Alltså, jag hade nog gått ut och pratat med dom. Jag har så sjukt svårt att låta bli när jag ser sånt, och speciellt när det är barn som oftast menar väl men inte vet bättre så tycker jag att det känns vettigt att förklara att djur inte tycker om att behandlas sådär. I brist på kloka föräldrar liksom. Jag tycker absolut att man ska lägga sig i när man ser djur och människor fara illa.

#1 håller helt med dig!!

Förstår inte hur ni samtliga bara kunde stå och titta på denna tortyr utan att ingripa?

Var är föräldrarna? Jag tycker att du borde söka upp dem, det kanske är svårt, men de skulle ju behöva ta ett allvarligt snack med tösen som är svårare att ta med en 6-åring som man inte känner. De har en tendens att skylla ifrån sig, försvara sig osv för att de ännu inte är riktigt medvetna om vad de gör. 6-åringar är ofta för små för att vara ensamma med djur. Dessutom behöver ju föräldrarna ha framtida koll, de kan ju inte släppa ut henne med kaninen själv igen. Skulle du skällt på henne skulle hon troligtvis inte berättat om det för sina föräldrar eftersom det skulle leda till att hon får med skäll (slut på den barnpsykologiska analysen).

Din andra fråga om djuraffär och uppfödare skulle jag vilja säga inte är helt svart eller vit. Jag tycker inte heller att djur ska säljas i affärer. Däremot är det inte så enkelt som att alla uppfödare är seriösa. Det finns ju också ganska stor sannolikhet att hon köpt/fått kaninen av en kompis som vars kanin fått ungar, det är ju frågan om de kan klassas som uppfödare även om de ju fött upp kaninen.

Jag hade helt klart, utan tvekan gått ut och pratat med barnen. Blir vansinnigt arg när föräldrar köper djur som "leksak" till sina barn. Mina barn får aldrig ta upp eller mata grisarna utan att vi vuxna är med. Minns en gång när 3 killar stog & slog en katt med en pinne & skrattade. Flera vuxna såg det, men ingen sa något. Jag såg svart, slet pinnen ur handen på killen och han fick visa mig var han bodde, sen fick föräldrarna höra några ord för mycket av mig. Tycker det är ALLAS ansvar att lägga sig i när man ser att ett djur blir illa behandlat, oavsett om det är ett barn eller vuxen som gör illa djuret.

# 5. Bra skrivet!

Precis, jag hade gått ner direkt och pratat vänligt med flickorna och försökt förklara att en kanin inte är en leksak utan man måste vara f ö r s i k t i g men den!

Jag skulle absolut inte suttit och tittat på för då tycker jag att man själv är med och plågar djuret.

Djuraffärerna tycker jag inte man ska kunna lägga skulden på. Det är föräldrarna som inte har kunskap eller koll på vad ungarna gör med djuret. Jag fick aldrig vara ensam med min kanin när jag fick min första när jag var 7 år. Mamma var alltid med och kollade och berättade hur man gjorde.

Usch vad hemskt, stackars djur, jag hade nog gått ut å tagit kaninen ifrån barnen och pratat lungt med dom att dom kan inte göra så med en kanin och be att få träffa föräldrarna, stackars kanin :(

Har lust att bara åka och hämta kaninen du berättar om, den måste ha ett hemskt liv :(

Asså, klart man kan köpa djur till sina barn (det var så jag och mina syskon fick våra djur) men föräldrarna måste ju se till att djuret behandlas rätt av barnen (bärs på rätt sätt osv) och det är föräldrarnas ansvar att djuret mår bra!

#0 kan du inte gå tillbaka och försöka få tag på ägarna och se om dom kanske har tröttnat på kaninen så man kan få den därifrån ? :(

#8 det hade jag också gjort! Skulle aldrig kunna sitta på och titta och tycka synd om djuret, man måste ju faktiskt göra något!

tack för reaktionerna! uppenbarligen är detta något som berör oss djurägare.

jag hade inte kunnat gå ut till den där flickan igår. jag hade inte vetat hur jag skulle bete mig, eftersom jag skulle vara påtok för arg och så kände jag mig osäker i situationen.

usch! ser jag det igen är jag bättre förberedd och vet hur och vad jag ska göra.

ni kan låsa tråden, ifall ilskna personer som gillar påhopp ser det här.

Jag låter aldrig mina småkusiner eller andra barn ta upp mina marsvin, aldrig. Knappt äns mina klasskompisar, för jag känner att dom har ingen koll på hur man äns håller ett marsvin.

