Åh vilken underbart snäll mamma du har

Men hade hon haft marsvinet i bagagen hela bilresan?

ja visst har jag :)

nej det hade hon inte :) då hade det varit synd om henne :/

Åååh vad avis jag blir! :-P Varför kan inte mamma överraska mig med en fin skinny…! *drömmer mig bort*

hahaha :) ska snart börja avla på min skinny :))

#4 Väntar min första skinny/lakelandkull, föds från och med den 23 februari!^^

Min mamma tycker jag ska sälja av mina grisar så där får jag nog inget :-P

Vilken snäll mamma du har! Bild bild bild :-D

#5 gud va kul :)))

Vilken snäll mamma du har:)

Så väldans snäll e ja inte. Tvingar dottern å sonen att hjälpa till med hela vårat djur"förråd".

Ville skaffa ett får men sambon nobbade detta så d får bli lite fler getter istället.

Inlägget redigerat av moderator eftersom svordom/ovårdat språk bryter mot nätverkets regler- var snäll att tänk på det i framtiden.

Vad snällt : )

Min mamma skulle aldrig göra nå sånt.

#9 ho du e snäll :)))

# 0. Fast ni har ju ökat från 4 till 7 marsvin på två veckor, det kan är väl inte att öka sakta?

Nä, d e kanske inte att öka sakta. Men har upptäkt med åldern att tar man inte tillfället i akt å passar på när man har möjlighet så sitter man på hemmet gammal å gaggig å ångrar att man inte skaffat just d marsvinet, den katten, den pircingen eller den tatueringen. Livet väntar inte på dig utan greppa å håll fast!

Fram tills jag var 18 år hade jag haft 2 katter, 1 marsvin, lite fiskar, 3 dansmöss och 1 åkersork. Älskade djur med fick tjata eller smuggla in dessa i huset. Passa på å njut av era djur å skaffa d ni vill ha, ni vet aldrig när livet slutar!

# 13. Fast sådär tycker jag är vanskligt att uttrycka sig på ett forum med så unga människor som det här. Vadm an tycker vid köksbordet eller säger till sina jämnåriga vänner är kanske inte samma som den klassiska medlemmen på mif behöver höra. Tyvärr har jag (som har följt bl a det här forumet i flera år, och jag är övertygad om att många "stammisar" håller med mig) sett väldigt många som köpt fler och fler marsvin och avlat lite hit och dit för att inom något eller några år tröttna och sälja alla marsvin igen. Piercingar och tatueringar är ju liksom döda prylar en helt annan sak, där finns inget levande djur som behöver flytta för att matte plötsligt inte vill ha en längre.

Du är vuxen och har kanske fasta ramar för din framtid vilket är en annan sak, men du sitter på ett forum med många barn och ungdomar vars liv om fem år (när deras marsvin sannorlikt fortfarande lever) kan se väldigt, väldigt annorlunda ut mot vad det gör nu. Att ha plats med xx antal marsvin när man bor hos mamma och pappa är en helt annan sak än att få plats med dem i sin första egna bostad. Där talar jag av egen erfarenhet, min studentlägenhet är 12 m2.

Jag tycker att man ska vara försiktig när man skaffar levande djur. Jag vet att det är en rolig känsla att ha ett nytt djur att lära känna, men det är ett djur som man ska ta hand om i resten av dess liv och inte sälja för att man tröttnar på dess färg tre månader senare eller för att man vill ha ny-ruset igen.

#14 Mycket tänkvärda ord!

Speciellt som jag själv har suttit i sitsen köp nytt-sälj av-köp nytt-sälj av osv. Nu i efterhand önskar jag verkligen att jag vetat det jag vet nu för det är inte roligt att ha på sitt samvete att ha haft säkert 100marsvin, både ungar och vuxna, som kommit hit för att sedan flytta igen när jag velat ha något mer spännande. Det är 2år sedan jag kom till insikt om vad jag höll på med och än idag kämpar jag för att gottgöra vad jag har gjort.

Detta är något jag skäms något fruktansvärt för men jag vill ändå sprida ut det för att andra ska tänka innan det går en ur händerna. Ett marsvin till gör väl ingen skillnad? Men när ett marsvin blivit två marsvin blivit tre marsvin osv så går det fort tills man har 50st som jag hade.

