Jag gillar inte riktigt den iden faktist. Man vill ju gärna lära känna honan lite innan man parar henne. Man vill ju gärna veta hur temperamentet osv är, du och uppfödaren kanske har olika åsikter om hur marsvin ska vara t.ex. Förstår du vad jag menar?

Annars kan du ju höra med uppfödare om dom kan tänka sig att låna ut någon passande hane. :)

Du får maila runt och fråga de uppfödare som du i framtiden skulle kunna tänka dig att köpa en hona av. :) Inga frågor är dumma.

Vad är förresten syftet med parningen? Är det för nöjes skull? Eller är det så att du funderar på en seriös avel i form av en uppfödning?

Något som inte jag tänkte på, tänkte Royalz på. Jag håller med henne, man vill ju gärna lära känna marsvinshonan först. Och egentligen också hanen.

#3# Naturligtvis har jag tänkt på den delen men för mig väger det upp att slippa låna en hane. Jag gillar inte tanken på hanar som lånas ut till höger och vänster (kritiserar ingen, bara min egen känsla) och då väger det upp för min del att slippa det. Jag vet ungefär hur honan ska vara och jag hör med uppfödaren om det finns någon sådan hona och likaväl som att ta hem henne först och sedan låna en hane så kan jag ju fråga uppfödaren om det går att ordna innan jag tar hem henne. På det viset blir det inte att djuren behöver hoppa runt så mycket.

Men jag vet inte om jag kan med att fråga, känns liksom väldigt orginellt, det vanliga är väl att man lånar en hane.

Jag skulle o andra sidan lite fullt ut på uppfödaren i dennes val att välja hona, anpassa hane efter henne och avgöra om mentalitet och passar sig för avel.

Det är ju liksom just det uppfödaren gjort för att få fram honan och hanen hon har i avel (om nu de kommer från henne då förståss)

man bör ju kunna lita på sin uppfödare.

Jag får hem en parad hona från utlandet nu. jag har aldrig träffat henne innan och vet inget om henne annat än att hon är vacker och vilka anlag hon har och, samma med pappan.

Jag litar på min uppfödare fullt ut i de beslut hon tagit i parningen och att erbjudandet att sälja honan till mig är ett bra sådant.

Dock kan jag tänka mig att den hona Sicali i så fall köper kanske kommer kosta mer än bara 200-350 kr.

Jag hade inte sålt en medvetet parad hona till nån för vanligt standardpris om det inte rörde sig om en speciell överenskommelse om något sådant förståss.

Jag hade en hona på G som skulle vara parad när hon kom. Tyvärr fick jag avboka då hundarna passade på att bli sjuka igen :-(

Jag och uppfödaren till honan pratade mycket via mail och jag fick reda på både honans fördelar och nackdelar, det var också uppfödaren som valde hane (lilac sheltie-lilac/saffron roan coronet, någon som tror jag är ledsen som missar en sådan superchans :-()

Sedan fick jag hem Vivi parad. Hon är född här men bodde länge hos fodervärd. Hanen vet jag inget om förutom ras och färg då vi trodde hon hade gått tom, det var därför hon kom hem. Har nu Vida kvar från den kullen som jag hade tänkt sätta i avel men hon har alldeles för många nackdelar så visst är det en chansning att köpa en parad hona.

#0 Sen får man nog också räkna med som köpare att nog inte vilken uppfödare som helst släpper iväg en parad hona, med tanke på att dem faktiskt är väldigt måna om djurens hälsa, och inte minst bebbarnas. Vad jag menar är att det nog är större chans att man kan köpa en parad hona om man själv är uppfödare och verkligen har det som krävs, än om man mer vill ha en parad hona för "skoj skull". Du vet, gulliga bebisar osså. ;) Förstår du vad jag menar sicali83? :)

Kan tillägga också att jag hade inte medvetet tagit en hona som är över 3 veckor gången eftersom risken för komplikationer ökar för varje vecka. Kom också på att jag fick en dräktig hona på köpet när jag hämtade Magic, den kullen gick åt pipan :-( och en från Danmark för något år sedan, då var hon högdräktig och allt gick bra men jag hade aldrig gjort om det med den kunskapen jag har nu! Detta hände för 3år sedan.

