Plågsamma djuraffärer
Jag har letat sällskap till Sockervadd och Bruno som inte riktigt trivs ihop i några veckor nu. Har letat på blocket och hos uppfödare utan att hitta det jag söker. Så idag körde jag in till Djurmagazinet i stan. Jag har sedan länge slutat handla där med tanke på hur illa de sköter sin djurförsäljning. För jo, trots att jag är emot att sälja djur i djuraffär så finns det ett rätt sätt, och ett fel sätt.
Killarna hos djurmagaziner var 6 veckor gamla och kom in igår. De bodde 6 stycken i en "normalstor" bur. I botten hade de tunt med strö som åkte både hit och dit under fötterna på dem och blottade det halkiga plastgolvet. Ett hus på 6 livrädda måkillar. En smutsig vattenskål. En skål med pellets. En stång med "godis". En saltsten…Två strån hö…
Det här är stället som skall lära nya marsvinsägare hur de skall ta hand om sina nya familjemedlemmar. De här är de som bestämmer framtiden för många många små liv.
Jag pekade på två småkillar. Valde en viltfägad liten Teddy som kändes rejäl och fin i kroppen. Mest för att jag aldrig haft en viltfärgad liten förr och i djuraffären går jag på utseende, vad mer kan jag göra? Sen valde jag ur hjärtat, kanske dumt det återstår att se. En väldigt liten virvelkille. Trefärgad. Han låg underst i högen marsvin hela tiden, såg ut att vara betydligt mindre än de andra och gav mig känslan av att allt inte stod helt rätt till. Det fanns inget annat att göra än att välja honom.
Killarna plockades raskt ned i en kartong med en tuss hö och två informationspapper från uppfödaren placerades på kartongen. Jag frågade om födelsedatum och fick ett leveransdatum. Sade att jag tyckte killen jag valt såg lite liten ut. Tjejen vred på honom och svarde att han inte var för smal…
Jag betalade och gick…
Det är skrämmande hur lätt det är att köpa sig ett liv! Jag fick inte en fråga, inte ett råd. Ingenting. Jag gav dem pengar och jag fick två små liv.
Jag undrar hur de som jobbar i affären trivs med sitt jobb? Jag undrar om de inte inser att ett och annat litet oskyldigt liv kan hamna i helt fel händer? Jag pratar inte bara om familjer där de tvingas leva ensamma hela livet på felaktig kost eller i skitig bur. Jag pratar om ännu värre saker som idioten på Gotland (?) som bet huvudet av en levande mus eller de som köpte marsvin för att sätta eld på. Vem förtjänar det?
Man kan aldrig vara säker på vad som händer med djur man säljer. Det är den bistra sanningen. Sålt är sålt och inför lagen är djur likställda med varor i många fall. Men vi som säljer kan åtminstonne anstränga oss en liten gnutta för att ge djuren en chans till ett liv!
Nu sitter småkillarna tillsammans i omplaceringen. de har fått hus och rör, en stor hög med hö, vitkål, morot och vatten. Imorgon väntar vägning och så skall de få kraftfoder för att göda upp den lille virvelkillen. Båda får vänta minst en vecka innan de introduceras i sina nya par.
Bilder på de små kommer efter helgen men de flyttar först efter jul.
Ja, det var kanske inte en diskussionsstartare men alltid är det någon som väljer en annan djuraffär i Norrköping…kanske?
Ja, usch… Tyvärr kan jag inte hålla med dig. Det borde förbjudas affärsförsäljning med levande varelser på det sättet. Dock uppmuntras bara försäljningen om man köper saker där (varor likaväl som djur) - de får in pengar, beställer fler marsvin från grossisten som fortsätter föda upp för det finns efterfrågan.