Jag menar absolut inte att ni kommer göra så! Men det är bra att ha i bakhuvudet :-)

Tycker inte det låter som att öka sakta, om du gått från 4 till 7 marsvin på 2 veckor. Det blir lätt för många, man måste försöka tänka framåt. Om några år kanske du inte har tid/plats att ha så många marsvin. 

Visst det är kul med ett nytt djur men det gäller att man har tid och plats för alla, och är säker på att man inte tröttnar.

Nu börjas det negativa igen. Hon ville säga hur glad hon är att hon fått ett marsvin till, och ni börjar direkt. Hon har sin mamma till hjälp också, det är väl upp till dem eller hur?

#17 Var och en har ansvar för sina beslut, det är självklart upp till dom. Men jag tycker inte det är fel att i all välmening påpeka att man bör tänka sig för innan man samlar på sig allt för många marsvin, i ung ålder när man inte vet hur livet ser ut om ett par år. Ser inget negativt i det :)

#18 Nej det har du rätt i att man ska tänka efter lite innan man köper, det är sant :)

# 15. Jag menar givetvis inte heller att jag kan spå in i framtiden om vad tigersprang och Lejonhjarta kommer göra (även om det hade varit väldigt praktiskt att besitta såna egenskaper ), men fortsätter lite på det du skriver. "Nu i efterhand önskar jag verkligen att jag vetat det jag vet nu för det är inte roligt att ha på sitt samvete att ha haft säkert 100marsvin, både ungar och vuxna, som kommit hit för att sedan flytta igen när jag velat ha något mer spännande". Jag tycker att det är intressant skrivit, för jag tror att du där sätter fingret på vad just det som det många gånger handlar om. Att hitta något mer spännande. Tyvärr tycker jag att det applåderas alldeles för friskt åt att människor köper nya marsvin och ökar antalet i rasande takt, det är väldigt sällan man läser om återhållsamhet och "ta det lite lugnt" riktat åt någon person utan bara i allmänhet. Lustigt nog tycks det som att sålänge man någongång har sagt det ut i tomma luften har man svurit sig fri från ansvar för att man stödjer återhållsamhet i allmänhet, men kan fortsätta applådera eller till och med "hetsa" i andra trådar, "jomen visst får du plats med en av mina marsvinsungar, de är så vackra och underbara och du behöver faktiskt en i just min ras".

Det är en lek för vissa och det kan jag absolut förstå, men det är en intern lek som kanske borde ske någon annanstans för att inte inspirera vem som helst (mif är ett forum där du inte ens behöver vara inloggad på för att läsa trådarna) till berg-och-dalbanor likt den du åkt i. Det är verkligen inte bara du som kan lära av din historia.

Många som dras till marsvin verkar göra det för att de är snälla, mjuka djur som kan styras (de sitter stilla när man klappar, bits sällan, man kan till och med dra bort en massa hårstrån med pincett utan att de attackerar). En del av människorna gör det för att de har ett behov av att ha något snällt i sin närhet, för att de lever i en omgivning som kanske inte är särskilt trevlig. Jag skojar ibland om att den statistiska förstagångsuppfödaren till en kull är antingen gravid eller en deprimerad tonåring som längtar efter mänsklig närhet. Det är givetvis en bisarr generalisering som inte är sann, men vad jag menar är att vi genom våra husdjur försöker fylla hål eller behov inom oss. Marsvin är lugna, snälla djur som fyller trygghetsbehov. Höns kanske inte fyller samma behov, om ni förstår parallellen.

Tonåren/puberteten som många mif-medlemmar befinner sig i, är för de flesta inte en dans på rosor och jag tror inte att det blir lättare av ett forum med andras ständiga ny-kickar (jag har fått en kull, jag har köpt ett nytt marsvin, jag har byggt en ny bur, nytt, nytt, nytt) eller som du skriver, glädjen över ett nytt spännande djur. Jag tror att det finns många här som riskerar att hamna i samma berg-och-dalbana som du åkt för att vi helt enkelt hetsar varandra genom att påminna om kickar, eller kanske rentav sprider hur vi själva får starkare kickar genom att påhejas av andra. Är vi gladare över vårt nya marsvin om 14 personer säger att den är söt eller ser mycket rastypisk ut?

