Vår Tilda ska kanske ha ungar. Har suttit med henne på kvällarna och hållt händerna på hennes mage men inte känt något alls. Ikväll buffar det dock rejält. Jösses! Ska jag ta bort det där kanske i första meningen?

Vi är inga uppfödare men visst kan man låta marsvinen para sig om man vet att man slipper sälja ev ungar? Känns som om vi har gjort något tokigt,,,med hundar är det ju noga med rasrenhet och sånt. Tankarna kommer också på om vi har gjort rätt mot henne. Det är ju risker med deras dräktighet. Hon är ingen liten ungfröken längre.
2år i januari. Hon kom som 9-10 månaders unggris till oss och hade då haft en kull redan. De trodde att hon var dräktig igen men så var det inte. Är det för långt mellanrum nu? Fast gjort är gjort och jag är såååå glad och orolig. Hoppas nu att detta går bra.

Hon har ökat strax över 200 gram i vikt och är rejält rund om rumpan.

Jag ska köpa hem fortimel igen och ha hemma i reserv. Är det någon speciell smak/sort? Vad ska jag tänka på mer? Jag tror jag vet det mesta jag behöver men just nu blir det kaos.

När jag var barn hade vi marsvinsförlossningar två gånger. Det är så spännande.

Vi har plats för 2 ungar här hemma…det blir en flock på 4 isf. Kastrerade hanar och så honor…sedan är det två familjer som vi känner som också vill ha masvin så det är inga problem med att ge ungarna bra hem, det känns skönt.

Måtte allt gå bra nu med vår goa Tilda. Hon är förresten en…self, rödaktig vad det nu heter. Maken är en Teddy, han är golden, golden agouti och vit. De är världens snällaste grisar.

Har försökt läsa på en del om ärftlighet och kommit fram till att det vi kan förvänta oss är trefärgade släthåriga. Stämmer det? OM det nu går vägen…

Fy vad nervös jag blev…

Kajzza