Så tråkigt att du känner att djuren inte bringar dig något gott för närvarande. Dock kan jag minnas att för inte så länge sen var djuren de som bringade dig mest lycka och kärlek av allt. Jag tycker att du ska avvakta innan du tar något beslut om att ge upp djurägandet. Innan du kan sälja iväg några marsvin måste ju ändå ringormen bort. Jag råder dig att vänta med ett beslut tills dess, annars kan det råka bli förhastat.

En idé vore kanske att skära ner på antalet djur, så att du kan fokusera mer på dig själv? Vad har du, 20-25 marsvin? En mer "hälsosam" maxsiffra för dig kanske vore 10-15? Jag tvekar inte en sekund på att dina marsvin mår bra hos dig, men att du mår helt bra hos dina marsvin och har tid och ork kvar för att ta hand om dig själv till fullo verkar inte vara lika sant. Det tär ju psykiskt på dig att ha så många djur, samtidigt tror jag att det skulle tära psykiskt på dig att inte ha några djur alls. Ett mindre antal djur tror jag bara kan göra dig gott. :)

Med andra ord; du behöver inte sluta med djuren helt, men att skära ner på antalet vore inte helt fel.

Jag känner igen din känsla(tyvärr). För två år sedan dog alla mina djur för mig på lite över en månads tid. Visserligen hade jag bara två, men de betydde antagligen lika mycket för mig som alla djur tillsammans gör för de som har 20-30 stycken. Nu känns det som att jag är på väg att gå mot samma slut igen. För en-två veckor sen kände jag verkligen att hela marsvinsägandet rullade ner för kullen mot stupet. Nu har jag dock lite mer hopp och min värld kommer inte att gå under helt ifall tiden nu(knack knack - för det får ändå inte hända!) upprepar sig, för då vet jag att jag i alla fall gjorde mitt yttersta för att förhindra det.

Med detta menar jag att trots att det känns hopplöst för stunden, kanske det inte gör det om en månad eller så. Vinden kan vända. Jag vill bara inte att du gör något du kommer att ångra, så ge det lite tid, och ifall du ändå känner att det är hopplöst kan du åtminstone bara gradvis trappa ner. Du kan ju smaka lite på tanken av att sälja iväg några djur och se hur det känns.

Om du får in Ringorm när du köper in djur kanske det också vore en tanke att inte köpa in djur alls nästa år eller åtminstone försäkra dig så att det är 100% säkert att de inte bär på sjukdomar när du köper dem? Det skulle nog bespara dig mycket lidande.

Man måste få gnälla av sig ibland

Jag tycker Louise gett dig väldigt bra tips här ovan, ta åt dig dem så tror jag att du kommer känna dig bättre.

Jag hoppas det vänder snart, du får en varm kram av mig och jag håller tummarna att allt vänder snarast

Jag vet, mina marsvin har varit mitt allt, de har hjälpt mig igenom både depression och ångest.

Jag har minskat ner från 40st och har egentligen totalt inköpsförbud, de som kommit hit är sådana som är födda här och skullat omplaceras och Elsa och Essie som skulle avlivas och letar egentligen nya hem bägge två. Sedan köpte jag in Anna och Panda, det var lite av ett impulsköp som jag blev övertalad om av en bekant, Panda är såld.

Vivi fick en kull ungar som egentligen inte skulle fötts här, hon som hade henne trodde inte hon blivit dräktig och Rema ska få en kull (annars går mina linjer i graven)

Jag har sållat så fruktansvärt mycket och har haft köpare till iallafall Vivi och hennes ungar men klarar inte av att skiljas från fler då jag ångrat mig så grymt för flera jag sålt :-(

De jag skulle kunna tänka mig att sälja är såna som ingen vill ha :-(

Nu har dessutom Casino och Honey lyckats slita bort gallret i mellan sig, de har bott bredvid varandra hela tiden utan problem men troligtvis har det blivit för mycket stress. Jag har invaggats i falsk trygghet och uppenbarligen inte underhållit gallret på rätt sätt :-( De är totalt sönderslagna och jag är rädd att bägge två kan dö!

