Vi har hund, en sankt bernhard.
Hon brukar ligga vid ena buren ibland och kolla på marsvinen men hon gör inget emot dem, bara kollar.

Vad är det för ras på hunden?
Jakthundar kan vara svårare att få att låta bli marsvinen än många andra raser (Gäller såklart träning osv men dem har ju mer utvecklat jaktsinne)

Hon är en blandras.. schäfer, älghund, gråhund och nått mer…

#2 Ok både vakt & jakthund då.
Ni får lära valpen ifrån början, att marsvinens bur är förbjudet område :)
Ha tålamod :)

Jag har hund och marsvin, men hunden är bara hos mig på helgerna. Jag får spärra av in till köket när han är hos mig, för han försöker frenetiskt bryta sig in i buren. Men jag har lyckats lära honom att låta bli råttorna, så med lite träning kan jag nog ha honom med marsvinen också. Han är en väldigt frenetisk hund, även för sin ras (belgisk vallhund). Ibland lånar jag hem någon av föräldrarnas andra hundar istället (också belgare) och med dom är det inga problem.

Tror att vad jag försöker säga är att med lite träning, särskilt om man börjar redan när hunden är valp, ska det inte vara något problem.

Cairnterrier här, men dock inte på heltid. Men han är inte det minsta intresserad utav något ont. Fast han är en gryt hund.

Min vovve struntar i marsvinen, dom kan bita henne i tassarna o krypa under magen på henne eller göra vad dom vill, hon skulle aldrig göra nåt. Hon är blandras mellan bc/labbe/leonberger

Har en jack russell, som tyvärr hade klippt dom allihopa om hon fått chansen :(

#5 Udda cairnterrier  *skämtåsido* Har erfarenhet av dem. Underbar ras! 

Även om min hund kan hålla sig ifrån buren när jag är hemma skulle jag aldrig i hela mitt liv lämna dom ensamma.

Jag har en hund och han bryr sig inte nämnvärt om mina marsvin trots att jag har öppna burar i hans höjd och marsvinet ofta står och hänger över kanten.

Han är uppvuxen med smådjur och jag skaffade mina första marsvin när han var 7 månader gammal.

Han vet även om att man ska vara försiktig runt marsvinen och att han ska låta dom vara i fred. Men man kan ju aldrig lita till 100%.

Och i många raser kan man ju faktiskt inte ta bort deras jaktinstinkt, tråkigt nog :/

Hej. Vår hund Doris är snart 2 år gammal, väger 4 kg. Hon hade ingen grisvana alls när jag tog hem grisarna. Hon älskar dem, hoppar in och ut ur buren. Ska slicka dem i öronen och nosa dem i rumpan. Man får passa så att hon inte försöker lägga tassen på. Men dem är tillsammans på golvet utan problem. Marsvinen vande sig fort. Jag lät henne besöka dem i buren mef flit från dag 1, visst var grisarna rädd i början men det tog bara nån dag med typ 50 hundbesök så hade dom vant sig. Nu går dom under benen på henne när hon står i vägen för höt. :)

#11 Kan man inte på någon hundras, oavsett om det är jakthund eller inte. Men man kan lätt lära en hund vad den får jaga och inte. Man måste sätta gränser bara

Kan tillägga att jag lägger för ett kompostgaller när jag lämnar dem hemma ensamma. Man måste ju ändå vara realist. Doris är en go tjej och hon vet vad "var snäll!" betyder runt grisarn men man vet aldrig vad hon får för sig om ingen ser på. När grisarna tvättar sig blir hon helt vild och vill leka med dom hahha.. Ser jättekul ut.

Vi har tre stycken hundar, alla samma ras (tibetansk terrier- vilket dock inte är någon terrier-ras) och de är helt olika mot marsvinen (och i övrigt också för den delen).