& jag glömmer aldrig den gången jag var på Stensö och såg två killar stå å kasta sten på en svan, det gjorde mej så OTROLIGT arg. Jag blev så ledsen, det fanns verkligen ingenting som kunde hindra mig från att gå fram till dessa pojkar och verkligen förklara att sådär gör man inte. Dom gick därifrån efter det, hoppas verkligen dom lärde sig något! fy vad arg jag var!

#11 klart att folk reagerar starkt då detta var sån hemsk djurplågeri, och klart du inte kunde göra nåt, vet ej du kanske blev chockade eller nåt, det var ju inte vi.

Men var ju inte hur man reagerar förens man står där. Lätt att säga nu hur man skulle göra men svårt när man står och ser detta :(

Men du har ingen möjlighet att åka tillbaka och prata med din kompis eller så och få veta vart flickan bor?

Kanske du kunde få kaninen därifrån till ett bättre hem? :)

#4 Jag menade inte att man skulle skälla på barnet, skälla på andras barn gör jag bara i undantagsfall… och när jag får betalt för det

Jag tror att det är lättare att prata med barnet än föräldrarna, faktiskt. Troligtvis är det ju föräldrarna som är problemet i såna lägen. Man får köra lite dagistaktik och säga till kidsen att kaninen blir ledsen om ni gör så, är det inte bättre om ni tar med den in i buren och ger den lite morötter istället. Eller nåt. Små barn vill ju för det mesta bara djuren väl så om någon bara tar på sig att förklara för dom vad dom kan göra istället, så tror jag oftast att dom lyssnar. Speciellt såpass små barn.

Kan ju tillägga att jag tycker att ni är lite väl hårda mot tjorve, precis som Rafflan säger så vet man inte hur man reagerar innan man står där själv och då kanske det inte alltid är så lätt att veta vad man ska göra…

Det är en annan sak när föräldrarna är närvarande eller när det är större barn som är direkt elaka, jag har varit med om att ungar tex. har kastat smällare efter min hund. Då kan man ju inte göra annat än att bli jävligt förbannad, men vad hade det gjort för nytta i en sån här situation?

#15 Men visst ingriper man väl om man ser ett djurplågeri? Att sedan inte detta var ett medvetet plågeri hör inte hit.

Nog hade man väl först och främst sagt till barnen. Sedan hade jag talat med föräldern.

Förvisso tycker jag att det låter som att kaninen inte var frisk, men det har ju tydligt sina förklaringar.

En frisk kanin har oerhörda krafter i sina bakben så lätt hade den kunnat slita sig ifrån ungen. Och kaniner kan även rivas rejält med sina klor. Denna kaninstackare mår nog deffinitivt inte bra.

Ja, det tycker jag såklart att man bör göra men det är inte alltid man reagerar som man borde och det har jag full förståelse för.

Så hemskt. Du skulle talat med flickorna. Jag hade en kanin när jag var liten. Eller jag hade flera. Och jag accepterade om hon inte ville skutta på gräsmattan. Men aldrig vara elak. Du skulle gått ut och sagt till. Helt klart!

#18 Men det är ju för sent nu. Nästa gång kommer hon säkert agera på ett annat sätt.

Det är väl jättebra att ta upp en sån här diskussion, det handlar ju om civilkurage. Ju mer man pratar om såna här situationer och vad man kan göra, desto större är chansen att fler vågar agera när dom ser djur behandlas fel.

Tycker att det är synd att det har kommit att handla bara om tjorve och vad hon borde ha gjort, jag tror att det är väldigt många som tänker sig att dom skulle ha ingripit och gjort si och så men när man väl står där så är det kanske inte alltid så lätt att lägga sig i för då är det så mycket annat som spelar in.

Som #19 säger, det är väldigt lätt att sitta här och säga vad man själv skulle ha gjort men kanske en helt annan sak när man själv står inför det.

Jag tror #0 kommer reagera annorlunda nästa gång hon står inför nåt sånt här. Men det är inget att göra åt nu efteråt. :(

Jo självklart fungerar vi olika.

Jag smäller ju av omedelbart och går till agerande när något är fel.

Både på gott och ont, för ibland kan man ju missbedömma saker och ting i hettan, men lika snabbt kan jag ju be om ursäkt.

Man får ju inse att som sagt vi fungerar på olika vis.

