Jag vet precis hur det känns! Det är inte lätt. Dom är älskade dom små djuren. Man får försöka tänka på dom fina stunderna. Det är svårt. Men det blir lättare med tiden.. Jag lovar!

Tycker det är bäst om ni köper ny kompis till Esme så fort ni orkar. Så hon inte blir så ensam..

Det var väldigt fint sagt av din dotter. Det är hemskt att djuren måste lämna oss men man får tänka på dom fina stunderna man hade tillsammans.

Kram <3

Beklagar sorgen!

Tänder ett ledande stearinljus för Kim, så hon hittar dit hon ska.

*tröstkram*

Vad tråkigt, jag beklagar sorgen. Men hon fick ett långt liv i alla fall :)

Kan ni inte skaffa en kompis åt Esme då? Risken finns att hon dör av sorg annars, och även om hon är gammal måste det kännas som helt fel sätt att låta henne tillbringa den sista tiden på.

Sov sött Kim.

Väldigt tråkigt att höra. Jag känner igen mig i situationen. För ett par år sedan blev min ena 6½ år gamla hona sjuk och fick avlivas, så min andra nästan 7½ år gamla hona blev lämnad ensam kvar. Tanken var att vi skulle börja leta kompis åt henne en månad senare, i samband med en utställning, men hon avled ett par veckor innan dess.

Jag råder dig att inte vänta som vi gjorde då och skaffa en kompis så snart som möjligt åt din kvarvarande älskling, antingen låna eller köpa(beroende på om du vill fortsätta att ha marsvin efter detta eller inte). Jag är av den tron att äldre marsvin faktiskt kan dö av sorg just för att de är så fysiskt svaga och att det var vad min hona dog av. Hon åt med god aptit och var pigg ända in i slutet, men hon saknade sin kompis så starkt, så starkt och mådde alltså inte bra psykiskt.

Jag beklagar i alla fall verkligen sorgen och hoppas att du får ha kvar din andra marsvinstant så länge som möjligt._

Vila i frid, Kim!_

Tack för alla fina svar! Vi har ju funderat över Esmes ensamhet och har fått rådet att inte skaffa en ny gris då hon troligen skulle bli stressad av en ny bosättare på reviret, särskilt då hon är så gammal och bara levt tillsammans med Kim under sitt liv…. Det är jättesvårt att veta :( Hennes bur står i en del av sov/allrummet så hon har folk omkring sig både dag och natt och nu är hon ju uppe bland oss mer än tidigare. Vi försöker sysselsätta henne och vara med henne så mycket det går och hon verkar ändå rätt glad, går gärna på utflyktspromenader, bygger tunnlar under våra täcken, ligger på husses bröst när han tittar på fotboll etc. Hon korrar också när vi klappar henne. Jag gissar att det är som att ha barn, hur man än gör har man dåligt samvete! Än en gång tack för svaren, det hjälper! /Agneta

Skaffar ni inte en till finns det risk att Esme dör av sorg. Det vill ni väll inte?

Så jag tycker ni ska skaffa en ny kompis så snabbt som möjligt!!

Nej, det sista vi vill är att Esme dör av sorg! /Agneta

#6 Tyvärr är det inte alls samma sak. Människor kan inte ersätta en marsvins kompis. Tror inte det skulle vara några problem alls! (:

#6 En liten bebishona brukar i de allra flesta fall gå jättebra att introducera till en gammal marsvinstant! Om ni vill fortsätta med marsvin så finns det ju inga hinder alls till att skaffa en liten kompis till Esme men om ni hade tänkt avveckla marsvinen iom Esme så kanske ni kan hitta någon som vill låna ut en liten hona tills den dagen då Esme inte heller finns längre.

Det låter som en bra idé att låna en bebishona. Vi skall kolla upp närområdet! /Agneta och Esme

#11 Var finns ni någonstans?

Sundsvall. Jag tror att jag har fått napp på en halvvuxen hona. /Agneta

Jag bor i Timrå och lånar gärna ut en hona till er :)

Ring mig på 076-847 40 68 eller mejla på binajis_@hotmail.com

Tack! Det verkar lösa sig med en lillgris, annars hör jag gärna av mig till dig! /Agneta

Så roligt att Esme ska få en kompis i alla fall(även om det inte är under roliga omständigheter)! Du får gärna fota och visa tjejen här på iFokus sen. :-)

Kul att höra att hon ska få en kompis =)