1. Ja det kan nog fungera (har aldrig testat eller hört att nån gjort så dock), men det är nog en ganska stor risk att det blir slagsmål när alla blir könsmogna ungefär samtidigt.

2. Ja det kan gå, har gjort det själv. Behövs stor bur om det ska funka. Kan bli endel gruff när småkillarna blir könsmogna, men det kan funka. Mina var ju 1 vuxen+ 2 små och den vuxna och en liten var på varandra hela tiden, ganska jobbigt… men sen när den vuxna försvann från buren så blev det lugnt. Lillkillarna som är bröder älskar varann^^ Så det kan funka eller så funkar det inte…. kanske kunde det ha funkat med mina efter småkillarnas "tonårsperiod" gått över.

Har du hanar du skulle vilja ha fler ihop eller?=)

1. Det är omöjligt att säga om det fungerar eller inte. Störst betydelse har vad för typ av marsvin det är, det är väldigt individuellt hur haniga och benägna de är att skydda sitt revir mot andra hanar. Det är också viktigt att buren är stor och innehållsrik, man får tänka på vad man har för inredning så att de inte råkar trängas ihop i ett hus eller vid en matskål, för att minimera chansen för bråk. Det finns både för och nackdelar med att de är i samma ålder. Fördelen är att de bor med varandra från såpass ung ålder, sammanföringen blir inget problem utan de har sina platser i flocken automatiskt. Nackdelen är ju som #1 skrivit, att de blir könsmogna ungefär samtidigt och då kan det gå vilt till..

2. Jag tror mer på kombinationen att ha hanar i olika åldrar tillsammans, eftersom deras rangordning kommer mer naturligt då (de behöver inte bråka om uppgörelsen av rangen). Självklart behövs även här en stor buryta med bra inredning, men även det individuella planet spelar väldigt stor roll. Tänk på att vara noga med sammanföringen, man kan inte göra den för bra!

heej

1 ja det funkar nog:D

2 ja det tror jag men jag tänker så att den som är gammlare  kanske dör snabbare än de unga marsvinen då blir det sorgset till de små

Jag undrar samma sak. Vi fick hem ett två månadersmarsvin idag. Bendi och den nya går väldigt bra tillsammans. Inget bråk alls och när vi hade em i famnen slickade t.o.m den nya hanen Bendi på örat. en den andra hanen vi har som också är 1 år gammal blev helt hysterisk och undrar därför: Måste de bråka ett litet tag för att bestämma rangordningen eller borde jag dela upp dem i två burar direkt?

Är det 3 marsvin du har nu? 2st 1-åringar och en ny på 2 mån? Om du vill ha dem i samma bur så måste de få göra upp, om du särar dem nu kan det vara kört sen. Hur stor är buren?

Någon som provat att köpa 3 st samtidigt (olika åldrar) och sammanfört dem. Kan det fungera i framtiden? Då är det ju ingen ny som kommer in på de andras revir tänker jag.

#8 Nu fungerar det mycket bättre. ANledningen är att Maskros som var helt hysteriskt tröttad eut sig helt och då var det ok att låta dem mötas. Hoppas att det fortsätter vara lika lugnt nu :) Buren är 100x60, men nu ska de få 110x80 och inom någon dag en liten utbyggnad.

Snart ska bokhylleburen invigas :)

Är det ingen som har 3 hanar tillsammans som kan berätta om sina erfarenheter? Jag har satt in en unge till två äldre tidigare och det fungerade iaf absolut inte, fast det kan ha berott på att den äldste var så känslig och blev så kuvad, hade han varit tuffare kanske det hade kunnat fungera utmärkt?

Jag har tre hanar, i en 180x80 bur. I början när den minsta var ung, så gick det finemang. Men nu när den yngra blivit äldre så bråkas det mellan två av dom på riktigt. Båda två har hoppat ut ur buren(25cm kant) när dom bråkat, riktigt läskigt! Dom klarade sig oskatt båda två, men jag kommer troligen flytta isär dom inom en snar framtid. Det är faktiskt ingenting jag rekomenderar att ha tre hanar ihop, bara om allihopa är någurlonda lugna. För en utav dom tre hanarna är kolugn och han är inte inblandad i bråken alls. Dom två som bråkar går båda två jättebra med honom.

