TRASAN
_
Född: 2006-03-25_

Död: 2010-11-15

Nu är Du hemkommen igen. För sista gången.

Ditt stoft och Din själ har sammanförts i hemmets trygga vrå.

I den ena minuten, sprang du omkring och tuggade glatt på allt.

I den andra, så blev du lång och rullade över på sidan.

Då förstod jag att Du inte hade långt kvar.

Jag tog upp Dig och Du kröp upp under min haka - som Du brukar göra.

Men Du ulkade och kräktes och hade svårt att hålla huvudet uppe.

Det blev akut till djursjukhuset.

Jag lindade in Dig i en fleecefilt. Blå med gula kungakronor på. Du är ju min Kung!

De kunde inget göra, utan att du skulle lida mer och kanske ändå inte bli bra.

Du hade antagligen fått en hjärnblödning och så hade Du ont i magen. För den var svullen på vänster sida.

Jag spelade Gud och tog ett beslut;

Du skulle få somna in i mina armar.

Känna kärleken till Dig som jag har.

Inte känna Dig ensam och övergiven.

Du fick morfinspruta för det onda och för att lugna dig. Men du var redan lugn.

Jag grät och viskade kärleksfulla ord i Dina små öron.

Sen var det dags…

Du fick den sista sprutan och jag grät ännu mer.

Du blev så slapp.

Din andhämtning blev längre.

Jag pussade på Dig hela tiden och berättade att vi skulle ses igen.

Efter några minuter var Din själ borta från Din kropp.

Jag grät! Jag grät så jag inte fick luft! Det kändes som om jag skulle dö av sorg! Känns så än.

Jag höll Dig lite till och pussade Dig.

Ååh, min lille Trasan, vad jag saknar Dig!

Du var virvelvinden som detta hushållet behövde.

Jag var Din Matte. Och det är jag glad och tacksam över.

Det var ett privilegium att få vara.

Snälla Trasan - kom och hälsa på Matte. Visa att Du har det bra!

Men åk först till Regnbågsbron och gå över till Regnbågslandet.

Far i Frid, min Älskade Trasan!

Kom ihåg, att jag alltid älskar Dig!

Kärlekshälsningar från Din egen Matte.