Men visst är väl dina hanar inte så gamla ännu? Om det blir problem så blir det oftast det när de är runt halvåret eller så. Tre eller fler hanar kan funka bra ihop, även om det är betydligt säkrare att bara ha två hanar i samma bur. Tror inte att det är någon större skillnad på att ha tre eller fyra hanar, mer än att det är lite mer som ska stämma med fyra hanar. Alla individerna måste ju funka ihop.

hehe nä dom är ju bra 8 veckor ännu.

funderar på det där med revir dom har redan bokat varsit hus

men dom följer varandra hela tiden när dom är ute som ett litet tåg och om nån försvinner tjuter dom efter varandra

Tror ändå det är svårare ju fler dom är, vanligast är ju att man bara har två hanar, medan honor kan vara tillsammans en hel flock.

Du får ju räkna med att dom kommer att göra upp om rangordningen så småningom och då kan det ju bli lite gruff. Om dom börjar bråka mycket så kan man behöva ha dom isär ett tag och sätta ihop dom igen. Men viktigast är att man har en tillräckligt stor bur.

Dina är ju så små, än så länge vore det konstigt om de inte kom överens ;) Så länge du har tillräckligt stor bur kan säkert fyra hanar funka tillsammans, det beror på hur de är i temperamentet. Enklast brukar dock vara om det är en någorlunda åldersskillnad på dem.

Instämmer med #1.

#3 jag tror att det finns risk att man försvårar/förvärrar om man tar isär hanar som är i en uppgörelseperiod, jag uppfattar det som (så länge det inte handlar om rent slagsmål men då måste man ju sära permanent.) att de endast kommer att dra ut på det dem sinsemellan ändå har behov att strukturera upp. Har man dessutom tre hanar & tar bort en av bråkstakarna tror jag det bäddar för att de inte ska lösa sig med avbrott. Då varje avbrott senare leder till en ny introduktion dem emellan vilket är det tjorvigaste för redan gormiga slyngelhanar. Den tredje riskerar nog att bli en tydlig inkräktare helt plötsligt. Då får dem ju alla börja om med vem som nu höll på med vad & hade vilken roll o.s.v.

Jag tror på att man ska ge dem de bästa förutsättningarna från början, (som # 3 sa) en stor bur framför allt. Men också låta dem hållas i ganska rejäl grad under sina gnabb/tjaffs tider. Men bråkar dem så att det verkligen går illa till (blod/hår/klös) då måste man ju sära. Men man får bita ihop en hel del, ´ha ordentligt tålamod (& öronproppar). Föresten som # 1 skrev, är ju alla individer & vissa hanar "hanigare" än andra, en del bråka/ tjaffsar i princip ingenting under tonåren, medan andra är värre.

jag hade två hanar (en vuxen o en yngre) och satte till en till (en ca 6 månader gammal väldigt undergiven hane) den yngsta tog sig an den nya o mobbade ut den äldsta. det är alltså den yngsta som är mest dominant. till en början kunde dom vara på golvet och på mysfilten tillsammans men det gick inte alls sen…
tog hem en bebiskompis till den äldsta o helt plötsligt gick alla fyra ihop utan problem. den nu yngsta växte till sig o vid ungefär sex månaders ålder fick han nog av den dominanta hanen och började mobba honom (springa efter o bita). fick sära på dom och ha dom två och två.
det hela beror väldigt mycket på individerna, det är omöjligt att säga när dom är 6 veckor om dom är dominanta eller ej, min elliot som nu är 1,5 år (den yngsta) var inte alls dominant som liten, först vid 6 månader visade det sig. medans mina två äldsta (varav den äldsta tyvärr gått bort) mycket väl skulle kunna gå ihop i en större grupp, då ingen av dom bryr/brydde sig om att vara ledare för gruppen…………. som sagt, individuellt!

kan ju tillägga att den yngsta som blev ensam när den äldsta dog fick en ny kompis ganska omgående, kompisen är nu 6 månader o moppsar för fullt mot sin äldre burkamrat, som kan vara en riktig surkarg mot allt o alla….men inte mot kompisen =) han får nästan göra vad han vill utan att han blir förbannad.. märkligt beteende, när han var så kaxig mot den andra hanen :P