Marsvin iFokus

Marsvin

Etikettallmänt
Läst 1974 ggr
[Tisslibiie]
0

Vad skulle du ha gjort?

Vet inte riktigt om jag placerat denna tråden rätt … Annars får någon flytta den.

Jag har gått in i en depp-period efter Iors tragiskt förtidiga död. Och jag har tänkt en hel del, för jag kan ändå inte sova eller äta numera.

Jag saknar att ha fler marsvin, men samtidigt får jag dåligt samvete över det. Är rädd att det ska se ut som om jag ersätter Ior i andras ögon!

Skulle vilja ha en skinny till … Men vågar inte heller efter att veterinären sa att skinnysar får mest problem med sjukdomar som ej går att bota, pga deras brist på päls. Och sen har jag hört att de inte blir så gamla heller …

Så nu till min fråga, vad/hur skulle du ha gjort?

Abico
0
#1

Vill du ha ytterligare ett marsvin, skaffa ett. Du ersätter inte Ior på något sätt, alla marsvin är unika och Ior kommer alltid att finnas i ditt hjärta. Han försvinner inte bara för att du skaffar en ny underbar skinny, tvärtom visar det ju verkligen hur underbar han var som fått dig att fastna så för rasen.

Jag vet många som har skinnys som är friska som vilket pälsat marsvin som helst. Och jag kan på rak arm inte komma på en enda sjukdom som skulle vara vanligare på skinny än på håriga marsvin.

Hanna 

[Tisslibiie]
0
#2

#1 Tack Hanna :) Men det känns som om jag gör det. Känner att jag behöver lite råd från likasinnade :) För om jag ska vara ärlig, känner jag mig rutten som ens tänker på en ny skinny. Även fast jag mitt huvud säger att det är okej … Ååååh jag avskyr mig själv ibland!

Fridaaaa
0
#3

Det känns oftast så när man köper att nytt djur, kände så när jag nu tog vårat nya marsvin men morris behövde en kompis och ville absolut inte sälja han. Ångrar inte det en sekund! Visst man tänker på det andra marsvin men man får älska den nya marsvinet lika mkt, man ersätter inte det gamla marsvinet. för det kommer alltid att finnnas i ens hjärta, och han hade väl inte velat att du går hemma och är depp?

 Medarbetare: Sällskapskaniner, Support.

[Tisslibiie]
0
#4

#3 Där sa du någonting! :) Nej det hade han inte velat. Men skinnys är inte den enklaste rasen att hitta en hona som är tillsalu hos uppfödare direkt :( Kan ju enbart ha honor nu när min kastrat Ior blivit en ängel..

[Majasmamma]
0
#5

#4 Hade inte Trocadero/Morris skinnys till salu? Kanske det finns en hona där…

I övrigt vill jag bara instämma precis i vad de andra har skrivit. Man kan aldrig ersätta ett djur, men man kan älska det nya lika mycket!

Lycka till! :o)

Abico
0
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#6

Jag vet precis hur du känner, även om jag aldrig haft någon skinnykärlek. Men när min Siiri dog trots alla veckor med stödmatning och jobb dygnet runt var botten verkligen nådd och jag ville ge upp allt vad dark eyed whites hette. Hon var världens underbaraste marsvin och jag saknar henne ännu trots att det gått mer än ett år sedan hon lämnade mig. Ett par månader efter hennes död fick jag hem min pärla Kira. Hon var och är inte Siiri, hon är sin alldeles egna och jag älskar henne fruktansvärt mycket. Hon kom efter Siiri men har inte på något sätt och vis ersatt Siiri, hon är ett nytt kapitel och hon har gett mig så otroligt mycket. Inte minst hjälpt mig att komma igen och förbi den tyngsta sorgen efter Siiri.

