Jag tycker inte att det är konstigt om nya marsvin inte äter så att man ser det under de första dygnen/ veckan. Lite pillar dom nog alltid i sig.

Att hon sitter hopkurad i ett hörn ihop med att hon inte äter låter däremot inte så bra :/ Över huvudtaget skulle jag vilja säga att hopkurade marsvin som inte äter och sitter i ett hörn (tittar in i väggen?) är ett mycket dåligt tecken.

Jag skulle ha börjat stödmata(tvångsmata) ganska omgående med fortimel (receptfritt på apotek) eller allra helst med Critical Care för att magen ska hålla igång.

Föresten, misstänkte du inte att hon kunde vara dräktig? Eller blandar jag ihop det nu?

#2 Usch då! Hon är igång ibland och går lite och hon tvättar sig och så. Men stundvis sitter hon helt still och bara stirrar rakt fram :( Har sett henne äta några höstrån och några pellets, så visst pillar hon i sig lite. Ska jag ändå stödmata eller ska jag avvakta? Är rädd att jag också stressar henne om jag börjar trycka i henne mat så här på en gång. Hon är ju livrädd för människor än så länge :(

Oj, glömde säga, tyckte hon var lite rund, men samtidigt ska hon ju ha gått ensam så hon borde inte vara dräktig. Helt säker kan man ju aldrig vara.

Skummade den andra tråden nu. Om det skulle vara så att hon är dräktig som du skrev i trådstarten i "Nytt marsvin" så kan jag tycka att det låter som om hon har/ är på väg att få toxicos. Det kan bryta ut om honan stressas, med tex. flytt, i slutet av dräktigheten och vanliga symptom är just att hon slutar äta, sitter och kurar i ett hörn och luktar illa i munnen…

#5 Ja, kan det inte vara att hon bara är stressad då och därför sitter och trycker. Hon har ju bott ensam och sen plötsligt kommer hon in i en bur där hon blir jagad och där marsvin hugger efter henne. Skulle inte det kunna vara en anledning. Mitt önsketänkande! Hon FÅR INTE vara dräktig! Fy så hemskt det skulle vara! Det lär hon inte klara :'(

Visst skulle det kunna vara så. Det är svårt att avgöra utan att själv se henne, tycker att det varit skillnad på "rädd"tryckandet och "sjuk"kurandet som jag sett här hemma…
Jag vet inte om det är rätt att övertolka människors ord men skrev du inte att säljaren tagit extra betalt för honan eftersom hon kunde få smått? I mina öron skulle det lika gärna kunna innebära att honan och hanen gått ihop i syfte att få ungar :/

Jag håller tummarna för att hon bara är rädd!
Luktar hon konstigt i munnen?

Angående stödmata/inte stödmata vet jag inte riktigt vad jag ska råda :/ Å ena sidan är det dumt att stressa en livrädd hona, å andra sidan dör hon om magen lägger av…

#7 Där sa du något! Om priset. Det låter ju som att säljaren kanske menade något när hon sa att hon kunde få smått…

I övrigt tycker jag att du ska stöd/tvångsmata men se det som ett tillfälle att ge henne lite socialisering. Ta upp henne försiktigt, tala mjukt, låt henne få chansen att själv äta. Stick lugnt in pipetten i munnen och spruta bara lite. Vänta på reaktion men ta det hela tiden lugnt och smek henne samtidigt (inte klia - typ bakom örat, det brukar dom tycka är obehagligt om dom inte gillar människor. Smekning i nacken däremot brukar jag tycka ha lugnande effekt). Sätt lugnt ner henne i buren osv. Ge henne ingen anledning att egentligen tycka illa om dig och se dig som läskig. Jag tror det kan funka :)

Men det är svårt att säga försöka duger, för här gäller det ju att man bestämmer sig - ska jag, eller ska jag inte?

