Jag är lite nyfiken på hur många av oss som har marsvin som permanent lever med tre, eller färre, framtänder? Hur kommer det sig att de blev tretandade och vad behöver du som ägare göra för att hålla tänderna i bra skick?

Min Linnea kom till mig när hon var nästan tre år gammal. Hon hade ont i en av de undre tänderna som var en aning missfärgad och lite längre än tanden bredvid. Hon hade lite svårigheter att äta grönsaker och hade gått ner en del i vikt. Så fort vi började servera grönsakerna i munsbitar som hon inte behövde bita av själv så började hon öka i vikt. Vi behövde inte riva dem, bara de var små nog att få in i munnen.

Så fort tanden trillat ut så hade hon inga problem med att bita av själv igen. Det var tydligt att hon hade haft ont av den missfärgade tanden, vilket också var förklaringen till att den var lite längre än den andra.

Vad behöver jag göra för att hon skall må bra i munnen? Jag håller koll på hur långa tänderna är eftersom de över är lite längre än normalt och den nedre lite kortare eftersom den slits hårdare. När jag tycker att de över blivit väl långa så filar jag ner dem lite med en vanlig sandpappersfil för naglar. Det fungerar bättre än med en metallfil av någon anledning!

Hon kan ha lite svårt att bita av grönsakerna precis efter tänderna är filade eftersom de inte är lika vassa då och jag kan behöva dela grönskerna i ett par dagar efteråt, sedan är allt normalt igen.

Jag har ännu inte kollat upp hur hennes kindtänder blir påverkade av detta, och tänker passa på nästa gång de har tandkampanj hos Blå Stjärnan, men eftersom hon tuggar normalt efter att ha varit tretandad i nästan nio månader så tror jag att statusen är helt OK.