Ior och Siiri är hjärtemarsvin, de kanske inte finns på jorden längre men i våra hjärtan finns de för alltid. Och det är inget som förändras för att du får uppleva lyckan av en ny skinny

Hanna 

Emmsann
0
#7

Den sitsen har jag hamnat i massa gånger. Vi kan aldrig ersätta ett djur hur man än försöker. Ingen kommer ju vara som ängeln Ior. Ingen kommer se precis ut som han, vara som han och lukta som han. Eller hur? Vare sig du köper en till liten gris som kan förgylla din vardag så kommer ju lilla Ior sitta där på burkanten och snegla över hans vänner och vara glad när du är glad för det är nog allt han vill. Jag tror inte på det veterinären sa rent hjärtligt. Det handlar nog bara om att älska sitt marsvin och ta hand om det på bästa sätt. Rent hälsomässigt kan det nog vara sant men du får inte hänga upp dig på det. Lita på dig själv :-)

//Emma

Fridaaaa
0
#8

Man får tänka: vad hade mitt marsvin velat att jag hade gjort? Tror nog att han vill att du ska vara lycklig. Han kommer alltid finnas hos dig oavsett hur du gör :)

 Medarbetare: Sällskapskaniner, Support.

Lexxi
0
#9

Kan också bara instämma i vad de andra redan skrivit.

Visst kan man känna sig skyldig för att man vill ha ett nytt marsvin. Men precis som alla andra sagt så kan man älska det nya marsvinet precis lika mycket utan att man glömmer det man tidigare hade.
Alla marsvin är unika och inget kan ersätta ett annat.

Tycker absolut att du ska köpa ett till om du vill det :)

Mvh Alexandra

http://lexxis.se

[Tisslibiie]
0
#10

Tack alla ni är toppen! :) Och såklart har ni alla rätt, bara för att jag skaffar en till skinny betyder det ju absolut inte att jag ersätter honom.

Hanna

Usch läste om henne på din blogg :( Så himla tragiskt. Och självklart har du helt rätt i att ett marsvin är helt unikt. Finns inga marsvin som är likadana till varken utseendet eller personligheten :)

Sandra-B
0
#11

Jag håller med Hanna, ett nytt djur kan aldrig ersätta ett annat, men ett nytt kan hjälpa till att "hela" ett brustet hjärta.

Jag kan dock förstå hur du känner, när sorgen kommer över en så vet man inte hur man ska kunna gå vidare, hur man ska kunna öppna upp sit liv och sitt hjärta för ett nytt djur. Man känner det som att man sviker den som inte längre finns kvar, jag tycker dock inte att det är så.
Jag väljer att se det som att man hyllar den älskling som inte längre finns förkroppsligad i buren, men som alltid kommer att finnas på en mycket speciell plats i ens hjärta.

Jag tror inte att de som man förlorar, varken djur eller människor, vill att de efterlevande ska må dåligt och sluta "leva" sitt liv, att man ska stå kvar där man blev lämnad. Givetvis ska man sörja de bortgågna, men man måste samtidigt blicka mot framtiden.

Bara för att du bestämmer dig för att du vill ha ett marsvin (en skinny) till innebär det inte att du måste hämta hem den imorgon, eller ens tinga den imorgon. Ta god tid på dig, jag är säker på att du kommer att känna när det är rätt att utöka flocken igen.
Du kan ju börja titta runt på hemsidor, kanske hittar du en till salu som du faller för, eller kanske väljer du att vänta på en ofödd kull, oavsett vilket så tror jag att du vet när rätt individ för dig dyker upp och att det kommer att bli bra.

Jag kommer väldigt starkt ihåg när vi fick avliva vår dåvarande hund i maj 2000 (han var nästan 15 år så han var ju gammal). Jag var så ledsen att jag inte visste var jag skulle ta vägen, jag var ungefär tre år när vi fick honom, han var då ca fyra (jag kommer inte ihåg mycket innan vi hade honom) och jag fattade inte på något vis hur jag skulle kunna leva resten av mitt liv utan honom. Flera av mina kompisar tyckte att det var "bra" för nu kunde vi ju äntligen skaffa valp (att vi skulle ha en ny hund var självklart) men jag ville bara spy på dem, komma och prata om en ny hund när vi precis mist vår Helge…?