Mitt älskade marsvin Allan dog häromdagen och när jag skrev några minnesord över henne försökte jag trycka just på att Allan var en stjärna. Allan marsvin är inte såna stjärnor som hon var eller som alla marsvin kan bli, om deras ägare har tid och kraft nog att se dem. Alla säger "åh Allan var så speciell", men jag tror inte att hon hade övernaturliga krafter. Jag tror att de flesta marsvin kan bli som Allan om de ges chansen. Ju fler marsvin man har, desto mindre är chansen att man hinner lära känna alla på det sätt som krävdes för att hitta stjärnan i Allan. Därför tycker jag att det är synd för människor som gått i fällan att många marsvin gör mig lyckligare, för de måste missa sina individer. Jag har väldigt, väldigt svårt att tro att någon människa i sju år kan ha så mycket tid att den hinner ha 20 Allan hemma. Sen är det kanske blåögt av mig att tro att alla vill ha marsvin som Allan, marsvin som är älskade och älskar tillbaka.

Jag tycker att det är vårt gemensamma ansvar att hjälpas åt att uppmuntra till att människor inte hamnar i situationer de inte klarar av. Därför blir jag ledsen av uttalanden som "vi ökar sakta antal marsvin" när man nästan dubblat. Då har man inte insikt. Att nästan dubbla på två veckor är omöjligt samma sak som att öka långsamt. Det är tvärtom att utsätta sig och sina marsvin för en stor risk. Tyvärr. Även om det går superbra för Lejonhjarta och tigersprang med deras marsvin är jag rädd att de är med och sprider en attityd som gör att andra lockas, andra som det inte går bra för. Jag är inte ute efter att peka på ts, det är givetvis roligt att ni är glada och nöjda med era djur och som jag skrivit flera gånger tidigare menar jag inte att jag är säker på att det kommer gå dåligt för just er.

Jag räknar med att Lejonhjarta och tigersprang har kvar alla sina sju marsvin tills de dör. Att skaffa djur är ett åtagande för resten av dess liv. Jag hoppas att ni hinner se era marsvin så att de blir Allan allihop.

Så länge man kan ta hand om marsvinen man har tycker jag inte att det är något fel att skaffa många marsvin inom kort tid. Ingen kan veta vad som händer i framtiden, oavsett om man är tonåring på väg ut till vuxenvärlden eller lever ett stadigt liv som 50-åring. Ibland tar livet drastiska ändringar som gör att man kanske blir tvungen att göra sig av med sina älsklingar.

Själv är jag 18 år och har nu efter en tid förstått att jag inte längre kan ha kvar mina underbara marsvin. För ett år sedan trodde jag att jag skulle ha kvar mina marsvin i många år till, men saker och ting kan snabbt ändras. Hittar man ett nytt (bra) hem till marsvinen ser jag ingenting fel på att sälja, men jag vill inte uppmana till "köp-släng".

Vad roligt, ska bli kul att se bild på henne :)

#21# Men det är kanske just därför man inte bör samla på sig för många på en gång, då har man inte så många om man plötsligt känner att man måste omplacera. Jag har en gräns på max tio, helst inte fler än åtta och den håller jag hårt på.

#21 Men när man är ung vet man ju faktiskt att livet inte kommer se likadant ut några år framåt. Tycker det är ganska ansvarslöst att köpa på sig djur som man sen måste sälja.

Den största anledningen till att folk säljer sina marsvin tror jag trots allt är att man tröttnar på dom, för så mycket plats/tid tar inte marsvin om man inte har väldigt många. Därför är det bättre att ha ett antal man vet att man kan ha kvar när man flyttar hemifrån.

Jag tror att anledningen till att många "hejar på" när det köps nya marsvin är för att det är roligt att glädjas över ett nytt litet djur. I säljtrådarna sägs alltid "klart du ska ha en liten *valfri ras*" med glimten i ögat. Men tyvärr det som sagt även icke-medlemmar som läser och de kanske inte förstår det.

Jag har själv fått säga nej till tre otroligt efterlängtade nya djur pga att jag får hem Niklas och Nellie. Ev. kommer Aisha komma hit om ett par månader när allt stabiliserats i mina flockar igen. Aisha tingade jag när hon inte ens var en vecka och det svider i mitt hjärta att inte få hem henne som planerat :-( Jag hade även två underbara lilachonor på gång, en skulle vara parad med en lilac roanhane, men jag har fått lägga mina avelsplaner på hyllan på obestämd tid för de djuren som kommer från mig är alltid välkomna tillbaka och eftersom både Niklas och Nellie är satiner kan jag inte placera dem vidare.