Kevin, fyllde elva år i juli, skulle inte göra något mot marsvinen, han följer gärna med mig in till dem och får lov att vara där även utan tillsyn (om jag går och byter vatten eller så till marsvinen). Han gillar att lukta (/hälsa) på dem och kan slicka lite på dem när jag har dem ute, annars är han mest intresserad av att se om det ligger något ätbart (som hö, grönsaker, kraftfoder eller lortar) på golvet. Kan lita på Kevin till 110% i närheten av marsvinen och har kunnat sen han var liten.

Albin, fyller tio år i februari, blir väldigt ivrig i närheten av marsvinen och skulle kunna nafsa mot dem i sin iver. Får följa med in till marsvinen när jag matar dem och så men får inte lov att vara ensam med dem, inte ens för en sekund. Han får lukta på marsvinen (rumpan) när jag håller i dem, är väldigt noga med att mina händer skyddar dem så att om han skulle naffsa mot dem skadas de inte. Jag tror inte att han skulle göra något men är rädd att han inte kan behärska sig när jag inte är i närheten.

Love, fyller sex i november, har en oerhörd jaktinstinkt och jag litar inte på honom för fem öre i närheten av marsvinen (eller andra smådjur, som fåglar, katter etc). Han är med mig inne hos marsvinen ibland (kopplad!) och han vet att han inte får eller ska röra dem och han är rätt duktig, han gillar dock inte att vara med där vilket jag antar beror på att det kräver väldigt mycket av honom mentalt för att inte (försöka) jaga dem.

När marsvinen är ute i sina uteburar (de är in- och utbrottssäkra) på gräsmattan på sommaren är hundarna också ute ibland och då sitter Kevin och viftar på svansen mot dem (maximalt) medan både Albin och Love försöker komma in till dem. Albin ger upp efter en liten stund och lägger sig och håller koll på dem medan Love (vanligtvis) hoppar runt burarna och skäller och håller på för att försöka få fart på dem så att han kan jaga dem (utanför gallret). Givetvis så får han inte hålla på så eftersom marsvinen blir rädda så när han börjar (och inte slutar när vi säger ifrån) får han gå in.

Jag tycker att det är väldigt viktigt att man rätt snabbt vänjer hunden vid marsvinen så att hunden inser att marsvinen är en del av flocken och att de är totalt förbjudna att "bråka" med.

Både Kevin & Albin fick träffa marsvinen i princip dagligen när de var valpar (började introducera dem för varandra när hundarna hade bott här någon vecka och börjat känna sig hemma). Av olika anledningar så blev det tyvärr inte så när Love var valp, vilket jag känner mig säker på är en bidragade orsak till hur han beter sig mot dem.

Lycka till med dem kommande vovven, begär att du visar upp bilder på underverket här sen! :-)

Vi har aldrig jagat med våran jackrussell, men även om jag skulle lära henne att hon inte får vara i närheten av marsvinen, är hon ju fortfarande lika "sugen" på dom. jag skulle nog kunna visa henne at hon gjort fel tusen gånger, men hon hade ändå varit lika intresserad av dom.

Ja, i och med att det är jakt i henne så tvekar jag. Katterna rör hon inte och OM hon skulle så står dom upp för sig, de har hon redan provat när hon var valp ;)

Vi hade henne ofta som valp när husse och matte jobbade så tog vi hant om henne för jag gick hemma om dagarna då. Jag tror hon blir 3 år snart, så hon är ingen valp längre :) När vi är hemma så är det ju lungt… men jag tänker främst på om vi lämnar henne ensam hemma.

Burarna är redan inbrottssäkra pga att vi har tre katter som jag INTE litar på till 100 %.

Kan juh tillägga att min hund (carinterrier) vaktr katter för otäcka andra hundar och är snäll och lydig mot höns och kaniner och ja alla djur måste jag säga, förutom sköldpaddan vi hade. Den skulle han nog kunnat smaka på om han hade fått. Har var till och med snäll mot råttorna och mössen vi haft. Så marsvin det är nog bara mysiga bäbisar. Men självklart som ni skriver, så kan man aldrig lita på hundar än hur snälla dom är.