Vi tittade dock runt på nätet lite om det fanns några valpar till salu i den ras vi hade valt, det fanns det inte men en uppfödare hade precis parat sin tik och visste inte om hon var dräktig. Vi hade fortsatt kontakt med denna uppfödaren, var till och med och hälsade på en gång innan valparna föddes och det var trevligt att träffa hundarna.

Den 29 juli ringde hon, dagen innan hade tiken fött tre valpar- två tikar och en hane och vi stod först i kön (efter henne själv) att välja.
Fyra veckor senare åkte vi dit för att hälsa på valparna. Vi hade pratat om att vi skulle ha en av tikarna (uppfödaren skulle själv behålla en av dem) men när vi kom dit så kände vi alihop att hanen är vår, vi ville inte ha någon av de andra utan det fanns bara en hund för oss då och där. Ingen av valparna uppskattade mänskig närhet (bli hållna eller klappade efter att de hälsat- det är de fortfarande inte ;-P) men när vi låg på magen på en filt ute på gräsmattan och tittade/lekte med valparna så kom denna underbara hanvalp och kröp över mina armar och la sig tätt intill mig och somnade. Det är en av få gånger han verkligen sökt närhet och det har etsat sig fast, vi föll för honom- kände att han var rätt för oss, och han visade att vi var rätt för honom. Ungefär fyra veckor senare hämtae vi hem honom och nu har han snart bott här i tio år och aldrig någonsin har vi ångrat vårt val att skaffa honom eller kännt att det var fel mot Helge.

Nu har vi tre hundar och jag älskar alla oerhört mycket, men ingen av dem har ersatt Helge och jag tänker fortfarande på honom varje dag.

Nu blev detta oerhört långt, hoppas att du orkar läsa det, det jag ville säga var bara att jag är säker på at du kommer att känna när det är rätt för dig att skaffa ett marsvin (en skinny) till och när det väl känns rätt så blir det säkert rätt på alla sätt också.

Lycka till med det val du gör och jag beklagar verkligen din förlust!

//Sandra, sajtvärd påMarsvin.iFokus (& DaysofOurLives.iFokus)
**SMF 237 Sweet Dream's 
**Uppfödning av teddymarsvin - FINNS NU PÅ FACEBOOK!!

[jejjas]
0
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#12

Jag tycker inte skinnysarna är sjukare än dom andra  pälsade marsvinen snarare tvärt om =) Nisse då min Första och älsta skinny är hela 2½ år nu =) men visst det stämmer att dom allt som offtast inte blir lika gamla som pälsade marsvin. Varför vet jag inte.. Men vet dom skinny som blivit 5-6 år =) senast läste jag om en i Marsvins maggazinet =)..

Men ne dom är inte sjukare än pälsade. Att din Älskade Ior blev dålig har inte med skinnyn att göra det unde lika väl hänt en rälsad med..

Så jag tycker allt att när du känner dig redo skaffa en ny =D

[Tisslibiie]
0
#13

#11 Åh du förstår precis hur jag känner mig :') Ja, jag tror att det blir en till skinny här hemma så småningom, min sambo vill också ha ännu en skinny ^^

#12 Vad roligt att du har en "äldre" skinny-hane (om du förstår hur jag menar) För veterinären påstod att skinnys sällan blir över året och att det beror på att de är framavlade av mutation … Vet inte riktigt om det stämmer eller ej .. Men jag vet en kompis till mina föräldrar har haft en skinny, som tyvärr gick bort i våras, som blev iallafall 6 år :)

[Tisslibiie]
0
#14

Om ni vet/har en skinnyhona som är tillsalu, tveka inte att PM:a mig ^^

FeliciaS
0
#15

Jag tycker resterande har sagt mycket bra och kloka saker redan, jag kan inte annat än instämma med dem. Lycka till att hitta en passande Skinnyhona :)

Mvh Felicia
medarbetare på Marsvin.ifokus

[Tisslibiie]
0
#16

#15 Tack Felicia ^^