Sådär var det med Snutte också för två år sedan. Hon hade aldrig fått komma ut ur buren som liten och hon var otroligt rädd och är fortfarande blyg och sitter helst i huset när man pysslar i buren.

Jag satte in flera olika hus (så många som det går, men det ska vara lite springplatser kvar) och lite kartonger och grejer där hon kunde gömma sig. När hon blev rädd sprang hon in i husen och tillslut vågade hon komma ut och äta och så när hon visste att hon kunde springa in i huset om hon blev rädd.

Lycka till! Hoppas att det går bra.

Hm, har du testat med Persilja? Det brukar dom flesta marsvin gilla, och gör nästan allt för att få tag på det när man ska ge dom det  

Det kommer ju ta sin egna lilla tid, det kommer nog han bestämma själv när han är redo eller inte redo att slå sig till ro. Men man kan ju försöka mata dom med sånna där extra gottiga grönsaker, som Persilja och nån gång ibland sallad (å gurka då…)! Eller har du kanske redan testat med dom?

Inte gurka men persilja var inte alls intressant… han bara sitter blickstill och skakar lite ibland. Verkar så totalt skräckslagen. Den andra är glad o äter med god aptit iallafall, måste lägga in massa mat så den lilla kan få lite om han vågar äta. :(

sitt brevid buren och prata lugnt med låg stämma.

#3. Ja, något måste han ju få i sig :/ har du nån "ersättningsspruta"? Som man kan använda om man måste ta till och mata det själv?

När jag fick hem Svante-Vante så vågade inte han heller komma ut. Jag BAR helt enkelt ut honom till matplatsen, där dom andra två satt. (Dom har en hel hage) Ofta satt han bara och tittade, men sen började han ta små rädda tuggor. Det var för ca 5 veckor sen. Likdant var det med höet. Han vågade inte, verkade det som.

Jag satt/stod bredvid och pratade med dom/honom mycket. Sa åt de andra två att de skulle vara snälla mot Svante-Vante.

Och till Svante-Vante berättade jag hur gooooda grönsakerna var och hur nyttiga dom var.

Jag pratade om ALLT MÖJLIGT, bara dom hörde min röst. Och så strök/klappade jag Svante-Vante så att han inte skulle känna sig övergiven.

Nu hoppar han ut själv och äter när det behagar honom. 

Lycka till!

// Shintaida

Nej, har inte nån spruta, jag sitter vid buren mycket o pratar men nu har jag inte velat störa honom så mycket då jag tänkte att det kanske är bättre han får vara lite ifred. Ska ägna honom all min uppmärksamhet idag när jag kommer hem.

Kul att höra om svante :)

Tack för alla svar!

#7. Okej.

Det verkar som den lille är väldigt orolig och rädd. Ha buren på ett mycket lugnt ställe där det sällan är mycket liv och rörelse, så att han kan få vänja sig vid miljön i lugn och ro. Lägg maten intill honom, testa med lite allt möjligt (rotfrukter, persilja, gurka, sallad). Han måste ju äta så ge honom något som sätter igång aptiten. Här har du några tips, funkar inte det ena - testa det andra:

a) 0.4ml stålört extrakt 2ggr dagligen.

b) 1 fläderbärspiller och 1 (engelska:) "greenleaf"-piller malda tillsammans.

c) Critical Care från Oxbow. Ett pulver att blanda ut med vatten.

Critical Care behöver han inte, om du inte är 100 på att han inte äter när du inte är där

#10 Hon skrev ju att han inte åt. Det hjälper ju till och sätter igång aptiten och äta måsta han.

Jaaa! Igår var han uppe i och åt :D både hö och gurka, tror att han påverkas av att kompisen är lite tuffare o äter ur mattes hand nu (med lite trugande såklart ;) ) så de var båda uppe tillsammans, i början satt den lilla nästan fast i rumpan på den större (skiljer 2v) men sen vågade han sig ut lite själv. Feg, men det går framåt!:D

Kan du inte lägga lite mat i huset?

Vad skönt att höra att han blir modigare, jag har en hona som är väldigt rädd av sig, mest när hon är ute ur buren och då brukar hon i princip vara fastklistrad i sin kompis som är mycket modigare! Men som sagt, skönt att det går åt rätt håll

men barnmat ex. morotspuré är bättre, Critical Care är just Critical Care (kritisk vård)

Härligt och rysligt skönt att höra att den lilla är på G ut i stora vida världen!

// Shintaida

Kul att han äter nu