Jag har haft tre hanar tillsammans flera gånger och har för vana att kunna byta mellan burkamrater lite hur jag vill, när jag vill.

Det bästa är när jag har tre eller fler hanar tillsammans i spridda åldrar. Mycket beror på individen. Casper var en mogen hane redan vid 1 år och kunde uppfostra småhanar redan då men också gå tillsammans med en 6-månadershane som var inne i värsta kaxiga perioden. Den 6-månadershanen som är strax över året nu är inte på långa vägar lika mogen som Casper var och skulle inte funka med en 6-månaders lika enkelt som Casper gjorde.

Enligt mig är det bäst att ha en hane på minst 2 år (för att vara så säker som möjligt på att hanen är vuxen i sinnet, så att säga), sätta in en 5-veckorsunge till honom och när den är mellan 6 månader och 1 år sätta in den sista ungen. Men man måste veta att den äldsta hanen är självsäker och kan ta kommandot eftersom mellanhanen lär testa mycket gränser när den yngsta kommer.

Jag tror inte alls på konstillationer med fler än två hanar. Varje gång jag provat har det gått dåligt efter ett tag. Kommer aldrig att prova igen, finns ingen anledning. Snart kommer jag iof. att ha tre hanar i en bur men då är det en nästan vuxen och två bäbisar det är den enda typ av hanegrupp jag tror på men det är ju under en väldigt kort tid när de är små. Om de fortsätter att bo ihop förutsätter jag att de kommer att bråka tråkigt nog…

Även om de inte direkt slåss så stressar de varandra och det blir otrevlig stäming i buren. Med tanke på all tid de är i buren tillsammans tycker jag att de förtjänar lugn och ro. 

Med bara två hanar ihop är det något helt annat det brukar nästan alltid fungera utmärkt.

Jag har haft tre hanar ihop flera gånger och det har fungerat utmärkt.

Har varit en vuxen med två bebisar, två vuxna med en bebis och tre vuxna utan bebis.

Just för tillfället har jag en hangrupp med fem hanar- en på fyra år, två på snart ett år och två på ett par månader. Deras bur är ca 180*90 cm och de trivs utmärkt ihop.

Har även vid flertalet tillfällen haft tre hanar ihop i mitt burskåp (ca 130*50) när jag har tagit en hane från en grupp av två för att sätta med hona, då har den som blivit kvar fått flytta ihop med en av de andra två-grupperna, inga större problem det heller.

Har haft tre hanar ihop på så litet yta som 100*50 (var dock ungefär tio år sedan) och de bodde ihop å tills de äldre dog pga ålder. Var aldrig minsta gruff bland de hanarna, var de absolut snällaste och minst revirbenägna hanar jag någonsin träffat.

Jag tror att det beror extremt mycket på hur hanarna är till sättet om det ska gå att ha dem tillsammans med mer än en annan hane.

Jag tycker att det är viktiga egenskaper hos hanar att kunna samsas med åtminstone en annan hane, helst minst två och därför är det oftast så att jag ansvnder mina egna hanar som jag känner i min avel och lånar sällan in någon från uppfödare som jag inte vet har samma "krav" på sina hanar.

#15 Det låter ju bra :) Har du aldrig provat låta 3 marsvin bo tillsammans från att de är små (allihop)? Om det fungerar så bra för just dig, kan det bero på rasen? Du har väl Teddy och jag har hört att de ska vara lugna…?

#15 Har du förresten några tips vad man ska tänka på om man ska köpa 3 hanar som ska bo ihop? Ska man titta efter särskilda egenskaper? Fråga uppfödaren något speciellt?

