Ja, jag kan ju ta mig själv som exempel då på hur man kan tänka :) Jag har bestämt mig för att starta en LITEN uppfödning där jag får max 3 kullar per år. Detta pga att jag vill börja med utställning och spara någon egen avkomma till detta och främst för att förse Umeå med marsvin. Här finns ingen uppfödare alls inom ca 10 mils avstånd, därför köper alla sina marsvin från Djurmagazinet som jag tycker är förfärligt dåliga på att värna om sina djurs välmående och häsa. Jag skulle därför önska att det kunde finnas bättre alternativ för seriösa marsvinsköpare. Det är mitt främsta syfte.

Mitt syfte med att börja föda upp är att få fram marsvin som inte finns. Jag vill föda upp ridgebackar med fin typ, och en liten mängd buff roan. Så jag kommer behålla fina ungar och sälja de andra om det blir några över. Jag har hört mig för lite om vilka typer av ungar som folk verkar vilja ha, men om jag inte får dem sålda så har jag plats. Jag tycker man har ett ansvar då man börjar med uppfödning att försöka få fram fina, frisk ungar. Sedan tror jag att om uppfödare med ambition lägger ner så kommer Sveriges "marsvinsstam" så småningom bestå av grossistavlade och inavlade djur. Och jag tror uppfödare har ett viktigt syfte, inte bara i att ställa ut, utan också i att bistå med kunskap om djurhållning osv. Om djuraffärerna tog sina djur från små uppfödare skulle de också ha ett bättre liv än de grossistuppfödda tror jag.

Men det är viktigt att de som vill föda upp också vill föda upp föratt förbättra stammen totalt sett, så man tänker igenom avelsarbetet.

Jag har dock inte för avsikt just nu att ställa ut marsvin, det är inte därför jag föder upp (och i så fall är det nog fel raser ;-))

Vi föder upp skinny. kullarna vi tar är först och främst för våran skull för att få fram bra ras typiska djur för ev avel och utstälning . Förra kullen vi fick va det 6 ungar i varav 1 dog, men övriga 5 har vi kvar även om det blev 3 hanar i kullen så är dom ändå kvar har inga planer alls på att sälja dom inte honorna heller, jag tar inga kullar om jag inte är beräd på att kunna behålla någon eller alla, för ev framtida avel och utstälning.. Just nu jobbar vi på att få ett uppfödar namn, och vi tar på sin höjd 3 kullar per år i år blir det två kullar, Varge hona får vill mellan 4-6 månader innan nästa kull planeras för  att hon ska kunna få upp hullet ordenkligt innan,.

Dom djuren vi har nu är först å främst sälskaps djur

Jag föder bara upp kelisar, som ett alternativ till Djurmagazinet. Dom har alldeles för lite kunskap och säljer ensamma marsvin, tom. rekommenderar att man bara ska ha ett ensamt marsvin.

Jag försöker få fram marsvin som jag själv tycker är fina och som jag märker att folk vill ha, virvel, rex och lite släthår och helst två eller trefärgade, med fina öron och söta ansikten. Självklart behåller jag ungar från kullarna om jag tycker dom är fina och passar in i aveln.

Jag har inte riktigt kommit igång med min avel ännu men jag kan dela med mig av mina tankar ändå.
Först och främst har jag hittat "min ras", self och english crested dark eyed white är underbart vackra och de djur jag träffat har (har haft) ett jättehärligt temperament. Så rent utseende- och temperamentsmässigt tycker jag väl att det är de ultimata marsvinsraserna

Efterfrågan på dom har visat sig vara stor dessutom, de fåtal uppfödare som finns i norden har ständigt köer på sina kullar. Visserligen har jag inte som mål att föda upp för att stilla efterfrågan, men det känns skönt att det finns ett visst intresse för raserna. Jag kan nog säga att jag föder upp framförallt för min egen skull, för att få fram de marsvin som jag vill ha - i rätt utseende och temperament. Målet med varje kull är alltså att få fram ytterligare ett djur som faller mig i smaken och som jag kan fortsätta min avel med, och detta med målet att utveckla raserna. Jag skulle inte direkt säga att jag avlar för att få något att ställa ut. Däremot ser jag utställandet som ett bra sätt att få feedback på aveln och få andras bedömning på mina djur eftersom jag tror att det är lätt att bli hemmablind.

Att bara para marsvin på marsvin och producera kull på kull för att sälja alla ungarna - det är i mina ögon det samma som grossist verksamhet.

Nu kan vi äntligen kalla oss för marsvinsuppfödare vi är SMF 446 Chokladfabriken att få uppfödarnamnet var ett delmål och för mig en kvalitets stämpel. Vi har hittat den ras som passar oss nonself magpie/harlequin det känns just nu som det finns massor att utveckla och upptäcka i denna underbara variant. Målet med just dessa djur är att få till teckningsmässigt utställningsbara djur och jag vill även förbättra deras typ.

Jag har levt med djur hela mitt liv och har alltid varit väldigt intresserad av avel och genetik. Marsvin har jag haft nästan hela livet och jag älskar dem.

