Här står kraven för uppfödarnamnsregistrering. Det garanterar alltså inte att uppfödaren uppfyller ens egna syn på vad som är seriöst. Kosten bör vara god hos samtliga uppfödare, något annat tycker jag vore konstigt. Djurhållningen borde i allmänhet vara ok. Risken finns dock att burmåtten hos uppfödaren gå emot ens egna uppfattning av vad som är rätt, så är man petig med sånt kan ett besök underlätta.

Det kan vara svårt att hitta både den perfekta uppfödaren(som gör allt precis som man själv tycker att det ska gå till) och de perfekta marsvinen, då alla människor är olika, så jag tycker att man istället ska gå på magkänslan vid valet av uppfödare. Besök/maila och se vad för intryck du får av uppfödaren. Personkemin är viktig.

Ja okej då hänger jag med. Måste också fråga en annan sak som jag undrar över. Har sett/hört ett par som ska ställa ut sina små marsvin (låmghåriga) och därför går de själva, kanske har en bur bredvid med kompis men inte i samma bur pga att pälsen kan bli förstörd. Är detta dåligt för marsvinet så det inte kan lära sig "umgås"?

Flera gör ju såhär, tänkte om man då ska överväga att inte köpa det, eller om det inte är någon fara sålänge de har en bredvis i buren. (Inget illa menat till dig/er som gör såhär, jag vill bara veta hur det ligger till)

Fråga ut den uppfödare du är intresserad av, ta reda på vad målet med dennes avel är, vad h*n värdesätter hos sina avelsdjur o.s.v.

Se också till att åka och hälsa på för att bli helt säker. Bor marsvinen på ett sätt som du finner gott? Ser alla marsvinen ut att må bra? Det finns tyvärr dom som lägger allt krut på att se till att avelsdjur och ungdjur är fina och presentabla men som liksom glömmer övriga.

Det är svårt att bilda sig en uppfattning om människor och det här med att veta vilka uppfödare man vill och inte vill stödja är, tycker jag, något som tar väldigt lång tid. Jag har varit aktiv medlem i SMF i 3 år nu och har med tiden bildat mig en uppfattning om en del uppfödare (men långt ifrån alla) genom att ha tittat på deras marsvin, pratat med dom, ev. läst bloggar/tittat på hemsidor och pratat med andra som har eller har haft kontakt med uppfödaren och dennes marsvin. På så vis har jag enligt mig själv förstått till viss del hur dom ser på marsvin och vad som prioriteras i aveln. Och jag kan tveklöst säga att ett par av dom som jag ansåg var seriösa och bra uppfödare för tre år sedan skulle jag aldrig köpa marsvin av idag, andra som jag var tveksam till i början har växt i mina ögon och blivit (fastän dom inte förändrat något i sin avel) uppfödare som jag gärna skulle köpa marsvin av.

När jag säljer marsvinsungar tänker jag lite på det som att jag säljer en bit av mig själv till köparen för resten av marsvinets liv. Mina köpare måste alltså vara människor som jag "står ut" med i upp till 7-8 år, eftersom jag vill hålla kontakten och följa upp alla minga ungar.
Det omvända kan man tänka när man ska köpa marsvin. Tyvärr är det många uppfödare som (ursäkta orden) skiter fullständigt i vad som händer med marsvinsungarna efter det att dom flyttat, vilket för mig är helt obegripligt. Men som köpare ska du också kunna "stå ut" med uppfödaren, i kanske ännu större grad än vad denne behöver göra med dig eftersom du är den som ska vända dig till uppfödaren med frågor och problem, och känna dig trygg i att göra detta.