Jag skulle aldrig lämna hund eller katter ensamma med marsvin eller andra små djur om dem inte sitter i säkra burar eller inlåsta i ett hund&kattfritt rum :)

Min familj hade haft marsvin i närmare sju år då jag fick hem min första hund, en Golden Retrievervalp. Hela vardagsrummet var säkrat och var som marsvinens stora bur och så ville mina föräldrar att det skulle förbli även med hunden i huset. När min valp Stray kom hade vi bara marsvinet Willie kvar.

Bland det första Stray (en åtta veckors valp) fick göra hemma hos oss var att träffa Willie och det resulterade i något verkligt bedårande. Stray gick fram, sniffade lite på Willie och lade sig sedan ner och rullade över på rygg. Marsvinet var äldre och hade bott här längst, så var det med det.

Det var aldrig några problem där. Vardagsrummet förblev marsvinszon och Stray kunde vara där utan problem (men inte utan övervakning). Så det kan fungera utmärkt, men det varierar. Hade en bekants Golden Retriever över ett par år tidigare som försökte käka upp marsvinen, så det är väldigt olika.

Har två hundar en mops och en blandras (labbis och någon jakthund). I köket har jag en öppen bokhyllebur på golvet och det går bra blandrasen är vid buren och piper ibland. I vardagsrummet har jag en "vanlig" bur och den bryr sig ingen av hundarna om.. Så bra har det gått. Men om hundarna är ensamma hemma så har jag stängt till köket att de inte kommer till den öppna buren där flickorna bor.. För man vet ju aldrig va de gör när de är ensamma..

Hej ! Jag har provat massa olika hundar med mina marsvin eftersom jag har varit mycket dagmatte. Åt 20 olika raser. Alla har gått fenomenalt bra med marsvinen. Visst var det kul i början. Då stod det och tittade. men märkte efter ett par minuter att det inte var ett dugg roligt.

Den enda hunden jag har problem med är en av dvärgpinshrarna jag har haft. En kastrerad hane. och det gick inte alls. han vart som besatt. Och det var inte roligt. Men det går nog att träna bort.

Men eftersom jag bara var dagmatte så lade jag inte ner så mycket tid på det. =)

Min rottis och pudel tycker inte det är något intressant alls, samma med mina hamstrar. Aldrig varit just för att vi inte gjort någon big deal utav det. Utan dom ser dom som vilken familjemedlem som helst.

Däremot om någon annan hund går nära marsvin eller hamstrar blir rottisen galen och ska vakta marsvinen. Så ja, hehe, han tycker väll att det är hans :P

Däremot min nya schäfer som är omplacering på 3,5 tycker det är de otroligaste varelserna som existerat, samma med hamstrarna.
Så vi håller på att träna honom att gå ihop med dom.
Men än så länge visar han för stort intresse för att kunna få vara i samma rum när dom rastas.

Min storpudel klapp ett antal djur under de 5,5 åren jag hade honom :-( Hans uppfödare hade katter men sedan träffade han inte katter förrän han var ca 6månader och redan då ville han döda dem. Han lyckades tack och lov aldrig döda någon katt även om det var nära men han tog 7 marsvin för mig i ett svep :'( Trots massa träning och hjälp fick jag honom aldrig pålitlig och han fick inte ens vara i samma rum för han tog dem ur händerna på mig om han fick chansen (smög bakifrån)

Mattis, pomeranian, var aldrig några problem. Honom bara "slängde" jag in i buren när jag gick hemifrån och så hade han sällskap av marsvinen tills jag kom hem :-D

Ping, pudel/papillon, tjejen jag har nu, fick jag lära när hon kom att marsvin leker man inte med. Hon får inte vara hos dem men inte för att hon gör något, hon är jättesnäll med dem, utan för att hon äter så mycket marsvinspluppar att hon får ont i magen

På filmen är Mattis, Ping och exets jycke Nellie, henne fick vi också lära att marsvin skulle inte lekas med och hon fick inte vara hos dem om hon inte var ordentligt avrastad för då blev de för roliga att låta bli att putta på :-P

