det är så sjukt jobbigt att ta detta beslutet själv. Hur skulle ni göra? Man säger ju att när ett djur slutar äta så vill den inte mer.. men Thilda äter, även om det är en liten mängd och går sakta… Ingen som kan ge tips eller råd hur jag ska göra. vet att ni kommer att säga vet men det funkar inte, dem kommer inte att kunna hjälpa henne ändå. Hon har haft detta till och från hela livet. Inget elakt tack, orkar inte det nu

Det är jättejobbigt. Men ta din tid och säg hejdå ordentligt

Jag har ingen erfarenhet om sjukdomar bland marsvin så jag vet inte. Men jag gör ett försök.

Nog förstår jag din situation du är i nu & hade detta varit nån av mina pojkar, hade jag varit ledsnare än nånting annat. Jag tycker du ska avvakta och se. Hon äter ju fortfarande, men efterssom det är liten mängd kan du ju testa att stödmata henne? Jag vet inte riktigt vad man ska göra, och precis som du skriver så rekomenderar även jag vetrinär, men när du skriver att dem ändå inte kommer kunna hjälpa henne så har jag ingen aning.. Jag håller iallafall tummarna för dig & Thilda! För övrigt var hon otroligt fin.

Men håller hon vikten då?

Precis, håller hon vikten? Och dessutom, hur gammal är hon?

Har inte behövt att vara med om detta, men kan verkligen förstå hur du känner…

Är inte så duktig på vad man ska göra men JAG hade avvaktat om dett ändå är stabilt. Blir hon sämre, beror också på hur mkt sämre hon mår, kanske jag skulle tänkt om… Förstår att det är jobbigt att tänka så nu:(

Men gör allt du kan så länge det går skulle jag säga. Håller hon vikten? annars kanske det går som redan sagt att stödmata henne? Är hon pigg för övrigt?

Hoppas på en förbättring för din och Thildas skull

Lyssna på ditt hjärta, vad säger det ?  Det är ytterst bara du som kan bestämma hur hon mår.. Usch, det är jobbigt när marsvinen inte mår bra… jag är uppskruvad själv sedan två veckor, och det kommer nog sitta i…

Du kommer nog fatta rätt beslut, när det är dags..

Kramar,

tack för alla svar, jag ska väga henne imorgon. nu på kvällen va hon uppe och sprang en liten stund. det är sjukt jobbigt, vi får se hur det blir. det är just det att det är JAG som bestämmer som är det jobbiga. Hon är ca 3, zoogris..

#8 Jag tycker att du faktiskt borde ringa & rådfråga vetrinären. Du behöver inte gå dit, utan bara ringa & höra vad dem tror. Berätta hur det ligger till & hör vad dom säger..

Att vara i din situation vill nog ingen vara. Jag vet hur svårt det kkan vara att måsta bestämma helt själv vad som egentligen måste göras. Har varit med om detta 8 hela gånger, & då gällde det hamstrar.

Jag tycker du ska göra ALLT som verkligen går att göra. Iallafall jag hade gjort det. Allt för grisarna..

Det är inte bara så enkelt att grisen din har problem med kutterspånet? För det byts lätt ut till alspån eller liknande :)
Jag har alspån hemma och grisarna tycker att det är lika mysigt att skvätta runt med som kutterspånet… Nästan roligare då det flyger längre.

#9 ok förstår hur du tänker. Mitt problem är att det inte finns några kunniga veterinärer i närheten av mig. Fast å andra sidan så behöver dem ju inte vara nära mig om jag bara ska ringa och fråga..

Men 3 är ju inte gammalt, det är inget annat som spökar… ?!

Dammet i kutterspånet kan ge andningsproblem i vissa fall.

#12 neej :( jag vet inte, något speciellt du tänker på?

#13 har testat att byta till fleece och senare STL-strö men det har inte gjort någon skillnad

Skulle ta en så ung till en veterinär för vård..

#16 Håller med dig där alltså.
Det händer ju att grisarna blir sjuka liksom o_O

Har inga kunniga i närheten…

Skriv upp kunniga veterinärer, gå till en trevlig veterinär och låt dem ringa tex blå stjärnan eller mälardalens smådjursklinik för råd. De kan ju iallafall lyssna på mage/ lungor och få någon uppfattning även om de inte är super kunniga.. ( så har jag gjort )

Du har tyvärr skyldighet att gå till veterinären med din sjuka gris…
Så ring och boka tid direkt imorgon. Det där låter liksom inte bra alls o_O
Kan trots det vara världens lättaste grej att fixa…¨
Jag förstår inte varför du inte varit där tidigare och kollat om det låter som att hon håller på att kvävas. Galet.