Lycka till! :)

Jippi! Bestämde mig för att stödmata henne med lite morotspuré som fanns kvar från Sweenie (oöppnad förstås). Gav henne i spruta och hon gnagde ivrigt på spetsen. Sedan trugade jag med lite pellets, stoppade in den och gungade henne lite i famnen (har märkt att de hellre äter när man går med dem ibörjan, alltså när det rör sig). Så började hon tugga, sedan ville hon ha mer, stack ut nosen ur handduken och vädrade och tog emot pelletsen från mina fingrar. Så det var ett bra val. Hon fick lite alvedon också som jag hört att man ska ge vid antydan till toxios, som säkerhet.

#7 #8 Tack för råd och stöd :) Nu känns det mycket bättre när jag bestämde mig och det dessutom fungerade. 10 ml morotspuré och 6 st oxbow pellets blev det :) Förhoppningsvis kan hon komma igång själv och äta nu när hon fått lite energi och alvedon. Angående priset skulle jag tro att hon bara tar samma pris som djurmagazinet. De tar 295kr för en hane och 395 för en hona. Deras argument är också att honan ju kan få ungar så därför är de dyrare. En annan djuraffär hävdade att det var mer ont om honor och därför var de dyrare. Men i hundarnas värld är ju tikar dyrare ofta och även bland raskatter kan det vara så ibland. Så jag tror inte att det betyder att hon väntar smått. Men just att hon KAN få smått senare. Men hon kan ju ändå ha tjuvparats eller hållts för länge med någon bror eller så. Så dräktighet utesluter jag inte.

Jag tror väl snatare att honor är dyrare för att det är större efterfrågan på dom, det gäller både marsvin och kaniner, det märker man a honorna blir tingade först och det gäller säkert även hundvalpar.

#9 - Vad skönt! :D
Men jag skulle inte sluta stödmata, utan stoppa i henne lite med spruta åtminstone två gånger under dagen idag också så att hon säkert håller magen igång.

#11 Jo jag ska det. Har redan gett henne frukost och frestat med flera sorters grönsaker. Hon smakade LITE morot, vitkål och paprika. Hennes bett är dock mycket försiktiga. Blev lite orolig för tänderna, men iaf framtänderna ser jättefina ut. Hon äter dock inte så mycket hö, vet inte varför, bara något enstaka strå har jag sett henne få i sig. Om man trycker på underkäken, ska tänderna gå ihop då? För det gör inte hennes, men hon kanske trycker emot? Eller kan kindtänderna vara för långa? Snälla Gud inte det :(

#12 Dom nedre framtänderna ska ju gå in bakom dom övre.

#13 Dom går bakom så hon har ett fint bett och fina framtänder, men hon biter inte ihop med framtänderna och jag kan inte trycka ihop käken om jag trycker lite löst. Som sagt, vet inte om hon håller emot eller om hon har för långa kindtänder. Det får hon bara inte ha! :(

#14 Hur menar du nu, "trycka ihop käken"? Så att framtänderna möts?

Mina marsvin biter inte heller ihop sina framtänder om jag pillar i munnen på dem.

#15 Ja, så framtänderna möts. Men de kanske bara stänger munnen när de äter?

Men halleluja, nu har hon ätit lite hö och gått omkring lite både på golvet och i buren. Hon sätter nosen i vädret och i marken och verkar nyfiken. Dessutom har hon ätit en bit kvist, så jag känner mig mycket glad :D Det verkar inte vara något problem med tänderna, hon verkar bara vilsen i sin nya miljö. Förhoppningsvis är det därför hon äter lite dåligt och är skeptisk och passiv.

#16 Jag kan inte heller PETA ihop mina marsvins undre och övre framtänder så att de möts. :-P De undre framtänderna är ju alltid lite bakom.
Framtänderna möts väl först när de själv beslutar sig för att tugga eller gnida tänderna mot varandra.

Bra att hon äter lite! Det är ju ett riktigt gott tecken.
Jag tror att det behövs lite mer än ett dygn för henne att vänja sig vid dig och sin nya miljö, och att det är det hennes beteende beror på. :-)

Det är ju som när man skaffat 5 veckors-bebisar. De sitter väldigt mycket stilla och kurar i en del av buren och tycks inte vilja röra maten, men sen när man har lämnat dem ifred några timmar kan man se att de smakat lite på maten de fått i alla fall.

