En bild på ryggen.

Nu har dom åkt…jag blev hemma för den här hostan tar ju kol på mig snart.

Ingen som har en aning om vad det här kan vara? Hoppas allt går bra nu.

Hoppas allt ordnar sig…

lille vännen, vad söt han är… hoppas det fixar sig!

Vilka härliga färger Tiger har! Hoppas att det går bra hos veterinären! :)

Nu ringde min man. Veterinären hittade inget fel på honom. Hon trodde att det var "kompisarna" som ryckt/nypt han på ryggen. Men vi ska ha kontakt med henne och höras på fredag…hur det gått.

Ingen Ohyra. Lyssnade på lungorna inget. Inte förkyld. Tittade i mun o svalg inget som var konstigt där heller. Ingen uttrokning.

Vad kan det då vara? Han är ju inte sig själv?

Kan han ha fått såpass med stryk så han är öm eller något? Han verkar så trött ligger mest still för sig själv.

Hos vetten så var han förstås "pigg" han har gått omkring där och hade haft en hel del med energi.

Nu har man iallafall gått igenom honom. Hon vägde honom 700g vägde han, inte så mycket. Men så är han ett litet marsvin i sig.

Har ni några tips på vad som jag bör hålla utkik på nu?

Magen är bra….och han kissade en jättepöl i mitt knä innan han åkte

han knaske inte vågar sig fram när det är mat för att han är rädd att åka på stryk? Bara en tanke :)

Vad skönt att det inte var något större fel på honom! Han kanske är tunn för att de andra inte låter honom äta pga. hans låga rang?

#7---> Ja….fast han har ändå alltid trevat fram o kikat vad jag gör uti köket…han är så förändrad på ett par dagar….o sitter mest still i ett hörn.

Det ligger väl nära till hands att han kanske fått sig en smäll av någon av dom andra. Nu får han iallafall vila upp sig utan att ha de andra på sig hela tiden.

Jag hoppas han äter hö…det har jag inte sett han göra…nu sen han blev slö.

Jag tycker att du ska ha uppsikt över honom och se till att han äter och dricker som han ska. En annan bra sak är om du väger honom en gång i veckan och skriver ner hans vikt. För då kommer du lättare att märka om han går ner i vikt.

Det är lite svårt för mig att endast se på bild vad det kan vara..men du skrev att han har något som liknar mjäll.. det kan vara svamp han har i pälsen. Om du drar av en tuss päls från ryggen/baken, kommer det med hudflagor då?

Vad jag kan tänka mig att det kan vara är svamp eller sellnick. www.humlansmarsvin.se är en hemsida med mycket fakta + bilder på sjukdomar.

Om jag var du skulle jag hålla stenkoll på hur dom beter sig mot varandra i buren ett tag, för att se om det är så att dom andra är på honom.

Mjällen plus att pälsen är tunn på ryggen får mig att tänka: svamp. Men det borde väl knappast veterinären ha missat?

#10----> Jag har inte prövat o dra en tuss så jag får återkomma om det. Han är väldigt trött nu men det kan väl vara veterinärsresan. Veterinären gjorde ett skrapprov o kikade i microskåp…men inte vet jag om dom kan se svamp på det viset?

#11---->Jag får höra med vedteriären igen vad hon tror helt enkelt.

Tiger är jättretrött…så jag hoppas inte hon har missat något av vikt.

Jag vet inte hur det är just med svamp, men jag har hört att skrapproven inte är särskilt pålitliga åtminstone när det gäller Ohyra. Kolla igenom hud och päls, och hör med veterinären.

Om det är så att han har mjäll och att det lossnar pälstussar med hudflagor i ena änden, så hade jag behandlat för svamp oavsett vad veterinären säger. Better safe than sorry.

……idag ligger han bara där på sidan……..vad hände????

Det är andra gången jag har sån här otur med ungdjur och marsvin. Det här att dom plötsligt blir sjuka är så drygt o man står där hjälplös. Mitt förra marsvin fick en förmodlig hjärnblödning eftersom han beteede sig som så.

Men min Tiger har bara blivit tröttare och tröttare. I mitt knä igår åt han både hö, morot och maskrosbland.

