Skulle säga tvärt om, det vuxna marsvinet har ju redan utvecklat sin personlighet så åker du ditt och får själv ta ut den och hantera den märker du ju snart om den är arg eller otam och sen kan man köpa den om den passar dig :)

Men får du den transporterad till dig utan att ha träffat den först finns det en risk, men kan vara samma risk med en unge, dock kan det vara lättare att lära om en unge än en vuxen ;)

Otamhet handlar om hantering, så det tror jag inte att man får oavsett ålder om man tillbringar mycket tid med sitt marsvin (sen är ju inte alla marsvin som ärtpåsar till personligheten). Något aggressivt marsvin har jag aldrig träffat.

Aggressivt?

Bror väl på om det äldre marsvinet har blivit handskat med.

Eller om marsvinet bara har varit i buren hela tiden.

Samma sak med bebisar.

Om man inte tar upp och klappar dom o.s.v så blir dom ju inte tama.

Det är ju inget lotteri.

Nu fick jag ett tamt marsvins unge.

Alla små marsvin är rädda i början.

Om man aldrig tar upp dom osv så blir dom ju aldrig tama.

Håller med #1, äldre marsvin har ju genom tidigare hantering blivit formade under längre tid, ungar är lättare att forma. Men även äldre kan genom hantering såklart bli tama.

Jag håller helt med Caspia i #2 - skulle inte kunna säga det bättre själv.

Marsvin är inte agressiva, de är väldigt lugna och fredliga som djurart.

#5 alla marsvin är tyvär inte så.

#6 Agressiva skulle jag inte vilja påstå att något marsvin är (det är i så fall väääldigt ovanligt), däremot rädda eller oroliga. Men ett marsvin är inget djur som går till attack (utan de håller sig undan och gömmer sig eftersom de är bytesdjur).

Jag har tyvärr ingen egen erfarenhet av att skaffa marsvin som redan är vuxna, men om man är osäker på vad man ska skaffa - två äldre eller två yngre, så kan man ju helt enkelt skaffa en av varje istället ;) Rangordningen lär ju ordna sig galant iaf.

Om man ska skaffa enbart ett marsvin till får man väl anpassa sig efter vilken ålder man tror skulle passa de befintliga marsvinen bäst. ^^

Jag har skaffat fyra av nio marsvin som bebisar, det tog längre tid för bebisarna att anpassa sig och bli tama än vad det gjorde för de vuxna som kom hit. Men då var de vuxna hyffsat mycket hanterade. En utav dem åkte en bra bit och för henne tog det längre tid innan hon kom till rätta.

Min erfarenhet är att om man köper bebisar så kan man forma dom väldigt mycket men man måste då också gå igenom deras uppväxt då dom är lite rädda och osäkra.

Köper man ett vuxet så är det oftast väldigt lugnt redan och tamt om det inte är det så är det annars oftast väldigt lätt att få dom tama eftersom när dom blivit lite äldre så blir dom atomatiskt lite lugnare.

Så det är vad man själv vill men personligen tycker jag både ungar och vuxna är lika härliga :)

De allra flesta av mina marssvin har kommit hit som bebisar. Men Greta och Wilma som kom från omplaceringshem var ett resp. fyra år gamla. Greta är en jättecool tjej och hon kom till rätta väldigt fort, välhanterad var hon också. Wilma däremot som flyttat en hel del tidigare i sitt liv var rätt stirrig och det tog mig ett halvår att få henne att slappna av såpass i buren att jag kunde röra mig runt den utan att hon störtade upp från där hon låg.
Sen har jag en marsvin som trots att han kom hit som bebis inte vill bli lugn och tam, han är helt galen jämt :P Men han är min lilla gosegris ändå.

# 11 det hänger nog mycket på hur dom är som individer, en del är väl helt enkelt inga riktiga gosegrisar ;)

#12 Men om man bara har dom i buren så blir dom inte tama.

#12 - Precis, så tror jag också :)
Det där med att kela är ju ett mänskligt påhitt, även om många marsvin uppskattar det.