Men sen kan jag nog se något positivt i våra skarpa svar. Tror att det kan peppa Tjorve att göra något för denna stackars kanin.

Hon kan ju be sin kompis att hålla ett öga på ungen och tillsammans kanske dom kan tala med föräldrarna? Tala om vad dom sett.

Visst, det enda rätta i en sådan situation hade varit att avbryta djurplågeriet som pågick, men själv är jag osäker på om jag skulle ha gjort det - jag kan inte prata med folk när jag är förbannad och skälla på andras ungar är inte min grej heller.

En 6 åring ska inte hantera djur utan uppsyn. Jag har en lillebror på 6 år som vuxit upp med marsvin och vet hur man ska bete sig med dom och ändå skulle jag aldrig lämna honom ensam med ett marsvin. Om någonting skulle hända kan inte en 6 åring hantera situationen och inte heller kan dom bedömma vad som är rätt och fel alltid.

Jag skulle ha avbrytit ungarnas "lek", skulle max kunnat vänta en minut eller två. Skulle helt enkelt inte stå ut! Jag tror inte ungarna gjorde detta för att vara elaka, utan p.g.a. okunskap. Sedan hade jag talat om för föräldrarna om vad deras ungar håller på med.

Jag skulle nog gå och säga till dem i den situationen, dock skulle jag förmodligen vara så osäker att det inte skulle framgå att deras uppförande förargat mig rejält. Det skulle snarare bli så att jag skulle låta svagt upprörd och besvärad. Sen beror det ju på barnet om det lyssnar till hårda ord eller föredrar osäkra råd.

Jag skulle gått ut, plockat upp den stackars kaninen och sagt till flickorna att visa mig hem till deras föräldrar med detsamma.. Jag hade inte sagt ett ord till till skitungarna, det är föräldrarna som ska ha skäll för att de låter det gå till såhär.. De kanske inte vet vad ungarna håller på med, men det bör de göra! Det är en del av att vara förälder som jag har förstått det - att ha koll på sina ungar!
Ungar är så jävliga, trångsynta och okunniga. Klarar inte av det. Men det är faktiskt inte deras fel, om föräldrarna hade varit intresserade/närvarande/medvetna så hade förhoppningsvis inte detta kunnat inträffa.
Usch vad arg jag är!

Usch! Vilken hemsk historia.
Jag skulle be antingen min pappa eller min mamma att gå och prata med föräldrarna till barnet. Det är trots allt deras ansvar att kaninen har det bra, är man så liten så tycker jag inte att man kan hjälpa sin icke-kunskap.

Djuraffärsindustrin är inte bra, Nej. Det tycker jag inte.
Dock tycker jag att barn från 11 år kan ha ett djur/två djur. Eftersom då kan man ta mera ansvar.

Hemskt stackars kanin och var var föräldrarna? Det är inte barnets fel utan det är föräldrarna som inte fattar någonting, hur kan man låta sitt barn vara ensam med kaninen och hur kan det komma sig att de inte visat hur en kanin ska behandlas?

Sen till attackerna mot Tjorve. Jag förstår att man lätt täker att det är självklart att hon borde ha ingripit… men det är inte alltid så självklart just då. Jag avskyr misshandel mer än något annat, ändå stod jag för några månader sedan och bara tittade på när en man stod och sparkade sin hund med full kraft. Jag blev så chockad att jag inte förstod hur jag skulle göra, jag gjorde ingenting… Jag är inte stolt över mig själv men just då kunde jag inte göra något, vet inte varför…

Håller med så många andra här. Tror inte att det får någon bra effekt om en helt främmande vuxen som barnet inte känner springer ut och vrålskäller/lägger beslag på kaninen. Då blir barnet bara skrämt och defensivt. Att köra med "dagismetoden" och prata vänligt men bestämt är nog bättre. Felet ligger hos föräldrarna som lämnar ett djur i ett så litet barns vård, som inte förstår innebörden av sina handlingar. Man kan ju fråga sig huruvida det hjälper att prata med sådana föräldrar. De verkar ju uppenbarligen inte bry sig ett smack om djuret, eftersom det får agera leksak åt ungen, så antagligen skulle de inte göra någon åt saken ändå. Fast visst skulle man vilja säga dem ett sanningens ord.

Jäkla föräldrar säger jag!!!

Avliva ungarna… suck!

#30, och ja jävla på föräldrarna!

Blir så sjukt förbannad.