#17 Ja, men så skönt att höra. Det var så länge sedan jag hade en  liten unge hemma (2 år sedan) så jag minns faktiskt inte. Men nu när hon utan problem fått i sig en gren och tuggar pellets fint så är jag inte orolig för tänderna iaf. Det otroliga med henne är ju att när jag har henne i famnen och stödmatar så vill hon verkligen ha sprutan, jag behöver inte alls tvinga henne :) Hon har också självmant tagit pellets ur min hand redan första dagen. Så det förvånar mig jättemycket! När mina vuxna marsvin kom ville de inte äta ur handen, en av dem vill fortfarande inte äta när hon är i famnen. Så det känns konstigt, men jättekul. Hon är också glad och pigg och visar nu lite motstånd när Clementine vill jaga henne, gnislar tänder och springer inte bara undan. Det ser jag verkligen som ett gott tecken. Så det ser ut att ordna sig :) Hon som har gömt sig i en hö-hög i hela sitt liv utan kompisar och utan mänsklig kontakt, så om hon reagerar med passivitet är nog inte så konstigt.

#18 Hon känner sig trygg med dig och du har ju faktiskt gett henne ett liv. Det vart väl konstigt i början för henne men hon har väl förstått att det inte är farligt hos dig. Med kärlek kommer man långt. Bra jobbat!

Nu går det ändå neråt för henne :( Jag blir så ledsen. Hon är för rädd och orolig för att äta så mycket som hon behöver så hon tappar i vikt :( Hon har nu tappat närmare 100g sedan hon kom i fredags, det är ju jättemycket för en så liten tjej. Så om hon var lite knubbig när jag hämtade henne så är hon smal nu. Hon är väl inte mager, men det är ändå behrövande att hon ska gå ner i vikt. Vad ska jag göra? Hon ligger i tunneln och vågar inte komma fram när vi är i närheten. Ska jag göra något så hon får vara ensam? Ska jag stödmata henne? Samtidigt måste hon ju vänja sig vid oss och hon måste ju kunna äta ordentligt själv. Hon är ju inte sjuk bara rädd. Ska jag vänta ut henne? Vad skulle ni ha gjort?

Oj, ja det var ju mycket viktnergång, det är ju konstigt att hon inte äter. Hur gammal är hon? Äter hon bättre om hon får vara ensam, så kanske du måste låta henne få äta ensam i alla fall.

Hämtade ju också hem ett gäng marsvin för ett par veckor sen, som var fullständigt vettskrämda så fort man rörde sig eller närmade sig dom. Men dom har ju inte hamnat med några nya marsvin utan honan går med sina ungar utom hanen som fick flytta till pappan. Men att äta har aldrig varit nåt problem, dom äter så mycket dom får och är inte alls lika rädda längre, bara man tar det lugnt när man ska ta upp dom.

Har hon så hon kan gömma sig? Hon kanske vill ha tillbaka sin "höhög"…

#21 Jag tror framförallt att hon är ovan att "umgås" med andra marsvin. Hon har ju bott ensam. Jag vet inte hur gammal hon är 2-3 månader enligt förra ägaren. Jag kan tänka mig allt mellan 3-6 månader. Hon är smal nu och väger 660g, när hon kom vägde hon som sagt ca 750g och då var hon lite knubbig och såg nästan dräktig ut, så en bra vikt på henne skulle nog vara ca 700g. Då borde hon vara över 3 månader va?

#22 Jag har provat det de första dagarna. Men  det gjorde ingen skillnad som jag kunde se :/

Jag stödmatande henne igen idag, om man trugar i henne, typ stoppar in i munnen så äter hon upp det man stoppar in (pellets, morot, paprika), sedan kan hon självmant ta ur min hand efter hon har smakat. Paprika tycktes hon gilla och pellets är smaskens. Men om jag stoppar in pellets i buren så äter ju Clementine glupskt upp minst 3/4 och hon vill jag inte ha upp i vikt. Känns inte kul att separera dem heller :/ Nu verkar de ju trivas allt bättre tillsammans.