Matmaskin

Tänkte som #1 fast jag tänkte skriva MAAAAT! Kli- och städmaskin går också bra ibland.

Jo jag kan nog hålla med er båda. Men det ni nämner är ju vad vi gör för dem. Men hur ser dem på oss? Är vi en del av flocken eller inte? Eller är vi helt utanför? Vad tror ni?

#3 Jag tror att de ser oss som en matmaskin helt enkelt, iallafall när man har så många som jag har. De bryr sig inte om jag finns eller inte, men visst känner de igen mig från andra.

Jag tror det är annorlunda när man har marsvin som är riktigt tama, då kan man nog ses som en i flocken, men mina har sin stora flock och behöver inte fler medlemmar.

Tänker lite som #4. Kanske om man bara har ett marsvin som är väldigt tamt så blir man en del av flocken (därmed inte sagt att det är ett drägligt marsvinsliv!). Men jag har då aldrig märkt av att min flock har sett mig som en av dom. Jag är matmaskinen :)

Det är nog samma här jag har 10 marsvin och dom tyr ju sig till varandra och skiter i mig, enda gången dom verkligen bryr sig om mig är ju när jag har mat i näven. Förutom Konrad då han står alltid på bakbenen och pickar på min uppmärksamhet. Så det blir matmaskin här också och för Konrad är jag nog en tidsfördrivare, när han har tråkigt kan han ropa på mig och få lite uppmärksamhet.

#6 Det blir liksom lite "Öh! Du där! Kyparn!"..

Ja haha det är ju så det är

Jag har haft en hane, Marwin, och han ville inte vara med mig för matens skull :-D Där var jag klimaskinen istället

Jag har haft enstaka marvin (hanar) som faktiskt verkat ärligt intresserade av kontakt med mig, utöver att få mat. En som pussade mig godnatt varje kväll t.ex.

Men som de andra sagt här ovanför - de flesta marsvin bryr sig bara om att man är den som kommer med maten. Mina marsvin piper f.ö. mera när det är jag som går i källartrappen än om någon annan i familjen går där.

#10 Kan också meddela att det skriks mer när mat/skötmaskinen går i trappan än övriga familjemedlemmar ^^

Jag har aldrig haft riktigt många marsvin, utan 2-6 stycken åt gången, och de har blivit väldigt personliga och tillgivna. Det är alltid en livlig stämning vid matdags när marsvinen är otroligt förväntansfulla, då de känner doften av grönsaker eller hör hösäcken prassla. Då bryr de sig bara om att få mat först och äta upp den snabbt. Men övrig tid på dygnet kommer de faktiskt fram till buren för att nosa på mig, prata lite, slicka mig på fingrarna och på ett par av dem märker jag att de faktiskt vill komma upp och gosa (och väl i famnen lägger de sig tillrätta, sedan brukar de bli otåliga och vilja ner i buren och struntar i att komma fram om de inte tigger). Det är alltid jag som ger dem mat, och självklart ser de mig som någon slags matutdelare, men också som någon som ger dem kärlek och värme, och kanske gör tassarna skönare att gå på :P

Intressant läsning. :)

Jag har tre masvin, flickor. De piper alltid för fullt när man kommer in i rummet eller när ytterdörren öppnas, som om de säger "hej". Annars är det det vanliga pipandet som vid matdags. :P

jag är nog deras slav men jag tror att jag är en slav de gillar, för jag är rätt lydig.

Jag håller med #12.
Jag har "bara" två marsvin, och de är i och för sig de första jag har ägt någonsin. Ändå tror jag att de tycker om mig, även om de kanske inte tycker att jag är deras största kärlek i livet eller så. ^^' De är väl relativt tama (men eftersom jag inte har något att jämföra med vet jag ju inte), kanske beror det på att de bara är just två, precis som andra antyder.