Jag får säga att dessa djur stal mitt hjärta men så ömtåliga dom verkar! Jag kan inte se att jag gjort något fel….ranskar mig själv….

Har haft ett par vädurar innan o aldrig dom blev sjuka.

Vad gör jag för fel????

Det verkar som att du är ganska övertygad om att han är sjuk på något sätt, och isåfall måste ju veterinären ha missat något. Vad var det för veterinär du gick till och var bor du någonstans?

Har du kollat hur han ser ut i pälsen, om det lossnar något?

Usch vad tråkigt, men det är inte kört än eller ? menar du att han inte finns längre, annars så åk till vetrinären, för något fel är det ju…

Kram från mig !!

#15-----> Göta veterinär åker dit med alla våra djur just för att dom är så bra o trevliga tycker vi…jag bor i Ale kommun…det lossade inga flagor vad jag kunde se på det sättet……han ligger o somnar in nu…jag fattar ingenting…att åka till veterinären i det här skedet är ingewn stor idé. Han verkar inte plågas utan är bara trött.

Det var precis det här jag ville undvika med att åka till veterinären igår…just för det går så fort om dom blir sjuk. Men vad hjälper det när inte veterinären hittar något fel?

Jag är så less…..ännu ett älskat djur som barnen och jag får sörja…vår tur är inte med oss….

Är du säker på att det inte är någon idé?

Annars kan du ju ta dig in till Göteborg, Blå stjärnan har en veterinär som heter Bo Runsten som troligtvis är den enda häromkring som är riktigt duktig på marsvin (så vitt jag vet). Isåfall går du till avdelningen för exotiska smådjur. Du kan ju åtminstone ringa och höra med dom. 031-65 35 00.

Hoppas hoppas att det ordnar sig och att han blir bättre.

#17 Verkligen tråkigt. :-( Jag tycker att du ska ringa till veterinären och berätta läget iaf. På översta bilden på Tiger så tycker jag att man ser att något är galet. Han ser tunn ut och pälsen ser lite tuffsig och glanslös ut. För mig är det jättekonstigt att veterinären inte hittade någonting. Man undrar om de verkligen undersökte honom riktigt noga. Kunde din man berätta på samma sätt som du gör att ni trodde att något var riktigt fel? Att han inte är sig själv och verkar så trött osv?

Han har nu lämnat jordelivet……ja alla veterinärer kan tydligen inte smådjur…men varför då be oss komma in? Bättre att hänvisa till någon annan….som kan sin sak….

#19---> Jodå nog kan min man tala för sig…jag menar vi kommer ju inte in till veterinären för att det inte är något. Klart han måste återberätta han stod inte bara där tyst.

Usch vad tråkigt! Vad ledsen jag blir för din skull. Och vad frustrerande det måste vara att inte veta vad som hände. 

Tyvärr är det nog så med veterinärer att dom ofta inte kan så mkt om smådjur eftersom nästan alla är mer inriktade på hund och katt. Men dom har ju en yrkesstolthet också, så inte sjutton säger dom att dom inte kan ta emot ett marsvin för att dom inte kan tillräckligt. Eller så är dom helt enkelt inte medvetna om det själva. Jättetråkigt. När jag hör om sånt här blir jag verkligen sporrad att läsa till veterinär och specialisera mig på smådjur, jag förstår faktiskt inte varför det är så få som väljer att göra det…

Men spara numret till exotiska smådjursavdelningen på Blå stjärnan så vet du åtminstone var du kan vända dig nästa gång. Tycker också att du borde ringa till veterinären du var hos och berätta vad som hänt, hon/han har ju uppenbarligen missat något väsentligt. Fy vad trist.

Jättetråkigt, verkligen! Åt han något igår? Det är nästan alltid den absolut viktigaste punkten när det gäller sjuka marsvin. Så fort de slutat äta så är det riktigt, riktigt allvarligt och man måste dels tvångsmata och dels försöka hitta orsaken.

En sak till bara. Ring till veterinären nu och berätta hur det gick. Jag tror att det är vanligt att man inte gör det när marsvinen dör och om man inte hör av sig så tror de ju att det gått bra.