Fy sjutton! Det borde vara någon sorts lag på vilka som får skaffa djur… Sånt här ska inte behöva hända! *morr*

Om kompisen ser dessa ungar igen tycker jag ni ska ta och kontakta föräldrarna.

"Jag skulle och "Jag skulle" hela tiden. Det är ju som alla säger, men när ni väl står inför något sånt här så skulle många agerat som jag. Det är jag säker på. Jag är glad att det blev en sån diskussion om detta, för nu vet ju alla (efter alla expertråd här) hur man ska göra nästa gång!

#33---> Är väl nte konstigt folk reagerar det är ju sunt i en sån här situation. Tror det flesta verkligen hade agerat.

#33 Jag såg en gång en kvinna som stod och slog efter sin hund med kopplet - och jag rusade fram och skällde ut henne. Jag kan verkligen inte hålla käften när jag ser något sådant!
Att hålla tyst är inget alternativ för mig, då sker det ingen förändring och människorna som agerar fel kan bara fortsätta med sitt beteende - och det accepterar inte jag!

Men alla är vi olika och får lov att agera eller inte agera hur de vill.. Men jag kan inte hålla käften!

#33- Jag är ganska säker på att de flesta ingriper när de ser djurplågeri, varför skulle man inte göra det?

#36 Tycker detsamma. Sedan finns det ju olika spekulationer vad man klassar som djurplågeri också… Men det ska vi inte gå in på här ;)

#33 Ja jag står fast vid mitt första inlägg i denna tråd.

Att för mig är det fullkomligt ofattbart att ni tre personer sett detta och ej ingripit.

#33 Du, Tjorve har ju själv öppnat tråden och frågat vad vi andra skulle ha gjort!! vi svarar ju bara, men det tar du negativt?? Frågan är INTE vad vi tycker att du skulle ha gjort.

Är ju inte dig det ens gäller, utan 2 små tjejer. Men du frågar ju oss andra vad vi skulle ha gjort, och vi svarar!! Vad vill du ha som svar då???

Jag svarar bara ärligt vad jag skulle ha gjort, inte att du varit elak mot kaninen. All kritik behöver inte vara negativ kritik, och man lär sig ju något nytt av erfarenheter.

Ja jag vet vad jag hade gjort för jag var i en liknande situation för några år sedan. Var ute och promenerade hunden i en park när jag ser en liten unge som fullständigt släpar med sig en kanin i sele. Kaninen vill inte gå så den…ja släpas med och ser inte särskilt glad ut. Bredvid ungen går vad jag gissar var ungens mor och gör INGENTING.

Jag stannar upp och ropar åt dem att sluta släpa kaninen. Förklarar att de gör illa den och att det inte är sjysst osv…ett halvlångt utlägg från min sida. Ungen stannar såklart upp och ser paff ut. Mamman ler lite generat och säger till barnet "Ja du ser vad tjejen säger, lyssna nu"…suck. Kan inte för mitt liv förstå varför man som förälder föredrar att lämna över sin barnuppfostran på andra.

Så kort sagt…jag hade flugit ut och berättat vad som är okej och inte, hade även följt med ungen hem och tagit ett snack med föräldrarna.

Men du tjorve "frågar" ju även: Vad skulle vi göra?

Läser det förvisso som ett uppgivet konstaterande att det fanns ju inget att göra?

Men hur skulle det se ut om vi inte reagerar mot misshandel?

Människor eller djur misshandlas framför människor som inte ingriper utan enbart suckar uppgivet: Vad skulle vi göra?

Som jag skrev i mitt inlägg #21 så reagerar vi människor ju olika i sådana här situassioner. Även om inte jag kan förstå hur människor kan se misshandel utan att ingripa så får man ju inse att vi är ju olika.

Så kan du svara på varför ni inte ingrep? Varför satt ni bara och tittade på?

Märk väl det jag skriver är inte skrivet av ilska. Jag vill bara veta.

#41 jag skrev inlägget för att jag var chockad över vad jag sett. det låter på inlägget som att vi stod i en kvart och tittade på vad barnen sysslade med. så var det såklart inte, men vi hann se en hel del och vi ingrep inte.

jag tänker inte stå till svars för att jag inte agerade, men jag har tagit till mig vad folk skrivit så nu kan ni som sagt låsa inlägget.

det är inte intressant längre när allt går ut på att skälla på mig för att jag inte gjorde något.

det som folk skrivit räcker bra för att besvara mina tankar.