Att hela situationen kan ändras vet jag också hur det känns för hur stor är sannolikheten att få första hunden sönderbiten och vara tvungen att omplacera pga att han inte klarade att bo med andra hundar när han blev nästan blind pga attacken, att nästa hund var sjuk och hade ont och fick avlivas vid 5,5års ålder, tredje hunden har blivit opererad i sitt knä 3gånger sista året och den fjärde gick igenom vet.besiktning vid köp men ändå visade hon sig vara kroniskt sjuk. Det är inte sådant man planerar när man köper nya djur men har man extrem otur står man där :-(

Till Tigersprang och Lejonhjarta: Inget jag skriver är för att hacka på er utan bara för att det är bra för alla som läser tråden att veta :-) Jag önskar er lycka till med alla underbara djur och det ska bli väldigt spännande att få se nya tjejen!

#25# Vilken otrolig otur du haft med hundarna, det är ju helt extremt.

#26 Jo tack :-( Är trött på sjuka jyckar nu :-( Mattis går på rejäl rehab och nu går det framåt :-D Ping är bättre efter foderbyte men minsta lilla annat gott slår magen bakut

Sorry för lite trådkap :-P

Vi lever för våra djur, ja jobbar tex natt för att kunna vara hemma med våra djur så mkt som möjligt. Vi flyttade dessutom ut på landet då en av våra gamla hästar blev sjuk å vi inte kunne ha honom inhyst utan fick köpa egen gård som han kunde lufsa runt på.

Att vägra ett starktdjurälskande barn att skaffa djur under kontrollerande former tycker jag är helt fel!! Då blir man som mig! Mkt djur högt å lågt! Och jag är inte ensam om detta fenomen då jag vet minst en på detta forat som som har haft samma uppväxtförhållande att få tjata sig till enstaka djur.

När jag köpte min första siames hade jag längtat efter den i 18 år! Inget fel att längta bara man inte infriar sin dröm någongång.

Jepp, vi e mkt glada över att lilla Tora flyttat hit. Nu börjar dom kunna leva lite mer i flock, e d inte så marsvin lever i det naturliga?? Och lite olika hårlag har vi åxå. Bra att pröva sig fram så man vet vad man föredrar i slutänden.

Bara för att göra er lugna: Härifrån flytta inga om det inte e kris-panik i llägret. E snarare så att vi brukar vara slutstationen för djur som inte kan behållas. 3 av 4 av våra hästar skulle avlivas, våra 2 getter skulle skjutas, 1 vildkatt å 1 vildkanin ingick i gårdsköpet, flertalet av våra katter genom åren har vi tagit hand om som halvvuxna/vuxna då dom mått dåligt eller skulle avlivas.

Tycker absolut inte det är fel att skaffa dom djuren man vill ha MEN är man inte en ansvarstagande människa så ska man inte ha 1 djur äns!

#28 Det låter verkligen som era djur bor i paradiset :-D

#29 Tack! Vi försöker iallafall å ha d så bra d går för dom och förbättrar ständigt. Ägnade större delen av sommaren åt att stängsla in 1½ hektar till våra 2 getter å 2 kossor så d skulle bli hysat rymningssäkert m 5 eltrådag. Är inte riktigt klara med resten av våra 4 hektar som ska bli lika säkert. Det har bara 5 trådar till hälften å 3 resten så just nu e d bara hästarna som får gå där.

Till marsvinen bygde ju vi precis 2 nya bostäder på 2*0.90, 1 till vardera gäng.

Jo jag tror nog att våra djur har d bättre än en hel del men det behöver hela tiden förbättras så d blir så bra det går. Vi ägnar större delen av våran hemma tid åt att se till så att alla djuren har det bra både inne å ute. Dom allra flesta av våra djur har fri tillgång på mat å vatten dygnet runt, vilket konstigt nog inte e en självklarhet för många. Det är rätt så ovanligt att tex hästar har fri tillgång på hö i hagen och även vatten konstigt nog. Men en sån här vinter krävs det en väldans massa jobb så mina barn får allt känna på både nackdelar å fördelar med att ha en djurgalen morsa.

