tycker det är från individ till individ. Vi hade en vovve som hetter tindra, hon  lyckades dra på sig juvel(eller om de va livmoder) tumör, avsliten klo m.m som hon fick opereras för. Men hon var en snäll golden tanta som va med på allt och tålde allt, därför fick hon genomgå dessa operationer för att hon tog det så pass bra ändå :)

Men sen finns det ju stressiga o lite hispiga djur som inte alls trivs med andra människor/sjukhus miljö o.s.v

Man får nog känna efter själv, hur djuret skulle ta det, e det värt det?

Kommer det bli massa uppföljningar? kommer det finnas risk för att det kommer tillbaka?

Man ska ju såklart ha en gräns för hur mycket man utsätter djuret för.

Sen kan ju ålder spela in med. Hade denna golden tanten exempelvis varit 12år så hade vi inte opererat henne, det är ju påfrestande.

Så ja alla har en egen gräns, men sålänge djurets bästa är iFokus.

Men det är svårt såna där beslut.

Nej, du är inte självisk. Du känner din katt bäst. Du vet om det är värt för henne att genomgå en operation och eftervården. Kanske har det redan spridit sig och då tjänar man inte många månader tyvärr.

Om du väljer att inte operera så kan hon leva ett tag till, sålänge hon själv mår bra.

Håller tummarna för att det är en ofarlig fettknuta. Hoppas det går bra för dig ock kissen!

Absolut inte, jag har vid flera tillfällen och lite olika diagnoser valt avlivning när mina marsvin varit väldigt sjuka och det stått mellan operation och avlivning. Då har det handlat om att risken för komplikationer/återkommande problem varit stor samt att återhämtningsperioden varit väldigt lång. Jag ångrar innerligt att jag förlorat mina änglar, men jag ångrar inte att jag valde som jag gjorde åt dom.

Jag vet ingenting om juvertumörer, kan hon leva med det?

#3# Vad jag läst så kan hon leva med det, hon kan må gott ett par år till om vi har tur för hon lider inte av det nu. Precis som du resonerat, så tänker vi med, vi har försökt väga in allt. Det låter fånigt men just Bella (hunden) och katterna känns på något vis mänskliga. För mig känns Lizzie som en värdig tant som tar hand om och tröstar när någon mår dåligt, och det skulle kännas fel att utsätta henne för en operation, både obehaget, såret efter, risken att det sprider sig mer och snabbare vid en operation och risken att det ändå kommer tillbaka. Så vi känner att om operation komemr på tal imorron så vill vi hellre ge henne den tid hon har kvar och att hon mår tiktigt gott den tiden, än att hon ska gå igenom allt jobbigt när risken är så hög att det ändå komemr tillbaka.

Min katt hade också en juvertumör när hon var runt 9-10 år. Dock var den godartad.

Hon är opererad och saknar nu flera "tuttar". Det gick jättebra för henne och hon är nu flera år efter operationen helt ok. Dock kanske det inte är lika stor tumör som din katt har. Denna operation min katt fick göra gick snabbt och bra. Hon var lite dålig första dagarna då veterinären hade skrivit ut för lite smärtstillande men blev snabbt bra igen när hennes dos blev rätt. Hon kastrerades också samtidigt.

Som många redan skrivit så känner du själv din katt bäst och kan ta rätt beslut. Jag tycker inte att det är själviskt.

Hoppas det går bra i morgon

#5# Tack, skönt att höra från någon där det gått bra också.

#1# Ja det är ju så olika, har för mig att just golden är väldigt lugna och tåliga hundar.

#2# Tack, ju fler som håller tummarna desto bättre. Har vi riktig tur kanske det är som du säger, något helt ofarligt. Jag hoppas att det bara ska vara en valk, för hon är ju lite rund.

#6 På min katt kände man tydliga knölar i varierande storlekar.

Är din katt kastrerad sedan tidigare? isåfall brukar de få "hängbuk", även äldre katter brukar få detta.

Håller också tummar och ber djuren här hemma att hålla tassarna för din katt i morgon

Hur har det gått för er?

#8# Vad snällt av dig att fråga. Vi ringde imorse och man brukar alltid få tid till dem samma dag men idag hade de bara eftermiddagstider kvar och det kan inte vi så vi ska dit imorron vid tio. När hon går och magen liksom hänger så känns det inte jättemycket, det är när hon sitter eller ligger det känns. Så om vi har riktig tur så kanske det bara är en valk för att hon är tjock, jag hoppas på det.

Du måste ju själv avgöra vad du vill göra, det enda jag tänker på om det nu skulle vara juvertumör av något slag, är att jag har för mig att många katter blir uppemot 20 år, och då är hon ju bara medel ålders, så jag skulle nog rådgöra med veterinären för att få en bedömning av hennes allmänna hälsotillstånd innan jag bestämde mig för det ena eller det andra.

Håller tummarna för att det går bra för kise imorgon!

Ni kan nog inte ana vilken lättnad  Precis som jag misstänkte lite, eller hoppades på mest, så var det "välmåendet" (som vet uttryckte det) Som satt sig precis där och kändes som en knöl :) Vet sa att hon inte var tjock men hon borde inte lägga på sig mer i vikt, och berömde henne för att hon hade så vacker glansig päls och så pigga ögon. Det kändes som en sten lyfte från bröstet, vår Liz är hur pigg och frisk som helst, hon är bara lite för "välmående" :) på magen. Vilken tur.

Vilken tur !

#13# Verkligen, hon ska få extra gott (men fettsnålt) ikväll 

Vilken lättnad!

Ett tips: Om hon är kastrerad så finns det speciell mat för just kastrerade katter, detta för att underlätta så de inte blir för tjocka.
Men hon kanske redan får detta foder.

Klappa om henne ifrån mig