#21---> Ja….försökte ringa henne förrut inget svar. Nog ska hon få veta. Kanske hon blir ännu mera uppmärksam nästa gång hon inte hittar något fel iallafall….Tack jag ska spara numret hoppas jag aldrig behöver använda det :-/

#22--->Ja, han satt hos mig i mitt knä på kvällen och åt  både hö, morötter…maskrosblad. Men i buren gick han o satte sig i ett hörn direkt. Han levde upp lite när han var hos mig och åt ganska bra då tycker jag.

Så himla skumt……för ett par dagar sedan var han som vanligt….pep när jag skar upp grönsaker och sprang fram…så olustigt när det går så fort. Så trodde man att man var ute i god tid för att hjälpa honom…men tji fick man. Han har alltid varit "liten" inte vuxit jättemycket. Jag har ingen stor erfarenhet av marsvin. Visst har man läst en massa men jag har inte ägt marsvin jättelänge….så man blir ju näsbränd riktigt. Misst två stycken på så kort tid. Man undrar så ömtåliga dom verkar?

Eller är det ren skär otur? Ja så ska man berätta för barnen….gör så ont i mig.

Jag lider med dig. Vet. kan mycket väl missat. Se vad som hände Sotis under mitt inlägg 'svamp'. Det visade sig ju vara Ringorm. Han började precis som din tiger med tunn päls fast utan sår. Nu säger jag inte att det är Ringorm för det brukar ju inte påverka djuret så mycket. Men gör inte vet. en odling kan de inte heller säga vad det kan vara med säkerhet när det gäller pälsproblem såvida det inte är uppenbart att det kryper djur i pälsen - rätta mig om jag har fel ni som har ännu mer kunskap.

Jag ringde blå stjärnan också…för o höra! Dom sa direkt  förkyldning och lunginflammation….på dessa symtom som han haft tidigare idag. Med rossel och något vitt hade runnit ur ögonen.

Dom tyckte också det var mycket konstigt att dom inte upptäckt något igår när vi åkte in! Så ledsamt hade vi fått antibiotika igår så kan han faktist ha levt idag. SÅ onödigt!!!!

Jag fick antibiotika till ett av mina marsvin för längesen men de bad mig att ge en vis dos av läkemedlet vilket visade sig senare vara överdos.

#26 Fan vad ledsen man blir när dom inte har någon koll. Man litar ju ändå på att veterinärerna ska kunna sitt jobb, åtminstone tillräckligt bra för att inte missa att ett djur är döende.

Jag kan förstå att det är svårt att kunna allt om precis alla djurslag som kommer in till kliniken, men då kan man väl åtminstone begränsa sig i vilka man tar emot så att man inte klantar sig på grund av okunskap?

Nä, så hemskt ledsamt Jag beklagar verkligen!

Riktigt tråkigt att veterinären ni gick till missade det riktiga problemet..

Alltså ibland har man bara sån himla otur. Jag har mist tre hanar på bara ett par månader, den första blev dålig i magen och dog efter bara några timmat, försökte få i honom vätska men det hjälpte inget, han var bara 6 månader. Den andra dog bara helt plötsligt han var tre år och nu i går den dog tredje hanen 9 månader gammal. Det är ju mycket som kan hända med marsvin, det har jag ju märkt, från att vara friska ena dagen så kan dom vara döda nästa dag. Så nu har jag bara en hane kvar, men alla tjejer mår bra. Sånt händer ju aldrig med kaniner  känns som om dom är friskare, har sällan man haft en sjuk kanin. Tror också, eller om jag hört det nånstans att marsvin är specialister på att inte visa om dom mår dåligt, förrän det är för sent.

Tråkigt att det inte gick vägen, hoppas du inte har tappat hoppet helt på att ha marsvin… men om han varit liten hela tiden kanske det har varit något mer fel på honom … hela tiden… kanske hjärtproblem eller något ?

Tack allihop

Jag blir förstås lite rädd…..jag har ju mina två killar kvar här men gud vågar man andas på dom? Nu har vi haft en väldig förkyldning här hos oss i 2 veckor…det som slår mig är kan vi ha smittat honom?