Jag tror att om hunden har jakten i sig kan det vara svårt att få dem helt pålitliga men av de hundarna jag har haft så var det bara pudeln och taxen vi hade när jag var liten som inte gick att lita på. Taxe tror jag dock hade kunnat umgås med dem om han varit liten när de kom

jag har en amstaff/schäfer/rottweiler/bc på 3 år. Han skulle aldrig röra ett annat djur. Känt eller okänt. Litar på Axel till 110%. har öppna burar i lagonm höjd för Axel. han tittar men bryr sig inte. Om de är på golvet ligger han i mitten o har koll. Likadant på sommaren. Då har jag 4 olika rasthagar & han ligger i mitte av alla så han har koll. När jag nappade 2 ungar hjälpte han mig & ha koll på dom. han lämnade inte deras sida.

I hundgården bor 2 rex kaniner. De är där inne ihop samtidigt. han vaktar rexarna lika mkt som grisarna. De sitter ihop där inne. Rexarna blir alltid super glada när Axel ska in där. Grannarna har kollat dom.

Men sen tror jag Axel är lite dum snäll. Men det är tur det när han väger 45 kg & matte har svåa sjukdomar. Han jobbar som servicehund

Ok, ja vi hoppas på det bästa här hemma. Men jag kommer nog stänga dörren till vardagsrummet (där marsvinen står) om hon skulle bli lämnad ensam hemma.

Och självklart det kommer bilder på henne :) Jag saknar henne så otroligt nu, hon är helt underbart snäll :)

Jag har hund och marsvin. Funkar utmärkt! Hunden är inte alls skällig och stör dem aldrig. Det enda dåliga är att han gillar hö och marsvinsbajs så mycket :/

Min hund bryr sig inte men om dom är på golvet stänger jag dörren, hon skulle nog jaga dom. Om du bara vänjer valpen från början tror jag inte det blir några problem!

Min hund är väldigt intresserad av marsvinen så vi får ha marsvinen på mitt rum som är på övervåningen och hunden på nedervåningen!

Min hund är en flatcoated retriever så han är ju väldigt sprallig och nyfiken :)

Vi har 4 hundar och 2 katter.Hundarna är blandraser från storlek mini till "normal" stor.

Minsta hunden vill gå in och äta med marsvinen,vilket hon ibland oxå gör.

"stora" hunden tycker marsvien är tokjobbiga då dom gärna vill krypa upp på henne när hon ligger och vilar,så hon reser sig och går därifrån med en suck..och en blick som säger ,vad jobbiga dom är!Det roliga är då att alla marsvien traskar efter henne!hahaha…hon kommer ju ut från marsvinsen då hon kan hoppa över hindret jag ställt för.Marsvien står där och ropar på henne ett tag.

ena av dom mellanstora hundarna anser att marsvien är hans bäbisar.dom ska tvättas allihopa.och dom ska skyddas mot bla katterna.och jaa..ibland även mot dom andra hundarna.han kommer även och talar om , om det är något med nått marsvin,eller något marsvin lyckats smita ut eller så.

den andra mellanstora hunden är mest nyfiken för dom andra två är det.och han härmar mycket av deras beteende med marsvinen.vilket innebär att han både vill dela mat / sovplats med dom och han vill tvätta och passa dom.nu är inget utav dessa uppgifter riktigt något för honom så han brukar vara den som ligger ner på golvet med marsvinen och låter dom knata runt runt honom,över honom och under honom.

Allt detta är jättesött verkligen och jag är underbart glad över att det funkar så bra med att ha marsvin,hund och katt tsm.Men jag skulle aldrig oavsett ras eller något annat lämna dessa djur själva i hop för jag är fullt medveten om att det krävs så ytterst lite för att hundarna ska bli "triggade" av marsviens läten,skuttanden och lustiga gångstil.Eller att det blir bråk mellan hundarna över marsvien,ungefär som det kan bli om en boll eller ett ben.Dom vill så väl,och menar inget ont,men det kan bli så fel.

Katterna är oxå coola med marsvinen.Dom vill gärna ligga i buren med dom då dom älskar hö & halm.Men samma sak gäller här,det handlar om nån sekund när nån av katterna kan bli sura för dom ej får sova ifred i halmen.och då gör katter som katter gör,säger till med att fräsa och ibland klappa till med tassen.Eller bara gå därifrån.