#16

Ja, det tycker jag att det är :-)

Nej, inte så att de hunnit bli vuxna ihop utan jag har hunnit få dem som jag inte skulle behålla sålda innan dess.

Ja, jag har teddysar men alla av dessa hanar har inte varit teddy (hade lite blandat under mina första år med marsvin).

De tre som gick tillsammans i 100*50 buren var två alpacabröder och en ett och ett halvt år yngre teddyhane. När alpacorna hade gått bort så satte jag in en self hane (direkt från en hona) till teddyn och de var bara glada över att träffas.

De som går ihop fem i dagsläget är en 4-årig self, två årsgamla teddysar och ytterligare två teddysar som är födda i januari.

Jag upplever mina teddysar (speciellt hanarna) som väldigt kontaktsökande både mot människor (dock främst mig, de är lite tillbakadragna när det finns främlingar i rummet) och mot andra marsvin.

Har en hane för tillfället som inte klarar av att bo tillsammans med mer än en annan hane, han blir superstressad av det, så han bor för tillfället med sin pappa och det fungerar utan något tjafs alls.

Har även haft en hane tidigare (när jag började föda upp på "allvar"- föddes i en av de första kullarna) som var hemsk mot andra, var bara en enda som han sånär accepterade och det var verkligen precis att det gick. Använde aldrig denna hane i min avel, även om jag gillade hans utseende och päls etc, eftersom jag verkligen inte gillade beteendet han hade mot andra marsvin (hanar) och det var ingenting jag ville bidra till att föra vidare.

#17

Nej, det kan jag inte påstå att jag har. Jag har aldrig köpt in någon liten hane utan de har antingen blivit födda här eller så har de kommit hit som vuxna.

När jag har lånat hanar har jag försökt att få en uppfattning om hur den hanen är, om han går bra med andra hanar etc och om möjligt hur andra släktingar (morfar, farfar, kullbröder, morbröder, farbröder etc) är i temperament och hur de fungerar ihop med andra. Det är dock inte lätt att "forska" på detta och ibland vet man inte, då får man antingen chansa eller avstå. Är heller inte alla gånger jag valt den allra finaste hanen eftersom temperamentet inte alla gånger är lämpligt för vad som känns rätt för just mig- åtminstone inte i början innan jag känner att jag byggt upp en relativt stabil grund för det temperament jag vill ha.

Dominanta/aggressiva honor väljer jag bort direkt- kan inte honorna samsas ordentligt känner jag att oddsen för att hanarna ska klara det är minimala och jag anser inte att det är ett normalt beteende för honor att inte kunna samsas ordentligt utan några problem. Jag vill inte behöva introducera mina honor och krångla med dem, då uppfyller de inte mina krav.

Jag känner att jag har kommit en bra bit på vägen med temperamentet på mina djur (hanar) nu, rastypiskt så är de även helt okej även om det inte hör till vanligheterna att de vinner sina klasser lyckas de knipa åt sig CK hyfsat ofta viket jag är riktigt nöjd med även om jag såklart hoppas på cert :-)
Ska nu troligtvis låna en hane under våren/sommaren som jag inte känner till så mycket om temperamentsmässigt men som lämnat många fina ungar och jag hoppas att det ska bli bra, både med temperament och utseende (rastypiskhet).
Tanken jag har är att behålla en fin (och givetvis trevlig) hona som jag, när hon är mogen för det, ska para, troligtvis, med Harry (eventuellt Junior om han fortfarande lever och vet vad han ska göra) då de både är fina rastypiskt men framförallt har de båda väldigt härliga temperament tycker jag och de fungerar väldigt bra ihop med andra hanar båda två.

Nu blev detta extremt långt och väldigt ingående på hur jag tänker i min avel men det kan kanske vara intressant på något vis iaf, kanske, annars får ni hoppa över det :-P

Vet inte ens om jag fick rätt på vad jag ville få sagt ´, tycker allt verkar virrigt när jag läser genom det men jag hoppas att det är som det ska och låter det stå kvar iaf :-)