![[Aquelegia]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
Hemlängtande marsvin ? ^^
Sålde mina 2 hanar för knappa månaden bara och första 2 veckorna var tydligen allting superbra men plötsligt får jag ett samtal att det akut måste lämnas tillbaka då dem bet skithårt och endast gick att hantera med kravallhandskar. Saknade mina killar och ville inget hellre än ha hem dem så i måndags när jag kom hem hade min sambo flyttad in dem hemma igen med handskar men jag vägrade tro att marsvin börjar bitas utan anledning utan tog tag i dem som vanligt och tada inga problem alls inte minsta lilla hugg eller retlighet tvärtom gosigare och tryggare än nånsin!
Renskrev grisarnas födelsedagar för ngn vecka sedan och tänkte "jag skriver med killarnas för jag kanske får tillbaka dem" ibland får det en att tro på övernaturliga ting ^^
Funfact jag hade skrivit kontrakt med köparna känner dem tom. ändå gick det som det gick men jag är överlycklig då min senaste hanbebis(4veckor) kommer supertoppen överens med dem och tro det eller ej men 3 hanar bor ihop numera :O och sparar matte oro och pengar för kastration ^^
Slutet gott på viktoriagatan existerar det numera 8 istället för 2 marsvin ska presentera dem så fort burarna och allt är klart då jag nu äntligen har fått slut på tjuvbetäckningar etc :)
Skickar med kort på rexy. han som från början orskade allt trubbel men tack vare han löste sig allting till det bästa <3
Jag tror absolut att de kan ha hemlängtan! Jag lämnade bort Magic till en kompis förra året när jag var sjuk. Han har aldrig varit särskilt gosig av sig, inte skygg, bara ointresserad, jag var en matmaskin helt enkelt. När han kom ner var han rätt upprörd men vi tänkte att det bara var stress efter flytten, men han blev bara värre och värre, till slut kunde hon knappt mata utan att han attackerade. Vi misstänkte satinsjukan men han fick ändå komma tillbaka och tur var väl det för vi fick nästan ett helt år till ihop! Han blev också mycket mer kelig och sällskaplig efter sin "utflykt" och visade att han uppskattade mig för mig och inte maten jag kom med :-D
Sedan har jag även varit med om det motsatta. Ett marsvin, Zacke, som bott hos mig sedan 3 månaders ålder, han var kanske 1,5år när han flyttade (till samma hem som Magic) När han bott där bara ett tag saknade jag honom så extremt mycket att han fick sättas på första transport hem. När han kom var han knubbigare (har alltid haft svårt att hålla i hull) och han var mer stressad än någonsin! Ringde till hon som haft honom och frågade hur han hade uppfört sig där. Hon hade haft honom i ett burskåp med galler på sidorna mellan två hanar utan problem, han var helt lugn, medan hos mig gick han bärsärkargång och anföll de andra hanarna genom gallret samtidigt som han tappade vikt. En vecka senare satt han på "flyget" ner igen och blev återigen en snäll och harmonisk gris :-D
Men jösses jag som trodde jag inbillade mig :O wow jag fasineras över mina älsklingar :D över alla marsvin för den delen ^^
Klart dom måste kunna känna saknad dom åxå. Alla andra djur gör ju d. Lite jobbigt när man sålt dom bara.
åh mina killar <3 helt rörd ju för dem tycker så mycket om mig hihi sen kanske dem inte gillade sina nya namn från kärleksfulla rexy och blastoise till busis och stinkis nej tacka vettja att dem är hemma igen !
Starta ny diskussion