Det man kan göra är att bojkotta djuraffärerna helt. Jag går inte ens in i dem längre för att slippa lockas att rädda några liv. För ett köp innebär att rädda just den individen, men att göra det mycket värre för släktingarna i framtiden :/
Mvh Felicia
medarbetare på Marsvin.ifokus
Jag har uteslutit djuraffärerna helt. Det jag behöver till marsvinen köper jag på Granngården (vilket blir spån, pellets och burinredning).
Mitt första och enda köp från djuraffär blev skandal. Dräktig hona, två sorters ohyror och svamp. Personalens uppförande när jag berättade om allt detta var också, minst sagt, skandalöst.
Nyligen behövde jag en liten marsvinsbebis till min ena hane som blev ensam efter kompisens bortgång. Djuraffären var inte ens ett alternativ för mig - aldrig i livet. Jag hittade en annons om marsvinsungar i min hemstad men jag tyckte den verkade tvivelaktig på flera plan, så den valde jag bort. Vi valde då det marsvin som fanns näst närmast oss, 20 mil t/r. Det kändes okej, helst ville jag köpa en annan unge som fanns drygt 40 mil bort t/r, men så långt vågade jag mig inte då väglaget var dåligt.
För mig är det jätteviktigt vem jag köper marsvin (djur över huvudtaget) av. Ett köp från uppfödare ångrar jag (marsvinet är underbart men uppfödarens beteende är tvivelaktigt). Jag åker hellre många mil för att hämta ett marsvin från en uppfödare/person som jag känner mig trygg med och vars värderingar jag delar än från en djuraffär/uppfödare/person som finns nära mig.
Livet med två australian shepherds
- https://brukshundarnas.wordpress.com
Hmm… får lite dåligt samvete över jag köpt min grisar i en djuraffär.
Jag brukar vara inne på Djurmagazinet i Falun regelbundet för att kolla in deras smågrisar. Okej, det luktar illa i djurrummet (från råtta? mus?) men jag har fått uppfattningen av att dom som finns där har det relativt bra. Dom har stora ytor, många hus, en hel drös med hö och ofta två vattenflaskor/bur. Underlaget på buren är kanske inte speciellt tjockt men det täcker botten och om dom vill ha mjukare så kan dom gosa i höet. Alltid när jag varit där så har det funnits någon grönsak att knapra på och även någon kvist ibland.
Kanske inte det optimala livet för ett marsvin men jag har sett värre förhållanden i djuräffärer.
Jag går inte heller in i affärerna längre. Vill inte bli frestad. Sista affärsgrisen satt med sin bror, kom från Imazo (Tjeckien), visade sig vara satin och jag fick ett väldigt otrevligt bemötande när jag berättade att hon var satin och om od, det var minsann inte deras ansvar, köpte folk fick de skylla sig själva >(
Var en tjej och tittade på Bus för ett tag sedan, hon har affär. Jag fick intrycket att hon skulle ha Bus som kelis. Hon hade två killar redan och sa att Bus kunde sitta i en bur bredvid om de inte kom överens. Då sa jag att han får vara kvar här tills hon har en kompis och la till att han fick inte gå i avel (ev. satinbärare). Då blev hon irriterad på mig och menade att varför sa jag inte det på en gång så hon slapp komma hit, då blev jag putt och sa lite halvsnäsigt att hon hade inte frågat. La sedan till att jag och flera jag känner bojkottar djuraffärer, kanske inte det bästa att säga till en affärsägare som dessutom min granne praktiserar hos :-/ men men
Jag vågar inte gå in i djuraffären längre, vill bara rädda alla då!!! Usch får ångest att de stackars djuren inte har högre status än vad tex en dammsugare har för affärspersonalen. Skamligt!
Usch då… det verkar som att personalen väldigt sällan innehar något särskilt intresse/kunskap för de djur de säljer, vilket är djupt oroande. Mycket trist. :-(
Det finns dock en djuraffär jag tycker om skarpt. Den kvalificerar sig på samtliga punkter enligt mig. Det enda är att jag inte vet exakt vart djuren kommer ifrån(stamtavla/härstamningsbevis ska medfölja och de ska komma från uppfödare, men man vet aldrig) och att jag inte ställt personalens djurkunskaper på prov ännu. (Plus att de säljer några dåliga marsvinsfoder, men det kan man väl aldrig komma ifrån…) Det måste jag ta reda på! I övrigt finner jag djuraffären rentav exceptionell.