5 veckor räcker inte alltid för att en hona ska bli parad. Så tar du hem henne då så vet du inte om det blir några bebisar. Men är det inte så viktigt att få bebisar så kan man ju prova det.

Att vänta tills man känner ungar i magen och sedan flytta på honan ska man aldrig göra. Jag tycker att det är mycket ansvarslöst av en uppfödare att sälja högdräktiga honor, de är väldigt känsliga för förändring och stress.

Det är inte heller så roligt för köparen att få hem en hona och förlora henne och ungarna i toxicos därför att man flyttat henne.

En dräktig hona ska inte ens byta bur, så hon ska absolut inte byta hem!

#9 Jag vet, men jag tar hellre risken att bli utan ungar än utan både mamma och ungar.

#7# Jo jag förstår men jag är rätt övertygad om att jag kan få säljaren att förstå att jag inte bara är någon som är ute efter gulliga bebbar och inte kan sköta dem. Sen förstår jag inte ur säljarpunkt hur du tänker iofs, för mig som säljare skulle det inte göra någon skillnad om honan var parad eller inte när det gällde mina krav på köparen. Jag säljer inte honan oparad heller om jag inte anser köparen vara lämplig att ta hand om marsvin.

Sen har naturligtvis Chickweels en poäng när hon säger att man får betala mer, det är självklart och för mig är det absolut värt att betala extra för att hon redan ska vara parad, som Chickweels säger så litar jag på att säljaren kan göra en bra bedömning av honan och hanen.

Måste också tillägga att jag absolut bara skulle väntat fem veckor med att ta hem henne, även om risken då finns att hon inte blivit parad. Vet att man inte ska flytta dräktiga honor och skulle aldrig riskera att hn toxar. Jag tar inte ens upp dem ur buren det sista i dräktigheten utan försöker ordna så lugnt för dem som möjligt. Ville mest höra om det var en dum ide och det var jätteskönt att kunna bolla den lite med er först, nu känns det ändå som att det är den bästa lösningen och jag ska försöka ordna det så istället för att låna en hane.

#11 Om du hittar en hona i närheten kan du säkert komma och hälsa på henne så du ser hur hon är :-) Fråga uppfödaren/ägaren allt du kan komma på, jag hade rena korsförhöret om min hona :-P (som det ju tyvärr inte blev något med just nu) Är h*n seriös kommer h*n gärna svara på dina frågor :-)

Jag har fått hem två honor dräktiga, båda gångerna var det uppfödare som skulle lägga ner sina uppfödningar som hade sina djur till salu. Båda honorna var egentligen tänka att få sina kullar hos uppfödarna och skulle flytta till mig efter att ungarna var avvanda. Fick dock förfrågningarna om jag ville ha dem direkt eller om jag ville vänta och då tog jag dem direkt i alla fall.

Att ta hem en dräktig hona är dock något jag är ytterst tveksam till att göra fler gånger. Kan väl säga att jag inte riktigt "tänkte" första gången och att jag egentligen bestämde mig för att inte göra om det fler gånger. Andra gången funderade jag rätt länge på det innan jag bestämde mig för att trots allt göra ett undantag (och det för att det först och främst rörde sig om en mycket trygg och lugn hona och för det andra så hade jag och uppfödaren ifråga kontakt med varandra i princip dagligen och hon kände sina djur mycket väl).

När man har en dräktig hona tycker jag egentligen att det är extremt viktigt att man känner honan ifråga så att man snabbt reagerar på avvikande beteende- brukar hon exempelvis vara lite långsam med att börja äta eller brukar hon slänga sig över maten? Hur "är" hon egentligen i allmänhet?

Ju bättre man känner sina djur, desto lättare är det att märka små skillnader i deras beteende som många gånger kan vara de första tecknen på sjukdom. När det gäller dräktiga honor är det ju oerhört viktigt att hålla koll på just små förändringar för att tidigt kunna upptäcka tecken på toxicos och då så snabbt som möjligt börja tvångsmata så att chanserna för honan (och ungarna) att klara sig ökar.