#30 Jag försöker också ge mina så mycket paradis som det går! Alltid är det något man hittar som behöver bättras :-P

Jag vet några som ger hästarna fritt på hö men att inte ge ljummet vatten flera gånger om dagen är vansinne och jag fattar inte hur folk kan låta sina hästar gå med fruset vatten :-( De min hund simmar hos har många hästar men de ser ändå till att hästarna dricker massor av ljummet melassvatten innan de går ut och sedan vattnar dem i hagen också :-)

Jag har tur att jag bara har innedjur jag så jag slipper frysa häcken av mig för att ge djuren det de behöver :-P Har bara problem att hitta sommarbete till marsvinen, men jag ska höra med kommunen som har ett par hönsgårdar som står tomma i en fd minidjurpark

Önskar att jag kunde ge mina marsvin och kaniner sånt paradis, hönsen,hunden och katterna har det (bor ju på landet) och ena kaninen som har en liten bod att springa i. Men eftersom vi då har katter och inte så stort hus är det inte så lätt att ordna stora burar:(

Hjärterum å stjärterum…. Man kan ge dom mycket kärlek och tid om man inte har så mkt plats. Alla kan ju inte vara lyckligt lottade å bo på gård utan man får rätta munnen efter matsäcken. Ja var ju nästan 40 innan vi köpte egen gård…. Hade hurt innan och bott i lägenhet. MKT JOBB men har vi å djuren d bra så e d klart värt d. Att bara sitta ute i en snödriva eller gräsmatta med massor av olika djur strövandes ihop runt om kring, d e lycka! Bor avlägset så man hör bara djuren fågelkvitter och bäckarna som porlar…….

#33# Men varför är det just mängden marsvin som räknas? Just att det måste vara så många det bara går?

#34 För mig är det allra roligaste med marsvinen att se dem leva i en flock. Det är så stor skillnad mot att bara ha ett par stycken och jag kan sitta och bara titta på dem i evigheter

#35# Ja det tycker jag också är härligt, men en flock är ju även tex åtta eller tio marsvin, man behöver ju liksom inte samla på sig mängder för att få se dem leva flockliv. Det var en video i en annan tråd, där ver de bara fem och de såg ut att ha hur kul som helst med varandra

#34 Vem har pratat om att d ska vara så många som möjligt?? Det var ju inte riktigt det jag skrev om du läst hela tråden. Vi har väldigt många djur å det är mångfalden som är underbar och då pratar jag inte bara om marsvinen. Tycker inte vi har så många. 3 tjejer å 4 killar + 1 hitlämnad på parning. Men sen har vi massor av andra djur om du tilltat på min egna sida på iFokus. Vi älskar djur å ägnar all vår tid åt dessa. Vi har tex 9 katter, varav 3 går i avel. Vi tycker inte detta e mkt medan vissa börjar oja sig å förfasa sig redan vid 5…….. Ja vi e galna…galna i djur!

#37# Galen i djur kan man vara även utan att samla på sig mängder av dem, att samla bara för mängdens skull är inte galet utan bara dumt. Nu säger jag inte att ni gör det men det jag undrar mest är varför ni ökar antalet så snabbt, har det något syfte mer än att ni vill ha många?

Det är upp till var och en att bestämma själv hur många djur man vill ha och klarar av. Vissa tycker om att ha många marsvin på samma sätt som en mamma tycker om att ha många barn och en stor familj. Man älskar ändå alla som en egen individ.

#39 Precis. Mamma har fått 5 biologiska barn och har nu 3 bonusbarn, ett bonusbarnbarn och två fosterbarn! Jag hade inte klarat en enda unge i huset :-O

Alla skaffar så många marsvin man känner att man klarar men jag vill ändå att alla på forumet har i bakhuvudet vad jag (och tyvärr massor av folk här nere i blekinge/skåne gör) har gjort

#40# Precis, det ÄR viktigt att tänka på det, för marsvin är ett djur som det är enkelt att samla på sig för många av. Att ha åtta barn eller 25 marsvin är en viss skillnad

#41 Ehh, ja. Det är så möet lättare (och billigare) med 25 marsvin än 8 barn! :-P

Inlägget redigerad av moderator pga "cencurerad svordom" vilket inte är tillåtet enligt sajtreglerna.

#38 Finns en mängd anledningar till att vi ökat mängden marsvin så här, men tror inte du är intresserad av dom. Å att vara galen underlättar helt klart.