Mina djur får alltså vara tsm när jag är med.Annars inte.

Kan tillägga att jag gjort en mini låda med halm och lite hö till katterna…så dom kan gosa,sova ifred från marsvien.

Jag tycker inte det handlar om att ta bort jaktinstinkten. Utan att hundarna får utlopp med den på nåt annat sätt. Då kan man lära dem att låta bli marsvinen. Personligen anser jag alltså att hundar med jakt ska få jaga men under kontrollerade former.

När jag hade mina förra marsvin så var jag alltid tvungen att ha dörren till mitt rum stängd. Han gnällde först vid dörren men sen gav han sig men han slutade aldrig vara intresserad. (har själv en jakthund)

Men funka bra annars, tyvärr så finns inte mina marsvin med mig längre :'(

#31 Jag håller med om att jakthundar ska jaga. Fast det tar knappast bort intresset för smådjuren att låta hunden jaga under kontrollerade former, tyvärr. Snarare kan det skapa ett större intresse.

Vi har vinthundar, och de går defintivt inte ihop med smådjuren utan att vilja käka upp dom. Deras jaktinstinkt är otroligt djupt rotad och de har dessutom en självständighet som gör dom svårtränade. Jaktinstinkt har de flesta hundar, men det är väl killerinstinkten som är farligast. När man väl kommit ikapp bytet ska det dö.

Dessutom har jag en jaktsetter som är väldigt intresserad men håller sig i skinnet för att jag är med. Jag skulle aldrig lämna honom ensam med smådjuren.

#33 Jag syftade främst på att låta marsvinen vara ifred i burarna, att släppa ihop dem helt är en annan sak. Sedan tar det förstås extra tid att lära en hund med mer jaktinstinkter.

#34 Mjo, men jag tror inte det gör så jättestor skillnad. Men visst, vissa hundar bryr sig inte om djuren i buren men när de kommer lös är det en annan femma. Men ÄR huden intresserad av marsvinen i buren med tror jag inte att det spelar någon roll om hunden får utlopp för sina jaktinstinkter på annat håll :/

#31 Tycker med en jakthund ska få jaga eller att man kör massa spår, viltspår osv så får den utlopp.

Vi har jättekul åt Bell (hunden) många gånger. Hon ligger ofta vid marsvinsburen, precis vid fönstret och då och då när hon tycker att marsvinen fått för mycket och hon för lite så sträcker hon in huvudet och tar något från dem, ibland ett knäckebröd, ibland ett äpple och senast imorse tre hö strån.

#37 Haha rolig hund.

Igår när morris & pepsi gick lösa i vardagsrummet fick jag skratta åt Morris. Våran hund stod vid ena dörröppningen och kolla på dem. Då gick Morris fram till henne och började nosa på hennes nos när hon tog ner huvudet hehe vill tillägga att våran hund är en sankt bernhard hehe såg så roligt ut :)

men ni som lämnar hunden och marsvinen hemma stänger in marsvbinen då ?

#38# Åh vad gulligt, det är då man önskar att man haft kameran till hands.

#39# Nej, det är alltid helt öppet in till dem, hunden är uppväxt med dem och visar inte minsta intresse för dem mer än att hon tar deras godsaker då och då.

#39 Ja jag gör. Litar inte på hunden att den inte gör något när man inte är hemma. Hundar är ju med djur, så helt plötsligt kan instinken slå till hur lydig hunden än är.

#40 Haha ja kameran låg i ett annat rum. Hade velat ha det på kort:P Han är så orädd det marsvinet, både för katt och hund. 3 av mina 4 marsvin kan få för sig att gå fram till katterna. Gammelkattan springer för livet, min yngre katt kan sitta kvar eller vilja busa med marsvinen (vilket han inte får eftersom man inte vet hur hårdhänt han kan bli) Han kan till & med pussa på marsvinen om han är på det humöret:P

# 39

ja,marsvien är i sina bokhylle burar när jag lämnar hemmet.Där kommer ej katt eller hund åt / in .

