Mina honor har också grinigare dagar då de är lite extra tuffa mot varandra, dock är hanarna värst, de kan hålla på varje dag i en vecka. vara tyst i en vecka eller mer och sen börja igen..

Honorna är bara någon gång ibland och inte ofta alls.

Känner igen det där mad kurrande och tandskakningar på mina hanar men det blir inte så mycket mer än det. Det kan gå perioder där man inte märker något sådant.

Intressant att du tar upp det för jag har också funderat över deras beteende ibland.  O om honor är mer lugna till sättet.

Stirrup hur gamla är dina hanar?

Har i alla fall märkt att dem lugnat ner sig oerhört bara med åldern. Antar att det till visso är individuellt detta också, då ett av paren jag har aldrig varit särskilt gnabbiga. (De äldre är/har varit värre).

Ni som även har honor i samma rum, upplever ni en möjlig påverkan av detta i gnabb intesiteten? Tänker att det kanske blir med kiviga med honor närvarande, i synnerhet vid brunst??

jo, då mina hanar håller också på så ibland.
Speciellt dom två yngsta. :/
Däremot det näst äldsta paret håller inte alls på så lika ofta.
Och det äldsta paret har vel hållt på nån gång ibland.

Det är ju normalt rangbeteende, så speciellt för hanar men det kan hållas på så även i honflockar ;) Mina tre honor gnabbas lite ibland, eller åtminstone gjorde - den ena honan som är (var - vet inte hur de har ordningen nu sen jag släppte ihop alla tre igen) högst i rang hade vissa konstiga dagar då hon håller på fruktansvärt jobbigt. Hoppas det lagt sig nu och min dräktiga hona är högst i rang, vilket jag tror.

#4 Det är väl för att de yngsta inte är säkra på sin rangposition ännu medan de andra gått ihop ett tag och vet var de har varandra, så att säga ;)

#5 precis, jag tror också att det är nåt sånt.

Exakt det som du berätta, exakt så håller mina hanar på:)

Mina två hanar brukar också hålla på å kurra, hacka tänder och vicka på rumpan åt varandra.

Funderar på att kastrera dem/en utav dem pga detta då dom ibland hugger efter varandra/den ena jagar den andra, och någon gång har jag sett att de fått sår. Inga allvarliga sår hittills, men ser gärna att de lugnar ner sig lite så att man slipper att de bråkar ihop ordentligt någongång.

Är det farligt att kastrera marsvin?

#9 Det finns alltid en risk med att söva ner smådjur.

Jag som ganska nyligen börjat följa upp honornas brunstperioder lite noggrannare tycker mig se att det är mer liv på hanarna runt perioden för brunst - de bor i samma rum. Tror säkert de känner att doften ändrar sig i luften och att de påverkas av det.

Glömde ju fråga om det här med ledarskap. Hur vanligt är det att det ändras och att en tvåårig hane som gått med en äldre hane hela tiden plötsligt tar över "makten". Dessutom inte passade på när den äldre var sjuk utan väntande tills han blev frisk!! Jag funderade på att sära dem men efter ca två veckor var maktskiftet klart.

Är det vanligt att även så små marsvin som jag har dryga 3 månader håller på att kuttra och vagga mot varandra flera gånger dagligen ?

Jag har uppfattat det som att hangnabb ofta upplevs värre än vad det egentligen är av oss människor. Det kan gå riktigt vilt till utan att man behöver lägga sig i. Ryker dem ihop vet man det, då är det riktiga anfall/utfalls attacker och blodsutgjutning. Min erfarenhet säger mig att ju lugnare och stabilare hane desto högre i rang. Ju mer gnabbig/ridande/tjaffsig desto lägre i rang och därmed behovet av bekräftelse & sökande efter "sig själv".

#13  Så fort det blir könsmogna testar dem sina "vingar" i flock rangen, även 3 månaders.

#8 marsvins hanar ändrar inte sitt beteende efter en kastrering, gissar att detta kanske bl.a. beror på att marsvin blir könsmogna så tidigt att det inte går att kastrera i s.k. förebyggande syfte. Har själv ingen erfarenhet av detta och tycker att det är lite mystiskt då man stryper hormon produktionen men goda referenser säger att det faktiskt är så.

#12 Jag skulle tro att den yngre egentligen haft en form av "ledar" position under tiden den äldre var sjuk, och när den äldre tillfrisknat hävdade denne tillbax sin position. Vilket gjorde den yngre en hel del rättfram i sin förtvivlade förvirring?

Det där känner jag igen till 110%
& jag har funderat på att lägga in en video på dom. Min äldsta hane har flera små bitmärken från den andre lille retstickan, ibland har jag fått sära på dom. Det går riktigt vilt till, speciellt på nätterna.

Mina hannar beter sig på exakt samma sätt ibland. Men dem är forfarande bästisar.

#14 Enligt information jag har fått ska de lugna ner sig efter att ha blivit kastrerade. Så jag anser att det iaf är värt ett försök, då jag knappast tror de kan må bra av att dela bur med någon de småtjaffsar med nästan ständigt och bråkar ihop sig ganska ordentligt med ibland. Det måste bli en väldigt stressig miljö för dem att leva i och det är inte hälsosamt att leva under konstant stress. Då tror jag personligen att de skulle må bättre av att leva ensamma.

Mina hanar håller på så lite av och till, ja ;) Det känns som att det är ganska normalt för hanar att hålla på så.

Andra stunder ligger de ju och myser ihop, så jag vet i alla fall att de tycker om varandra ganska mycket ändå.