Det är nog helt klart större risk. Det kommer nog att bli bråk när de blir äldre. Jag tror att det kan gå bra, men då måste nog buren vara rätt så stor.

Det är ju en klar fördel om de har en stor bur (minst 140*70 cm) med inredning (för att få dem att tänka på mer än sina burkompisar) för att de ska komma så bra överens som möjligt… Om de växer upp med varann är det kanske inte säkert att de känner samma behov av att konkurrera om rangordningen på samma sätt? Det lär ju bli småbråk som det blir mellan hanar när de blir könsmogna, men det är svårt att säga om det kommer gå så långt som att de inte funkar ihop sen.

Kommer du ihåg hur Musse såg ut när han kom till dig? Han gick med två kullbröder på en yta 5mx1m. De hade flera hus och tunnlar. Men när de var vuxna (långt förbi könsmognad) rök de ihop enstaka gånger och sedan accelererade det. Förutom skadad tå så var Musse dessutom tunn i hullet och liten till växten.

Fast det ser lugnt ut mellan dem så stressar de nog varandra psykiskt. Nu när mina hanar är kastrerade (eller i avel) och går med honor i stället har de fått grova cobby kroppar, mer muskler och är piggare!

Min erfarenhet är att de förr eller senare vill göra upp titt som tätt. Ingen tror mig… men du har sett Musse som levande bevis för hanarna "skolgårdmobbing när inte fröken ser". Jag blev själv väldigt förvånad över deras tillväxt när de kom ifrån varandra i vuxen ålder.

#3 Jag tror dig :) Har själv varit med om att en hane blivit hackkyckling i en trehansgrupp. Den lilla gav sig på ledaren som var mycket större och äldre, men den lilla vann, men gav sig inte med det. Han var på den stora och småbet hela tiden tills den storas psyke blev förstört :( De fick säras på.

#3 Hmm… Det låter ju inget vidare… Det bästa vore nog ändå att de bara tog två av pojkarna då.

Visst minns jag hur Musse såg ut när han kom hit, det syntes att han hade hackats på under lång tid. Småskorpor på ryggen och baken och inte mycket till hull. Nu är han nog tyvärr åt det andra hållet… Hrm… Han väger ca 1400 gram nu. ;-p Han trivs nog alldeles för bra med sina honor. ;-)

#5  

Jag har haft tre hanar ihop vid flera tillfällen (har en grupp med tre hanar för tillfället och två med två samt en hane med hona men som förhoppningsvis ska tillbaka till sina burkompisar om några veckor).

Jag tycker att det oftast fungerar bra- men mycket beror nog på hur hanarnas temperament/ revirkänsla är.
Jag upplever inte mina hanar som direkt haniga (bortsett från en)- knorrar mycket lite när de blir satta med honor, är sällan svåra att få tillbaka med sin/a hankompis/ar etc.

Jag tror som sagt att mycket beror på djuren ifråga och om/när man känner djuren är det också lättare att se om de kan passa att bo flera tillsammans eller passar bäst i par.