Jag hörde här för ett tag sedan att man kan smitta dom…sen hörde jag att det bara är en sägen. Antagligen finns det ingen som riktigt vet….drar jag slutsatsen till….för det har väl inte gjorts så mycket forskning på det kanske.

Det är ju inte alls så roligt om man faktiskt kan smitta dom…med tanke på att vi har 4 barn som är snoriga titt som tätt….

Ja, tankarna snurrar….ett djur som iallafall ska kunna leva 5 år o mer ibland som dör innan han fyllt året….det känns ju inge bra.

Jag/vi gillar verkligen dessa djur o dom ger oss daglig glädje! Men att två marsvin redan gått bort o vi har inte haft marsvin mer än något år. Jag fäster mig ju så himlans o det blir tung sorg varje gång sånt händer.

Men ni som haft marsvin i många år….har ni haft sådana "turer" där det blir pannkaka….eller är det ovanligt?

Sen en sak till! Kan han ha smittat de andra två pojkarna nu? *orolig*

#32 Jag har hört att förkylningar ska vara artspecifika, så jag tycker inte att du ska oroa dig för att du skulle ha smittat honom. Jag har gosat med mina marsvin när jag varit förkyld massor av gånger och inte har de blivit sjuka därefter, så jag tror inte att de kan smittas av människor.

Jag vet inte riktigt vad du menar med "turer av pannkaka"? Men nog har det skitit sig någon gång för de flesta som har haft marsvin en längre tid, om det är det du menar.
För mig rasade allt samman förra året när mina två marsvin som jag haft halva livet(de var 6.5 och 7 år) dog båda två inom loppet av en månad. Grejen var ju den att jag hade en planerad resa precis när den ena nyligen blivit ensam(kunde ju inte skaffa fler marsvin när jag var borta), och så dog hon medan jag var borta. Det kändes verkligen kasst. Vilka krokben livet sätter ivägen för en ibland…

Men man får se det på den ljusa sidan, hur hemskt det än kan kännas. Allt leder fram till någonting; man lär sig kanske något nytt på grund av det eller tar ett annat vägval.
Hade inte mina honor gått bort så hade jag inte skaffat mina två marsvinsgrabbar från uppfödare(det hade blivit en äldre hona från omplaceringshem istället) och jag hade med stor sannolikhet inte börjat ställa ut marsvin, inte funnit samma intresse för arten och inte lärt känna lika många andra intresserade.

Tack för svar

Med pannkaka menar jag att ungdjur blir sjuk o dör….eller annan sjukdom som slått till….eller att fler plötsligt dör. Lite ovant det här som sagt så har jag haft vädurar förr o inte blev dom sjuk så här.

Men så tycker jag marsvin är så härliga! Trivs bättre med dom än med vädurar/kaniner faktiskt.

Ja, man funderar en hel del nu…..

Usch vad känslorna blossar upp. Jag lider med dig, för vi miste själv en hona för ca ½-år sedan. Ena kvällen pig och kry, på morgonen död och stel i buren. Det mest sociala man kan tänka sig i marsvinsväg. Visserligen inte så van, då hon och burkompisen var våra första, men man - precis som du skriver - fäster sig otroligt. Jag hade en tanke om att jag var kattmänniska - marsvinen var för barnen. Men si det gick inte. Nu är det jag som är marsvinsmamma i hemmet.

Mest troligt hade vårt marsvin någon defekt från födslen som vi inte visste/kunde se. Kanske det var det samma med er gulliga Tiger? KAN ju vara så att det var en "galloperande" lungiflammation och veterinären inte var helt ute och cyklade? Jag vill inte försvara veterinären då jag inte vet vem hon/han är (har vrit med om både dåliga och bra till katterna) men vissa åkommor blossar upp snabbare än väntat. Men jag tycker en som verkligen kan marsvin skulle reagerat mer på slöheten - men den visade han visst inte upp på kliniken.

Hoppas det går bra för er framöver. Sörj, men ge inte upp!

#30 Du har rätt i att de är "specialister" på att inte visa sjukdom. I naturen blir de ju de djuren som blir mat åt andra först och kanske även utstötta ur flocken vid sjukdom.