

#21

Kan det vara Din Veterinär som du menar?

Jag har hittat en som jag tycker är bra i Ängelholm som jag går till.
Han erkänner att han inte vet så mycket men han försöker ta reda på vad det kan vara samt hur man ska behandla det och han lyssnar väldigt mycket på vad jag säger och om jag föreslår nån behandling så säger han oftast att han litar på mig och skriver ut vad det är jag vill ha.
Har också sagt när jag varit där att han gärna vill lära sig mer om marsvin:-)

Det är bra så länge man vet vad som är fel och vad man vill ha.

Värt att nämna är också att han känner en veterinär som är mycket kunnig på marsvin så han har även sagt att det inte är något som hndrar att han kontaktar honom om det skulle vara något som varken han själv eller jag kan reda ut och det tycker jag känns väldigt tryggt:-)

#25 den vetrinären i helsingborg? jag vet faktiskt inte alls. det var bara min kompis som berättade om hennes kompis kanin som hade blivit hjälpt jättebra där, när hon hade urinsten eller något sådant.

skönt med en sådan vetrinär, som erkänner att han inte är bäst på allt och gärna tar hjälp av både dig och andra vetrinärer… men varför går du inte direkt till den marsvinskunniga vetrinären? :P

min vetrinär brukar frösöka läsa på en massa innan jag kommer om jag nämnt några symptom som hon inte känner igen.

det bästa med en liten klinik är oxå att dom är mer personliga, alla på erikslust vet vem jag är, det räcker jag ringer dit^^ och dom brukar alltid ringa och fråga hur det gått med behandlingar och liknande, medans djursjukhuset inte hade en susning om någonting. tråkigt :S

#22 ok:)

Jag har bara varit hos veterinären en enda gång under mina marsvinsår och det var när vi fick Ringorm här hemma för många år sedan. Dom skrev ut lamisil fotsvampssalva som finns på apoteket åt marsvinen… Det funkade inget vidare kan jag säga. Vi ringde upp dom någon gång och beskedet var att fortsätta smörja bara.
En av mina honor slutade äta pga. allt kliande och dog ifrån oss väldigt snabbt bara några dagar efter att vi varit hos veterinären.
Vi fick inga råd om att sanera, god handhygien efter att ha hanterat de drabbade marsvinen var det som gällde bara - jo tjena.
Senare fick jag själv Ringorm och då skrev läkaren ut Daktar som fungerade bra, det slutade med att jag och det ringormsdrabbade marsvinet som var kvar behandlades med samma salva.

En period efter att både jag och marsvinet var ringormsfria fick lillasyster det, det var ruggigt. Läkarna bara viftade bort det och gav henne någon svampsalva till att börja med men det blev bara värre och värre och när det var som värst hade hon en kal fläck stor som en handflata i hårbottnen.

Vad gör man som väldigt nybliven marsvinsägare när man inte ens kan lita på sin veterinär? Idag har jag hyfsad koll på en hel del marsvinssjukdomar och skulle absolut säga ifrån om jag tyckte att en veterinär ställde en helknasig diagnos eller gav mig någon märklig medicin. Men vi var helt chanslösa då, ingen riktig marsvinsbok med information fanns det och djuren var från djuraffär så det säger väl sig självt hur mycket hjälp vi fick därifrån "Bada dom i hundschampo".

En veterinär kan inte vara så hjärtlös mot ett djur!

#28 usch vad hemskt! Vi på Mif känns ju mer vetande om marsvin än var den vetten gjorde

Usch vad hemskt