Måste bara säga, bra skrivet Caspia. Just vad jag tänkt på många gånger. Tillhör gruppen "äldre" här inne. Vill inte nämna några specifika namn men just att det ska skaffas fler och fler, det ska vara rätt utseende eftersom det är avel och utställning som räknas. Man kan sälja marsvin för att de inte går att avla eller ställa ut mer.

Så, tänk efter en gång extra innan ni köper nytt. Man ska inte bara "klara av dem". Man ska även ge dem tid och kärlek, inte bara en bur och mat.

#43# Och du verkar inte intresserad av att berätta om dom heller

Jag tycker nog att det är lite tråkigt när andra ska berätta hur man ska hålla sina marsvin faktiskt. Marsvinen själva är ju inte beroende av sina människor för att må bra de måste ju ha ren bur, mat och allmän omvårdnad men den där kontakten till människor är inte livsviktig. Sällskap med andra marsvin däremot är livsviktig. Det är klart att det roligt att ha riktigt tama marsvin som man får god kontakt med och så vill jag också ha det, mina marsvin är tama allehop vissa av mina älsklingar är väldigt kontaktsökande med mig och det är kul. Det är upp till var och en hur de vill ha sina djur så länge de sköter om dem väl och det kan man göra även om man har många.

Självklart tycker jag ju att det är helt galet om någon har fler djur än den personen klarar av men det kan ju vara olika antal som blir för mycket. Jag tycker att jag klarar av att ha 30 marsvin medans någon annan tycker att två är för mycket. Det är så onödigt att sätta sig till doms över andra när man inte vet hur det ser ut och har alla fakta och inte har en aning om hur mycket tid personen lägger på sina djur.

Sen blir jag så trött på kritiken om säljandet och köpandet. Är det någon som tror att det är lustfyllt att sälja djur? Jag kan berätta att det är riktigt jobbigt. Jag antar att alla uppfödare tycker att det är hemskt att sälja pensionerade avelsdjur men det är något de flesta måste göra då och då. Jag är supernoga med vart mina djur hamnar som jag säljer både ungar och vuxna jag skulle aldrig sälja till någon som jag inte tror kan ge mina älsklingar ett gott liv. Det handlar om djuren inte om mitt eget ego för jag vill behålla alla men om jag behöll alla ungar som föddes här skulle mina hundratals marsvin inte få det så bra faktiskt… Det jag menar är att varje marsvin är till för sin egen skull i första hand de har rätt till ett bra liv de är inte till för mig. Jag har valt att föda upp marsvin då måste jag ta konsekvensen att sälja djur och naturligtvis att ge alla de ungar jag sätter till världen det bästa av liv och det är inte bara jag som kan ge dem det bästa av liv det finns massor av goda mattar och hussar där ute som också vill ha marsvin att älska och leva med.

Och grattis Tigersprang till ditt nya marsvin och tacka din kloka djurtokiga mamma som jag tycker verkar vara en person som verkligen kan ta vara på många djur (vilket kanske inte alla kan). Förlåt detta enorma trådkap men det är sånt som händer ibland tyvärr.

#46 Jag förstår hur du menar med kritik om köpande/säljande men i min situation (och mååånga andra jag vet) är det inte frågan om att köpa in för att behålla och bara sälja ungar och någon enstaka pensionär. Visst syftet från början är att behålla men efter någon månad är det inte roligt längre och då dumpas djuren av.

Kommer inte ihåg när och var men det var en människa som var TVUNGEN att sälja nästan alla sina djur pga jättekris, mest unghanar som inte blivit sålda. En vän till mig hjälpte att ta hand om dem för att omplacera. En månad senare hade denna människan satt TIO honor hos hane!

Förstår du på vilket sätt jag menar då? Jag var inte lika illa som exemplet ovan men inte långt ifrån

#46# Och jag tycker det är lite tråkigt med folk som bara sammlar på sig för sakens skull, du har en uppfödning, du avlar på marsvin och säljer ungarna vilket är vad avel går ut på. Det var därför jag frågade från början eftersom jag tänkte att det kanske var det ts höll på med också. Uppenbarligen är det inte det, ts verkar bara vilja ha många marsvin helt enkelt och visst, det finns de som vill det och som kan ta hand om allihop på ett bra sätt ändå. Men det är aldrig fel att våga fråga eftersom även medlemmar på MiF faktiskt kan vara sammlare, om inte annat kan någon som läser ts tråd faktiskt vara det och med den lättsamma inställningen till sitt snabba ökande av marsvin som ts har så kan någon annan som inte är duktig också börja, bara glatt kalla sig galen och sammla på sig 20 marsvin som sen säljs på blocket.