#33 håller helt med dig. Min hund blir bara värre om vi tränar viltspår eller jagar med henne. :/

#39

Mina marsvin bor i ett separat rum på vår ovanvåning och där står alltid ett kompostgaller in till deras rum för att förhindra att hundarna kommer in där. Nu är våra hundar nästan aldrig här uppe överhuvudtaget (inte så att de inte får men de föredrar att vara nere) bortsett från min hund som i princip alltid är med mig inne på mitt rum samt på nätterna då mellanhunden sover hos mina föräldrar- då är dörrarna dock alltid stängda.

När vi inte är hemma så gör vi inget mer för att förhindra hundarna att komma in till marsvinen än om vi är hemma, det vill säga att kompostgallret står i vägen för dem.

Hade vi bara haft Kevin så hade vi inte haft något kompostgaller eller liknande för att hindra honom att komma in till marsvinen och då har jag ett burskåp med gallerklädda dörrar samt två helt öppna bokhylleburar.

Kan även ta och tillägga att våra hundar vet att de inte får lov att gå in i marsvinens rum utan att jag säger till dem att de är okej.

Albin sätter sig precis på gränsen vid tröskeln, viftar på svansen samt gnäller lite och väntar på min tillåtelse. Han är extremt duktig på detta och sen han lärde sig det har han inte gått in där en enda gång utan tillåtelse (jag öppnar upp ibland och sätter mig i soffan och låtsas göra något för att kolla dem).

Kevin har jag inte tränat speciellt mycket på detta eftersom det inte gör något om han går in där, jag vet att jag kan lita på honom tillsammans med marsvinen (eller vilket djur som helst för den delen) till 110%.

Love är rätt duktig han också, han vet att han inte får lov att gå in där och det är bara ett fåtal gånger som han gjort det utan tillåtelse och det var faktiskt väldigt längesen. Han tycker som sagt inte om att vara i deras rum.
När han var yngre så var han dock ett monster- han klättrade över kompostgallret in till marsvinens rum ett par gånger och hoppade i honornas bokhyllebur. Han rörde dem dock aldrig. I och för sig så hände dt bara när vi var hemma och jag upptäckte det omedelbart (marsvinen blev ju rädda) och kunde snabbt plocka ut honom därifrån och verkligen göra klart för honom visa att det är fullständigt oacceptabelt att göra så mot marsvinen (givetvis så gjorde jag inte illa honom, men jag var hårdare än vad jag normalt är med våra hundar).

De första gångerna trodde jag att jag missat att sätta för gallret ordentligt och han lyckats öppna, men sen såg jag hur han hoppade/klättrade över. Satte då ihop två galler ovanpå varandra och tänkte att det skulle stoppa honom- det gjorde det inte… Han hoppade/klättrade över det också. Under ett par års tid hade vi två kompostgaller ovanpå varandra in till marsvinsrummet samt en gammal träningscykel framför gallret för att förhindra att han skulle kunna få den sats och det utrymme han behövde för att kunna ta sig över ;-)

Numer är vi dock tillbaka till att enbart ha ett galler vilket fungerar utan några problem, ingen av hundarna gör minsta ansats till att ta sig in så länge gallret står där som en markering, en gränsdragning hur långt det är okej att gå.

#43 Får jag fråga hur den kan bli värre? Då kan ni ju inte träna rätt?
Ingen hund blir värre av rätt träning…

#45 Jag skrev att jag tror hundar som aktiveras genom jakt och liknande träning snarare kan bli mer intresserad av marsvinen, men knappast mindre, och eemmaf höll med. Vad menar du att de inte ska ha tränat rätt? Det var ju viltstår och jakt de tränat, inte att vara ointresserad av marsvinen :)

#46 Menade att en hund som tränas rätt, alltså gällande all träning, blir inte värre mot marsvinen bara för att man tränar t.ex viltspår. Var så jag menade.
Och alla hundar går att träna att hålla sig borta, i alla fall så länge man är hemma, med rätt träning och tålamod, oavsett ras :)