Så bra djuraffärer finns. Eller åtminstone så bra de kan bli.
/Louise - Medarbetare på marsvin.ifokus.

#4 instämmer, köpte 3/5 grisar ifrån djuraffären och håller med om att djurmagazinet i Falun har väldigt stora burar. Jag fick en chock över hur bra dom djuren relativt har det jämfört med andra djuraffärer. Dock köpte jag våra tjejer på djurmagazinet i Borlänge, jag tycker att personalen faktiskt är väldigt kunniga där och dom verkar bry sig.
Men! Skulle jag köpa några smådjur framöver så skulle jag helt klart kolla hos uppfödare och privatpersoner först istället för hos djuraffärer. Tycker det är bra att dom finns men tycker dom ska sluta med att sälja djur där, varför inte bara sälja foder och tillbehör!?
Våran senaste gris köpte vi hos en privatperson och vi pratade mycket och länge och jag var väldigt uppmärksam över hur hon verkade, hur djurens burar och dom andra djuren såg ut när jag skulle komma och kolla på honom. Nu håller vi ständig kontakt och dom kommer komma och hälsa på när det blir lite bättre bilväder =)
Precis som #3 så tycker jag att det är jätteviktigt hur uppfödaren är och jag är väldigt noga med hos vilken jag köper djur ifrån.
Jag trodde inte det skulle vara så svårt att få tag i ungar utanför djuraffären. Det är synd! Jag har mailat på annonser på blocket. Mailat uppåfödare i både Stockholm och häromkring. Haft ute flera annonser…i sisådär tre veckors tid! Inga napp! Att sitta och köra 50 milhar jag inte tid med. Jobbar mer än heltid och har på det hästar, hundar och ett omplaceringhem att ta hand om. Ibland behövs prioriteringar även från min sida…
Inga marsvin bör sitta själv så djur från djurafär är helt klart att föredra i mina ögon framför att låta två killar leva ensamliv längre än de redan gjort.
Sen tror jag inte att en bojkott av några få (även om jag själv gör det!) kommer hjälpa i det stora hela- tyvärr! Det är lagen om att sälja däggdjur (framförallt ) i djuraffärer som måste ändras.Var det upp till mig skulle det naturligtvis inte förekomma alls. MEN det finns bättre alternativ än den här affären. En annan i stan har honor i stor flock på golvet och tar bara in hanar på beställning. de är betydligt mer kunniga och pålästa och instruerar noga före klöp. Det gillar jag.
När vi har djuraffärer- vilket inte går att blunda för att vi har ! Så måste de som driver dem och jobbar där göra det bästa av sisuationen…tycker jag.
Bor också i Norrköping, handlar aldrig på djurmagasinet längre. Kan rekommendera Norrköpings akvarier istället.
Jag bor också i Norrköping och bojkottar Djurmagazinet. De är oseriösa! =(. Jag har köpt mina marsvin på Norrköpings akvarier, de tar bara in djur från små uppfödningar som de känner. De ger alltid tips om skötsel, även om de såklart ibland vill att man ska köpa lite extra.. De hjälper även till med kloklippningar och liknande och de tar även in vuxna djur för omplacering ibland. Jag tycker att de är riktigt bra och det är ju mer ett familjeföretag än en stor djuraffärskedja, det märks verkligen. Har själv sålt leopardgeckos till dem med gott samvete, de är noga med att djuren får med sig rätt mat och utrustning som jag märkt iallafall :)
#9 Fast när tillräckligt många bojkottar affärerna kommer de inse att det inte går. Gäller att packa på alla man träffar att inte handla i butiker med djur.