Som om inte allt detta räcker har jag återigen haft en dust med pappa, träffade honom när jag var ute och gick och det tog bara 5 minuter innan jag fick höra allt om hur hjärntvättad och sjuk jag är mm.

Jag har gjort slut med pojkvännen efter två års förhållande.

Jag kan fortsätta i all evighet känns det som

Jättetack för svaren! Vet att jag är gnällig och jag så tacksam för att ni fortfarande orkar svara!

Jag visste väl att det inte var tillräckligt!

Lilly har lunginflammation , hon andas så jag kan höra det på två meters håll precis som förra gången

Betty är sämre trots Metacam och både Honey och casino har redan massor av var i såren

#3 Hur vet du att ingen vill ha de marsvinen? Har du försökt sälja dem förut utan resultat? Jag vet flera uppfödare som låtit djur vara till salu i över ett år innan de funnit den perfekta köparen. Det kanske bara är tålamod som gäller? Jag har svårt att föreställa mig att det finns något marsvin som har det omöjligt att finna ett nytt hem, såvida djuret inte kräver ovanligt mycket omvårdnad eller har temperamentsfel/defekter.

#5 Mycket tråkigt att höra! Finns det något vi på mif kan hjälpa dig med när det kommer till dina marsvin som inte verkar må helt bra?

*styrkekramar*

Säg inte så! Klart du ska ha marsvin! Du har haft otur, men tänk vad mycket dom ger dig! Ge inte upp!

#5 Håller tummarna! Det fixar sig säkert!

Jag har haft dem till salu förra året, från typ årsskiftet till mitten av sommaren. Massor hörde av sig och ville köpa de som jag absolut inte klarade att göra mig av med, som Mys, Betty och Maily.

Jag lämnade bort mina allra finaste avelsdjur till foder, de skulle komma hem när jag mådde bättre, nu lever bara Vivi av runt 10st. Hon som hade dem vill säkert ha flera av dem jag har nu men av naturliga skäl vill jag inte lämna dem dit, hon köpte flera av mig också och vad jag känner till lever bara en av dem, Vivis syster.

De flesta pe-bärarna hade jag nog kunnat hitta hem till också men då vet jag att de bara stannar ett tag, alla de som varit intresserade av mina djur är kända för att bara ha sina djur ett kort tag innan de säljer dem vidare.

Vivi hade ett nytt hem till Tisslibiie, men jag drog mig ur, jag klarar inte att skiljas från dem, trots att det kanske hade varit det bästa.

Dessutom kommer ju Udo hem och jag vet två av mina uppfödningar som är till salu, de är bägge på väg till sina tredje hem :-(

Jag gör så gott jag kan nu iallafall och mamma hjälper mig men jag har inte ens lyckats tömma all spån, det är så extremt mycket och hårdpackat. På onsdag kommer mins syskon hem och de skulle hjälpa mig lite också.

Usch vad allt går emot dig :(
Alla som har djur har nog perioder då det bara är tråkigt och jobbigt att sköta dom, jag har absolut haft sådana perioder, och om någonting är jobbigt och tråkigt så tappar man lusten fort. Men det har alltid vänt förr eller senare för mig och det behöver inte ha varit någonting stort som  fått det att vända, lite nya marsvinshus och matskålar.
Fast kanske behövs det mer i ditt fall när det är så mycket som gått åt skogen. Du skulle nog behöva samla nya krafter och ta en paus från djurlivet, campa en vecka med vovvarna? Finns det någon som kan avlasta dig i frågan om marsvinsskötseln?

Jag skulle ha kommit och hjälpt till med burstädning och pyssel om du bara bodde närmare :/

Usch då vad motigt allt är för dig! Har också perioder jag tröttnar och undrar varflr jag egentligen håller på men sen så kommer glöden tillbaka. Du har fått jätte bra tips ovan! Säg till om man kan ställa upp & hjälpa till med något :) *styrkekramar*

Tack allihopa!

Hoppas det ordnar sig, det brukar ju göra det, men nu är det extremt till och med för att vara mitt liv :-S