#47 Jag håller inte med. Jag har ingen erfarenhet av viltspår, däremot erfarenhet av fågeljakt med settern och lure coursing med vinthundarna, och allihopa har blivit något mer intresserad av smådjuren efter detta eller möjligen inte ändrat sig alls. Med andra ord, ingen har blivit mindre intresserad bara för att de fått utlopp för sina instinkter på annat vis - som var själva grundfrågan :)

Jag tror också att det går att träna alla hundar till att hålla sig borta när man är hemma. Det är vad jag har gjort med min setter. Med vinthundarna däremot känns det som ett lotteri, så där kör vi på att aldrig ens ha dom i närheten av smådjuren. Det är bra mycket enklare än att hela tiden behöva vara på sin vakt :)

Vi har hund och han bryr sig inte ett skvatt om marsvinen, trots att han jagar hare. Men han försvarar våra djur och deras tillbehör tex mot min farbrors hund som var här en gång och hälsade på!

#48 Då har vi olika uppfattningar och erfarenheter då:)

#50 Jag är väldigt nyfiken på vad du menar, kan du inte förklara? :)

Har du erfarenhet av någon hund som slutat vara intresserad av marsvin, hamstrar, kaniner eller andra smådjur efter att ha fått jaga eller på annat sätt fått utlopp för sina instinker? Och då menar jag inte leksugna hundar, som Lyan gav exempel på. Alltså hundar som låter bli marsvinen om de fått leka av sig innan =)

#51 Vet en som gick 2 klasser under på på gymnasiet när jag gick i 3an på gymnasiet, hennes hund var galen i kaniner & marsvin (älghund). Men när hon började träna agility och spår med den, så blev det mycket mycket bättre och slutade helt med det sen :) Hade hon spårat, tränat lydnad eller agility så brydde den sig inte om marsvinen på flera timmar, för att den var trött :) Gäller att trötta ut fysiskt helt enkelt :)

#52 Ja, men då tror jag att hunden bara ville leka med marsvinen, inte döda och käka upp dom :-) Så det är i princip samma sak som Lyan gav exempel på =)

Det kan ha haft med många saker att göra egentligen, kanske fick matte och hund överhuvudtaget bättre kontakt och hunden därför brydde sig mer om matte visade missnöje (t ex om hunden gick nära marsvinsburen)?

Nej den ville inte busa, det märktes:P
Men när hon tränade den mycket, så att den blev riktigt trött så orkade den inte bry sig om marsvinen längre.
Handlar om hård träning ;)

Ja allting handlar om bra kontakt med sin hund, det ska man ha med sin hund och det får man ju mer man tränar. Men hunden orkade inte bry sig och till slut lyckades hon lära den att man inte fick jaga marsvin, kaniner osv. Utan enbart i skogen, vid jakt :)

#54 Hur märktes det?

Jag blir lite förvirrad här :P Slutade hunden bry sig för att den helt enkelt blev för slutkörd, eller för att dennes matte lärde hunden att låta bli djuren?

#55 Den morrade och skällde på dem. Och försökte ta sig in :)
I början var det för att den blev slutkörd, sedan lyckades matten (efter många olika knep) få hunden att sluta intressera sig av kaniner & marsvinen i burarna :P
Åh det är så svårt att förklara via nätet ibland xD

#56 Haha, jag troooor jag förstår :')

Hursomhelst, huvudsaken är ju att man har hittat en lösning och att det funkar i vardagen mellan hund och smådjur. Där är vi överens i alla fall :)

#57 Ja precis!
Ibland är det så svårt att förklara via skrift:P

Och det finns massa olika metoder, man får vad som passar bäst på ens egen hund. Och en valp får man ju ha tålamod med också:=D

Då kan jag meddela att jag hållt på med agility i 5 år och tävlat väldigt mycket så att man stimulera hundens hjärna spelar ingen roll, man tröttar inte ut en jack russell. Och när jag tränar viltspår med min hund blir hon bara mer taggad & ännu mer sugen.