Här hemma har vi en butik som säljer ALLT i princip. Till smådjur, hund, katt, häst, alla lantbruksdjur och vilda djur. Kläder, allt från arbetskläder till vanliga kläder, trädgårdsprylar mm mm Det är många som handlat i djuraffären som sökte sig dit när den förra ägaren hade den. Då var det riktigt miserabelt! Han dängde en gång diskusfiskar i golvet när en försökte pruta på dem, sa att han slår hellre ihjäl dem än säljer till underpris. Tog alltid smådjur med handskar för han sa att om de bet honom skulle han slänga dem i väggen mm Stackars tottar!
Visst finns det sämre och bättre djuraffärer. Jag bojkottar de flesta i min stad ett par är bättre och där handlar jag prylar och mat till djuren mest akvariegrejer men väldigt sällan marsvinsmat Granngården är bäst till det. Naturligtvis skulle jag aldrig någonsin igen köpa andra djur än fiskar i butik av principiella skäl.
Även om djuren har det bra i butiken och kommer från uppfödare och det är ju bättre än om de har det dåligt och kommer från grossist så tycker jag personligen alltid att det är fel att sälja och köpa däggdjur och fåglar i butik. Jag håller inte alls med TS om att det inte spelar någon roll om man köper djur i butik då och då. Jag tycker att det spelar stor roll för om alla som är medvetna vägrar att köpa djur i butik kommer butiksförsäljningen att gå ned. Den här grossisthanteringen är en riktigt obehaglig aktivitet och den är helt beroende av sin lönsamhet och för varje sålt djur har de tjänat pengar och kan fortsätta att massproducera gnagare.
Jag tycker även att det är helt fel av privata uppfödare i SMF och andra att sälja sina djur till djuraffärer för även om det är bättre än grossisthanteringen hjälper det ändå djuraffärerna att kunna sälja djur i sina butiker och det fortsätter att vara inpräntat i folks medvetande att det är på djuraffären man köper marsvin. Jag vill ändra på det och vända vända opinionen. Jag vill att uppfödare ska ta sitt ansvar och sälja sina ungar privat och visa världen att det finns ett alternativ till djuraffärer. Personligen skulle jag aldrig lämna mina ungar till affärer jag vill veta vart de hamnar och jag vill godkänna och informera köparna själv. Att sälja marsvinsungarna är det jobbigaste och mest tidsödande arbetet med att vara uppfödare men det är något som följer med på köpet, något man måste orka tycker jag.
Som jag förstått det finns det folk som tycker att att det är bra att smådjur säljs på butiker för att där finns ett övervakande regelverk. De privata djuruppfödarna har ingen kontrollerad verksamhet. Jag tycker inte detta argument håller för att försvara djuraffärernas och grossisternas verksamhet för att ingen privat uppfödare som säljer sina djur själv kan komma i närheten av de mängder djur som en grossistuppfödare kan producera då de har möjlighet att transportera massor av djur till olika butiker med stor geografisk spridning. Privata uppfödare kan bara förse "marknaden" på sin ort de uppfödarna kan rent ekonomiskt aldrig ha flera hundra djur som de stora grossisterna har. Ju fler djur som finns i en anläggning, kontrollerad eller ej desto större risk för dålig skötsel blir det tror jag. Därför tror jag på sikt att smådjuren tjänar hur mycket som helst på att all djurförsäljning styrs över på små privata uppfödare och helt upphör hos djuraffärerna.
Jag tror på konsumentens makt och jag tror på mun mot mun metoden. Så jag tycker absolut att man kan påverka genom att inte köpa några djur överhuvudtaget på djuraffärer och försöka påverka andra i sin närhet att göra likadant.
Mina första svin köpte jag i djur affär. Blev oerhört bra bemött. Tjejen som hjälpte mig har själv fött upp till hennes affär, hon är Rally Lydnads instruktör, tar hand om omplacerings hundar som varit svårt misshandlade. Gått kurs med henne. Båda min svin var otroligt fina & sociala. De hade plank för djur rummet så djuren fick vara lösa varje dag. Inte alla tillsammans, utan i par. Tjockt med spån, halm & hö i burarna.
