Hur du ska göra måste du bestämma och känna i hjärtat själv.

Men jag kan ju ställa en fråga och det är inte menat som något illa alls.

Hur hade ni gjort om Ludde inte dött och levt några år till? Hade ni sålt båda eller hade du klarat av att ta hand om båda och ett nyfött barn?

Om svaret är att du hade klarat ta hand om alla så kan du ju behålla Frasse och skaffa en kompis åt honom. Du behöver som sagt inte skaffa en marsvinsbebis, det går ju att ta hand om en äldre omplacering.

Det finns inget rätt eller fel i frågan. Så det är helt enkelt ditt hjärta som får styra.

Du sviker inte Frasse genom att flytta honom till ett nytt hem. Anledningen vore ju att ni inte skulle kunna erbjuda honom vad han behöver. Han skulle flytta till ett hem som är bättre för honom då, med andra ord. Det vore bara en god gärning.

Har du dock fortfarande ork, tid och intresse i behåll(och tror att du kommer att ha det i fortsättningen) ser jag inte varför du inte skulle kunna behålla din raring. Ni hade ju två marsvin förut som lika gärna hade kunnat fortsätta vara två ett par år till - hade det varit svårt att ta hand om dem efter nästa barn fötts då? Om inte, tycker jag inte att något verkar hindra att ni har två marsvin igen.

Du får känna efter och se vad som är bäst för er och för Frasse.

#1 Nej , då hade båda bott kvar hos oss.. Men vi visste att ludde var på väg bort, och redan då började vi prata om " ifall ludde dör, orkar vi ta på oss ett nytt marsvin och allt det ansvar det krävs för att få det handtamt och de viktigaste är, har vi tid med två små barn hemma?"

#2 Ja, vi har fått barn tätt , och kommer nu efter denna födsel ha två barn på två år.. Jag kommer nog inte kunna erbjuda Frasse den tryggheten som jag vill genom att skaffa en kompis till honom, jag vill inte att kopmpisen ska bli en "nödfalls-kompis" utan jag vill ha öppenhjärtade relationer mellan mina marsvin, men med 2 barn att tahand om, kommer de bli svårt att ge dem egen tid och den närhet dom behöver varje dag.

Jag vill erbjuda det bästa till Frasse och kommer leta en familj som känns rätt och där jag vet att han alltid kommer ha det bra och alltid vara älskad och omtyckt somhemma hos oss.

#3# Det är naturligtvis ditt beslut, du måste göra vad som känns bäst. Vill bara inflika att det går att ha marsvin även om man har barn. Jag har två killar på tre och fem år och nio marsvin och jag känner faktiskt att det finns tid till allihop, fast det beror naturligtvis även på hur man jobbar o.s.v

Men om du skulle vilja ha kvar Frasse så tror jag du kommer klara det fint.

Det är bara två år emellan mina första två barn. Jag minns hur otroligt trött jag var, hur lite tid jag hade för mig själv. Man går helt upp i barnen och det är ju så det ska vara:)

Hur mycket jag än älskar marsvinet, så hade jag nog valt att omplacera i din situation. Men samtidigt är det ju ett jättesvårt beslut att ta. Tror du att du har någon i din närhet som skulle vilja ha honom? Då skulle du kunna ha kontakten kvar och hälsa på ibland.

Om du känner att du vill förstås. En del vill ju klippa av banden helt medans andra vill hälsa på och ha kontakt ofta. Så olika hur man är och känner behov av.

Jag känner verkligen med dig! Jag har en son på 17 månader, men jag har 8 marsvin ;) Dagarna spenderar jag med sonen, kvällarna åt grisarna :) Hoppas att du kommer fram till ett beslut som fungerar för din lilla familj :) Lycka till med allting, vet att det är svårt! Även fast jag var 18 när jag fick lille Liam :)

#6# Precis, man behöver inte alltid välja antingen eller och enligt min erfarenhet så är det väldigt berikande och bra för barn att växa upp med djur, förutsatt att man själv som vuxen känner att man orkar.

#7 Exakt :-) Men när bebisen är nyfödd är det tufft att hänga med i svängarna, det är då man får ta sambon/familjen till hjälp ;-) Hade dock 2 marsvin (en är ängel idag) när sonen var nyfödd. Tissla och Liam har ett så fantastiskt band, han kallar henne för baby!^^ Så varje morgon tjatar han om att vi ska gå in till baby och pyssla med dem. Han ger dem pussar på huvudet, Tissla älskar det ^^

Jag förstår att det är ett jättejobbigt beslut, jag kan tyvärr inte ge några tips men jag hoppas allt ordnar sig!

#8# Vad gulligt, ja barn blir ju lätt väldigt fästa vid smågrisarna. Jag hittar då och då treåringen i full färd med att mata "svea" med hö.

(Alla heter Svea enligt honom)

Skulle man kunna försöka hitta en fodervärd? Eller är de dumt?