Bidrag nr 1

När man får en skål med knäckebröd behöver man inte vara ett dugg rädd för matte.

På bilden ser man Herr Larsson som sitter och äter knäckebröd. Larsson är en nu orädd kille MEN så har de inte alltid varit. Han och hans tvillingbror Emil började sina liv med att på ett Halv år bo på hela FEM olika ställen med olika ägare tills de tillslut hamnade hos mig. Och här ska de tillbringa resten av sina liv. Med alla flytter kom ju också en en "skräck" för mäniskor. Men denna räddsla finns inte längre.

Med temat tänkte jag att denna Herre som burit så mycket sckräck nu inte har den minsta skräck.

Bidrag nr 2 - Oskar II

Det sitter något och lurar i den svarta filten… Är det ett spöke? Ett monster? Eller kanske rentav en galen köttätande tiger som väntar in sitt byte? Väldigt argsint ser den iallafall ut att vara…

Nejdå, ni kan pusta ut. Efter en stund visade sig att det bara var ett trött marsvin som blivit störd i sin dagliga tupplur (en av många, ska jag påpeka). Oskar II, som monstret heter, är inte så elak som han ser ut och hans enda "byte" är möjligtvis favoritmaten paprika, som han riktigt kastar sig över och sliter isär ;)

Bildrag nr 3

Detta är Melvin, som nästan är påväg att somna, men på något konstigt sätt har ögen blivit röda på kortet (använde inte blixt) och han ser väldigt läskig ut tycker jag…

Melvin kom till oss som ett skyggt marsvin från en omplaceringsorganisation, men har blivit väldigt trygg hos oss, även fast han har varit med om en del. han förlorade sin bästa vän förra sommaren, och blev djupt deprimerad. men nu är han ett glatt marsvin som älskar allt som har med mat och sova att göra.

Bidrag 4 - Bombo, Om blickar kunde döda

Detta är min busigaste hane vid namn Bombo.Hans största skräck är att behöva dela med sig av dem godast grönsakerna! Jag menar….vilket marsvin har inte den skräcken?

Marsvinsburarna har inget galler här hemma och idag när jag matade grisarna så följde hundarna med in i rummet för att hälsa. Oftast är detta uppskattat av både hundar och marsvin. MEN nu är mina hundar inte som vanliga hundar och gillar faktiskt grönsaker. När Dolly (ena hunden) försökte sig på att ta en smakbit ur Bombos skål så fick hon känna på hans vrede med ett litet nyp haha =)

Bidrag nr 5: Skräcken med Amy

Den största skräck jag upplevt i mitt marsvinsliv var med Amy. En liten skinny tös som föddes här hemma den 30/7-11 klockan 16:55 hon vägde då 79g. Men nånting var fel.. så liten, lite slö och varför diar hon inte? Trots alla knep vägrade hon dia, redan när hon var 2 dagar höll hon på att dö. Paniken jag kände i det ögonblicket, med en så liten och slö Amy på magen som vägrade äta. Jag vägrade ge upp. Vi började stödmata henne, varje timme dygnet runt! vi skulle klara det här!

Men nej.. Amy blev sämre och hennes mage krånglade. Desperat hällde jag i henne hö vatten och hade henne alltid på min mage för värme. Vi bytte även ersättningen. Skräcken,pressen och paniken lilla Amy gav mig tillsammans med sömnlösa dygn…

Men allt försvann när hon tittade upp på mig med starka ögon. Full i bus och hyss började hon hitta på. Då rann skräcken äntligen av mig. Amy var här för att stanna, då är sömnlösa nätter,skräck och panik en piss i havet för en sådan underbar tjej.

Bidrag 6 - Att förlora ett marsvin

Ett av mina största fasor/skräck är att förlora något av mina underbara marsvin!

Bidrag 7 - Skinny

Har märkt att många som inte är vana vid skinny, har skräck för dem, tycker att dem är läskiga!

Själv har jag lite skräck för helvita, rödöga skinny.

Bidrag 8 - Hjuke

Människoskräck än något Hjuke aldrig haft, och han delar gärna en bit paprika med matte. Men kommer mamma eller någon annan i närheten, då sticker man iväg, fort som bara den med sin godsak. Man vill ju inte bli snuvad på sina grönsaker, gottegris som man är.

Hjuke, 2 veckor & 5 dagar gammal:

Bidrag 9

BUU! :D Hihi inte alltid man vaknar upp med ett marsvin i fickan ;)

Skrämmande söt ;)

Bidrag 10- Emil

Emil på bilden är en pojke på 1år, han är en väldigt mysig kille. Han är ett riktigt enmans marsvin.

Han är för det mesta väldigt lungn och sansad men ibland sprätter det till i hans ben ;)

På bilden tycker jag att han ser lite skräckslagen ut, även om han har godis framför sig. Denna bilden togs på hans(och hans bror Larssons) födelsedag när han(de) höll på att äta sin tårta:)

Bidrag 11 - Morris

Det är inte mycket Morris är rädd för, inte ens katterna 
Så det är inte mycket som sätter Morris i skräck hihi