Lite tanke bakom istället för att bara klappa ts på huvudet och klaga på de som frågar i en tråd kan vara bra.

#48 Avel går inte ut på att få fram ungar bara för att sälja avel går ut på att få fram djur som passar till det syfte man vill ha dem till i mitt fall ska de stämma med en rasstandard och naturligtvis också vara friska och trevliga. Att jag sen måste sälja de flesta ungarna är ett nödvändigt ont som jag ändå bestämt mig för att för marsvinens skull göra det bästa av. Att producera marsvin i stora mängder bara för att sälja och kanske tjäna pengar på anser jag vara mycket omoraliskt.

#47 Nej det som du beskriver tycker inte heller jag är det minsta bra.

Det inlägg i tråden som jag mest ville möta var Caspia i #20 där hon ville tala om hur hon vill att alla ska hålla marsvin. Visst har hon rätt det är ett väldigt sympatiskt sätt att hålla marsvin på men det är inte det enda sättet som är rätt. Det jag ville ha sagt är att marsvinen måste vara i centrum och inte ägarnas känslor för marsvinet. Ni kan ge er på att jag älskar mina marsvin också fast de är många!

#50# Ursäkta om jag inte uttryckte mig tydligt nog. Nej, jag vet att avel inte går ut på att sälja ungar, men du avlar med ett syfte och du säljer ungarna som blir "över" alltså du har ett mål och en plan för dina marsvin. Det kan inte jämföras med någon som sammlar på sig marsvin för att de är söta och billiga och därför enkla att samla på och som sedan efter nåt år tröttnar och säljer allihop igen.

Förstår du skillnaden bättre nu? Vet inte hur jag ska förklara hur jag menar på ett bättre sätt Sen finns det många olika sätt att ha marsvn på och alla kan vara lika bra, men att bara köpa på sig mängder för sakens skull tycker jag är fel.

Då många stirrar snett på fel saker så och IRL så har jag lärt mig att det spelar ingen roll vad man säger så misstolkas det av en eller annan orsak. Tyvärr har min 12 åriga dotter inte lärt sig detta än men vi jobbar på det. Allt är inte svart eller vitt, en hel rad med grått finns imellan men d har väldigt många unga inte lärt sig än. Tro mig d kommer!

En bild på Tora ska vi försöka åstakomma iallafall.

#52# Preic, och därför bör man kanske tänka lite på hur och vad man skriver på ett forum där många unga läser.

Vilket söt peruan :) Vem kommer hon ifrån?

#52 Vad söt!:D

#54 Hon kommer från en uppfödare i Töreboda-trakten. Tror inte hon e reggad uppfödare. Barnvan å trevlig liten tjej så jag tror dom kommer att ha glädje av varandra dom små tjejerna.

#53 Tror nog du ska kolla dina egna grejer i andra trådar innan du jobbar dig! Hade glatt kunnat redovisa vad samtliga syften av våra alla djur. Men måste säga att du bara är en gladjeförstörare i denna tråden så jag finner ingen anledning i att förklara något av våra tänk!

#50 Aha, då är jag med :-) Mina marsvin klarar sig alldeles utmärkt utan mig som flockmedlem. De är prinsar och prinsessor och jag är deras tjänare :-/ Kela och sådant är varken jag eller marsvinen särskilt intresserade av. De älskar att busa med mig, upptäcka saker och bor i stora burar med mycket att göra och jag älskar att titta på dem (och ibland slita mitt hår för deras eviga hyss XD)

#52 Vilka helt underbara ögon hon hade!

Vilket sött marsvin :)

#57 Lustigt att du nämner ögonen. Det var d första jag såg och föll för hos henne.

#59 Lustig? Skojar du eller? HUR skulle man kunna missa de ögonen <3

#60 D kanske man inte kan…. Va något i hennes blick som fick mig att smälta.

Törebode min hemstad :D kan det vara sötåsen han tittade på månne tro ?

#62 Stämmer bra d! Stormtrivdes så vi får hoppas han kommer in. Hårt tryck dit han vill!!

Vad kul :'D ! Har två honor, en virvel och en teddy :)