Jag har aldrig varit med om det ni förklarar.
…………………………………..
Sajtvärd sällskapskaniner och häst och ridsport(Rexkanin inaktiv)Medarbetare fibromyalgi och diabetes
Driver Djurflockens hunddagis och Djurflockens kaninomplacering
Djurmagasinet i Eskilstuna är inte heller att föredra på något sätt. Högljudda fåglar bor i samma lilla rum som hamstrar, kaniner och råttor. Det blir ganska oroligt därinne. För några år sedan när jag var helt ny på hamsterområdet så frågade jag om det var någon skillnad på raserna roborovski och tex. cmpbells. Hon svarade att det inte är någon skillnad. Det var ett ganska dumt svar.
Trots den bristande kunskapen så är de i alla fall trevliga, men det hjälper ju inte djuren. Jag har dock hittils inte sett att något utav djuren far direkt illa, förutom just det jag beskrivit ovan. Nej, själv föredrar jag Arken Zoo om någon djurbutik i eskilstuna!
Jag tror inte att bojkott av djuraffärer kommer att leda till någon lag mot att få sälja dem i djuraffär. Däremot leder det ju till att djurhandeln i djuraffär inte blomstrar riktigt lika mycket.
För att jordbruksverket ska förbjuda försäljning av gnagare och kanin i djuraffär, eller åtminstone marsvin, krävs det nog en stor vetenskaplig redovisning som bevisar att djuraffärsdjuren far mer illa än uppfödardjur gör o.s.v. Hur det ska gå till har jag ingen aning om… och om ens det kommer att räcka till. Djuren i djuraffär är ju en stor inkomstkälla för affärerna, eftersom det leder till att folk prackas på det ena och det andra tillbehöret därtill. Och det finns säkert den ena och den andra som kommer att anse att det blir onödigt komplicerat att kontakta uppfödare istället.
Det blir ingen lätt match, om man säger så…
/Louise - Medarbetare på marsvin.ifokus.
#17 Sid är ett urhäftigt namn! Min Sid och din Sid kan bilda klubb ;-)
//Emma
Djurmagazinet i Västervik har dom kanin och marsvin tillsammans, lite hö, gnagarblandning och en tunnel… Livrädda är de stackars små marsvinen där :/
Jag tycker att min zoo-butik är bra… Men med vissa saker är dom inte alls bra på. Dom rek mig att köpa nötblanding, istället för pellets, men jag köpte det, men har bytt nu till korn-kross. Skall köpa lite pellets så att dom får i sig vitaminer och mineraler:) Dom ger marsvinen nötblandingar och saltsten. Inte bra… Hade tänkt att påpeka det, men vågar liksom inte det. Är ju bara tio år… Vi som verkligen läser på om dessa underbara djuren, vet ju vad som gäller. Jag köper endast tillbehör och hö där (som är riktigt färsk).
Att älska är inte förståeligt, det är oförbättrigt.
Köper också bara hö på min djuraffär. De som finns i mataffärerna är ju hemskt.
#17 Nämen hjälp! Antingen är de riktigt magra eller så kan de inte vara många veckor, stackarna :( Hoppas de kan växa ordentligt nu :)
#22 Det finns bönder att köpa ifrån också, det är ju ändå därifrån höet kommer från början. Djuraffären är bara en mellanhand som tar ut bra mycket högre kostnader än vad du behöver betala hos bönder :)
Mvh Felicia
medarbetare på Marsvin.ifokus
Bra tips
skall leta efter en bonne:D
Att älska är inte förståeligt, det är oförbättrigt.
Stackars små :-( Så liten var Sweety också när jag fick hem henne från affären och Ida var så liten att det var en som köpte henne i en affär för att mata upp henne och sedan hamnade hon i en andra affär :-/