Kan någon låsa tråden? ville ha hjälp och stöd men nej, vet att ni vill hjälpa till men jag orkar inte  just nu. Det är något kroniskt

#21 Grejen är den att det inte behöva vara det…
Och du verkar behöva en rätt så hård knuff i ryggen :)
Hade mitt marsvin börjat må dåligt så hade jag åkt in med henne så fort jag konstaterat att det verkligen är ett fel och att det inte går över.
Det är underbart nog lag på att man måste ge sin gris vård om den mår dåligt nu för tiden om jag inte är helt ute och cyklar?

gillade dem första kommentarerna mer då det var stöd jag är ute efter

#22 Jag måste säga att jag är oroligare över marsvinet och att du inte verkar planera att gå till veterinären annat än när du bestämt dig för att du faktiskt tänker avliva marsvinet…
Boka avlivningstid i morgon då så får både du och marsvinet det gjort.
Inte okey att grisen ska behöva springa och lida tills den självdör i form av kvävning eller liknande o_O

Jag tvivlar inte på att du Thildatessie är den enda här inne som känner ditt marsvin så pass väl så att du själv vet när det är dags :-) Förhoppningsvis kanske det bara är något som går över eftersom du skriver att ditt marsvin varit såhär hela tiden. Det kan säkerligen vara något som går i vågor så det blir sämre i perioder (bara spekulationer från min sida)

Dock har jag mest bara den erfarenheten av att mina egna marsvin ätit mindre och mindre när de börjat bli gamla och dåliga. Jag har varje gång låtit de vara så länge som möjligt och pysslat om de lite extra och sett till att de haft det bra. Så jag tycker du gör helt rätt, avvakta och se hur det går. Sedan tror jag allt att du själv märker om det redan i morgon eller förhoppningsvis mycket längre fram är dags att ta henne till veterinär.

Det är verkligen inte ett lätt beslut att leka "gud" och bestämma över andras liv och död. Även om det är 100e gången så tycker jag att det alltid är lika hemskt och jobbigt.

Vilken hemsk sits du är i! Det är hemsk när ens små mår dåligt.

Har du ringt till en vetrinär o frågat om dom har nån ide?

Man känner sitt marsvin bäst och att ta ett marsvin till vetrinären är inte alltid lösningen då marsvinet istället kan bli stressat och må sämre. Thildatessie känner sitt marsvin bäst och vem gör inte vad som känns rätt för sitt marsvin?

Mitt råd är att ringa en kunnig vetrinär o höra om dom har några tips och under tiden göra det så bekvämt som möjligt för marsvinet.

Jag satt själv i samma sits med min Isa. Hon mådde väldigt väldigt dåligt och jag visste inte om hon skulle klara sig, men vi ringde vetrinären som sa att vi skulle avvakta. Vi behandlade henne själva hemma så gott vi kunde med tips vi fått från andra. Hon repade sig och mår idag toppen. Men hade vetrinären sagt att vi skulle komma in så hade vi absolut gjort det, men hade Isa klarat det? tveksamt faktiskt. Det tar mycket på ett marsvin att flyttas o träffa främmande människor o okänd miljö o åka bil m.m när dom är sjuka.

Hopas ditt marsvin mår bättre snart och får många lyckliga år till i livet.

Nu har jag inte orkat läsa alla inlägg så jag kan ha missat något.

Men jag tycker att marsvin kan låta riktigt hemska när det är något som är fel på andningen, bara när de är förkylda kan det låta som om de håller på att kvävas. Hur länge har du testat annat bottenmaterial än spån?

Jag hade en hona som hade kronisk bronkit och hennes andning underlättades genom att smörja en gnutta Vicks salva under varje nosborre. Du kan även öka luftfuktigheten i rummet så blir det enklare för henne. Det kan du göra bla. genom att sätta på elementet och ställa en behållare med vatten på. Att hålla miljön varm och dragfri underlättar också, lägg gärna in så hon har mysiga krypin och varmvattenflaskor att ligga intill. Om det är bronkit brukar marsvinen ofta vilja ligga intill något varmt.

Men som sagts här ovan vore det väldigt bra att ta henne till veterinären så att de kan lyssna på hennes lungor m.m. Eventuellt kan hon behöva antibiotika om det är någon infektion hon dragit på sig. Jag tycker dock inte det låter som ett så allvarligt tillstånd att du behöver fundera på avlivning. Jag håller tummarna för henne!

#26 tack för ett värmande inlägg, jag tänker som du att det är en stress att åka iväg, speciellt då vi ändå inte har bra veterinärer på nära  håll och skulle få göra en mycket längre resa. Hon är hemma med sina kompisar och har det lugnt och skönt. Hon mår faktiskt lite bättre nu, hon var uppe och åt hö i morse och nu har hon fullt upp med frukosten :)

#27 Har testat att ha STL-strö istället för spån och det fortsatte ändå. (har bytt till spån igen nu så vet inte om det kanske ändå blev lite värre nu så det blir nog STL igen) Har provat vicks men tyckte inte att det hjälpte, men tack för tipsen med värmen :) dem har det varmt och dragfritt men ska testa med höjd luftfuktighet och mer filtar och rullar och varmvattenflaskor :)

Såg på din profil att du knappt är 18. Bor du med dina föräldrar fortfarande? Kanske du kan be dem att ringa och fråga åt dig om du inte har orken till det?

Jag är 22 år och min mamma hjälpte mig som senast förra året med att prata med veterinärer när jag var för ledsen för att orka höra själv.

Känn dig inte dum för att du inte har gått tidigare, menar, du har ju hittills varit uppmärksam på hur hon mår och vet att hon är sämre nu. Det är skönt om man kan få stöd från familjen och kanske lite lättare att höra läget från någon annan en veterinären och sen fatta beslutet själv.

#29 nej har flyttat, har sambo.

har fått hälp av en tjej här på iFokus med vad det kan vara. så detta fixar sig :)

#30 vad bra!