Jag föder inte upp marsvin för att förse andra med djur det handlar inte om någon typ av produktion. Varje kull som föds här föds för att föra aveln vidare. Jag har alltid en ambition att spara en unge ur varje kull. Ibland passar ingen att spara och jag får lov att sälja alla, det är inte enligt planen men rätt bra ändå för annars blir det knökfullt här. Helst vill jag inte sälja några ungar alls men det är ju omöjligt att spara alla så då får jag istället se till att de får bra stabila hem, det är min uppgift. Naturligtvis känns det bra att fungera som ett alternativ till djuraffärernas grossistuppfödare. Personligen tycker jag inte att marsvin och kaniner ska säljas på djuraffärer överhuvudtaget.

Marsvinsuppfödning är min hobby att få fram rastypiska djur och försöka förbättra rasen jag håller på med är mitt mål. Att försöka sprida kunskapen om detta underbara husdjur är också ett mål. Att jag tycker att marsvin är fantastiskt trevliga djur att hålla på med gör ju min hobby riktigt rolig!

Nu har jag - likt #5 - inte kommit igång med min uppfödning ennu, men målet/syftet med uppfödningen är att få fram vackra, trevliga och rastypiska djur som lämpar sig för såväl sällskap som utställning och avel, samt att tillföra nytt blod i ridgebackaveln. 
Jag tar inte fler kullar per år än att jag har möjlighet att behålla alla djur som verkar lovande eller som inte blir sålda, och jag parar heller aldrig en hona utan att själv vara intresserad utav det som kan tänkas komma i kullen.

# 7. Jag tar inte fler kullar per år än att jag har möjlighet att behålla alla djur som verkar lovande eller som inte blir sålda. Jag blir så nyfiken. Hur menar du med det här? Du sålde ju tre marsvin till djuraffär för att få bättre med plats samtidigt som du köpte en ny hane, enligt din blogg och "sålda marsvin" på din hemsida. Jag måste tolka "behålla" på ett väldigt annorlunda sätt än vad du gör?

Som jag skrev tidigare så är uppfödningen inte igångsatt ennu, och de tre pojkarna som såldes till zooaffären är - som jag skrev på "sålda marsvin"- välkomna tillbaka om de inte skulle bli sålda eller om deras nya ägare inte vill ha de kvar.

Skrev jag verkligen att jag inte hade plats för de? Det var en miss utav mig isåfall. Plats har vi nämligen så det räcker och blir över.

Tack för att du uppmärksammade det! :)

Jag har inte kvar min uppfödning men när jag hade den så födde jag upp teddysar. Inte för utställning,utan för att jag gillar dem och deras päls. En del ungar har jag behållt medans andra såldes och jag har sålt både till privatpersoner och uppfödare…både reggade uppfödare och andra uppfödare. Jag själv har aldrig gillat att hålla på med utställningar eller varit medlem i smf. Att vara reggad gör dig inte automatiskt till en "riktig" uppfödare eller som godisgrisen skrev att de kan kalla sig för uppfödare. Det krävs mer än så tycker jag. Djuren ska ha ett bra temparament som jag tycker är det viktigaste av allt. Utseende och perfektheten i pälsen och väckfria öron osv har inte jag brytt mig om alls. Att de har haft god hälsa och bra temprament har varit viktigt. Jag har köpt djur från flera "stora" reggade uppfödare och bara varit nöjd med en. Att köpa från reggade är ingen garanti för att få friska djur. Det har jag fått erfara den hårda jobbiga vägen med sjuka djur som hade sellnic osv. De djur jag köpt till aveln som varit bäst när det gäller fysisk/psykisk hälsa är dem jag köpt från mindre uppfödare som har ett par "hobby" kullar om året.Inavel är nått jag är helt emot. Sen skulle jag aldrig sälja till djuraffärer. Jag vill oxå ha bort grossisterna och att det vore förbud på att köpa djur i affärer. Överlag så har jag varit "kinkig" med de som köpt ungar av mig och flera har jag fortfarande kontakt med. 5 av de 7  marsvinen jag har är födda här.

Oj då! Jag kanske skulle nämna att det viktigate naturligtvis är att föda upp friska marsvin med bra temperament men det är så självklart att jag glömde nämna det… Det är ju också lika viktigt att man tar väl hand om sina djur. För mig är de familjemedlemmar naturligtvis! Det är klart att de kan vara det fast man håller på med rasavel och ställer ut!

#11 Självklart så är många som håller på med rasavel som är seriösa. Tror säkert att du är det. Det jag reagerade på är att du tar ett reggat namn som en kvalitets stämpel. Att du äntligen kan kalla dig för uppfödare. Vad är då de som inte har något intresse av att gå med i en förening,ställa ut osv? Jag är glad att du uppnått ditt mål och att du är seriös men det finns oseriösa reggade uppfödare oxå. För mig är det oseriöst för att ta ett exempel- rulla upp hår på ett långhårsmarsvin som sen får sitta själv för att de andra inte ska tugga på deras päls…? Många har ju väldigt många djur i sin avel och då kan ju inte alla bli kelmarsvin. Så många timmar finns det inte per dygn. Det är inget personligt mot dig för du har det som hobby. Min uppfödning i sig skiljde sig inte mycket från din i grunden.