Nej aldrig sålt en gris för att jag har gillat den mindre. Alltid valt marsvin med omsorg. Aldrig hastiga köp.

Sålt ett marsvin pga att han  & burkompisen slogs och kunde inte köpa en varsin kompis till dem. Så nu bor han hos en bekant, så vet att han mår tipptopp. Saknar han ibland såklart.

Har även 1 hona som min mamma som jag hade, så henne kan jag se varje gång jag åker ner.

Men ja jag saknar marsvin som har dött, speciellt mitt allra första marsvin.

Nej och det skulle jag aldrig göra heller. Jag är övertygad om att man fäster sig vid alla marsvin som man har och pysslar med efter en tid. Själv har jag ett marsvin som jag absolut inte tycker är världens roligaste och han tycker för all del inte att jag är speciellt rolig att ha å göra med heller. Men han är trots allt ett av mina marsvin och det är jag som valt att köpa honom, alltså har jag ansvar för honom till den dag då han lämnar jorden.

Sen tycker jag att det vore skillnad om det handlade om en häst, hund eller annat djur som man gärna ska trivas bra med för att det ska fungera och vara säkert. Men ett marsvin, nae.

Jag har märkt saknad hos marsvin som tytt sig särskilt till varandra när en av dom dött. Även om dom gått i flock med fler marsvin så har man märkt att hon letat efter sin kompis den första tiden.

Mitt marsvin Ebba förlorade för ca 1 år sen sin kompis som hon haft sen hon var liten bebis. Hon verkade inte deprimerad i den graden att hon inte åt osv. men hon blev väldigt frånvarande och började bitas. Nu har hon en ny kompis som heter Tindra och dem verkar vara nästintill bästa vänner! Tror alltså att marsvin sörjr/saknar nära vänner men att dem går vidare ganska snabbt och lever mer i Nu:et

Som #3 sa så lever marsvin i nuet, men jag brukar märka en liten förändring i betéendet de första dagarna. Men efter extra mycket uppmärksamhet och kärlek, eventuellt en ny kompis brukar de komma över det rätt så snabbt :)

det där med sörja, tror jag helt på att dem gör, Frasse grät högt och ropa efter Ludwig när han dog, de hade juvarit bundisar i 2 år ( ludde dom som 9 åring men frasse o han hade bara hunnit bo ihop i 2 år)

Jag saknar min ludde enormt. Och jag tror på att domkänner allt vi gör och älskar lika mycket !

Jag skulle inte kunna göra så, precis som ovanstående säger så ska man välja sina djur med omsorg oavsett om det är ett marsvin eller något annat. Men det som också har en betydande roll är om dom andra marsvinen passar med han/hon också. Vi fick sära på tre marsvin som inte fungerade ihop och vi blev tvugna att omplacera dem, men då kom dom också till bekanta som jag kan hälsa på och som jag ständigt håller kontakten med.

Våran hona Zooie och Samson saknar varandra väldigt mycket när någon tas ur buren, och dom går runt och letar och försöker prata med den som är borta.  Så jag tror verkligen att marsvin kan sakna sin7sina kompisar. Absolut! Men jag tror att dom accepterar det om det nu hade varit så att någon av dem gått bort, men att det skulle ta tid.

Nej.

Har bara köpt grisar en gång :P

Men jag väljer djur med omsorg, jag köper inte djur som det inte säger klick med (:

Jag skulle aldrig sälja en av mina grisar bara för att jag "hittat" en annan…
Det är klart att man fastnar för vissa mer än andra och inte kan få ett sådär speciellt och unikt band till varenda marsvin man köper…
Men vi är liksom en familj och en flock jag och mina tre grisar.
Antingen så tillsätter jag en gris eller så väntar jag liksom med att köpa fler grisar tills någon gått bort om jag inte har råd/plats.
Varje liten gris är unik och om man har grisar för att de verkligen betyder något och ser dem som familjemedlemar så har jag svårt att se varför man gör så.
Hade de haft noll personlighet, bara legat i sina burar som en orm hela dagarna och levt i 40 år så hade jag nog haft mer förståelse för att man hittar ett annat marsvin med snyggare färg i pälsen.

Känns lite konstigt att tröttna på grisen och "byta ut" den liksom.
Då ska man nog ta sig en ordentlig funderare!
Det låter endast vettigt om man har marsvin som inte alls går ihop så att man faktiskt blir tvungna att sära dem åt… Eller har en stor marsvinsuppfödning.

Marsvinet lever inte tillräckligt länge för att man ska hinna upptäcka att det är helt fel för än… Sen som folk ovanför sagt så finns det ju en anledning till att man valt just DET marsvinet, det tycker jag aldrig att man ska glömma :)