Kissar fortfarande blod - vad göra?
Jag sitter här med gråten i halsen och vet inte vad jag ska göra. Det var länge sen jag var inne på det här forumet men jag hoppas att det finns någon som kan hjälpa mig. Berättar allt från början..
Det är lite drygt ett halvår sen vi fick hem lilla Curry och hennes kompis Tufs till oss. Ganska snabbt insåg vi att något var fel och det dröjde inte länge innan vi tog henne till veterinären efter att vi hittade blod i urinen. Den första veterinären vi kom till kan knappt ha sett ett marsvin tidigare i sitt liv och det fick han inte idag heller.. han lät henne nämligen vara kvar i sin transportbur och sa bara att om hon kissar blod har hon urinvägsinfektion eller urinsten så ni får välja mellan antibiotika eller avlivning :(. Jag frågade om man inte kunde få röntga men det gjorde dom visst inte där sa han. 10 dagar med Baytril hjälpte lite lite grann men inte tillräckligt så vi ringde tillbaka och bokade röntgen, jag visste ju att dom kunde göra det där.
Dom konstaterade att hon inte hade någon sten och gav oss en Baytrilkur på 20 dagar. Hon blev lite bättre men försämrades igen. Nytt veterinärbesök hos en mycket bättre veterinär som tog en ny röntgenbild och en bakterieodling. Även om hon trodde att det mesta såg normalt ut på röntgen tyckte hon att urinblåseväggen såg tjock ut. Jag minns inte vad det kunde bero på dock. Sen sa hon att hon eventuellt kunde ana att det skulle kunna vara kristaller som hade börjat bildas men att det lika gärna kunde vara något annat. Hon rådgjorde med deras marsvinsexpert som var mammaledig och Curry fick en till Baytrilkur under tiden eftersom hon ändå inte verkade få några biverkningar av det. Vid det här besöket tog vi också upp att vi misstänkte äggstockscystor på Curry eftersom hon brunstar nästan jämt, har svullet kön, skorviga tuttar och nu även börjat tappa päls på sidorna.
Sen ringde hon upp och sa att dom hade hittat lite bakterier i urinen och föreslog en ordentlig omgång med Baytril på 4 veckor. Hon sa också att vi kan boka hormonbehandling om vi vill.. att det möjligen skulle kunna vara något sånt som gör att hon kissar blod också.
Nu när Curry hade fått Baytril i 4 veckor och dessutom två hormonsprutor blev hon helt symptomfri! Inget rött kiss, inget kvidande när hon kissade, hon såg inte ens spänd ut utan var helt bra. Könet var inte svullet längre, inga skorviga tuttar, pälsen på sidorna växte ut och hon var inte brunstig! Vi blev hoppfulla, men tyvärr varade det endast några dagar, sen blev hon som vanligt igen. Dagen efter den tredje hormonsprutan kissade hon blod också :(. Men sen blev i alla fall kisseriet bra ett tag igen. Fram tills för några veckor sen. Hon verkade ha mer ont än vanligt och ibland såg det nästan ut som att hon inte kunde kissa, dock kom det ut lite men hon verkade ha så hemskt ont och skrek högt när hon försökte.
Den här gången ringde vi Strömsholm djursjukhus eftersom dom här i Eskilstuna sa att om hormonbehandlingen och Baytril inte hjälper får ni nog kastrera. I telefon sa hon att det kunde vara kristaller och att det inte alltid syns på röntgen utan syns bättre på ultraljud. (Vi ultraljudade förresten i E-tuna också men veterinären gjorde det "på test" och sa själv att hon inte var så kunnig och hade inte så bra redskap för det). Tid bokad på Strömsholm för ultraljud några dagar senare. Men väl där föreslår veterinären att vi tar röntgen först, vilket såklart ledde till att vi inte ens hann ta ultraljud. Utifrån röntgen sa hon hur som helst att det kan vara en gigantisk urinsten men kan lika gärna vara något i tarmen som är i vägen på bilden? Den här veterinären sa att antingen bokar vi en ny tid för ultraljud, provar en gång till med Baytril + hormonbehandling Receptal, bokar tid för operation direkt (kastrering och ta bort ev. urinsten på samma gång) eller avlivar.
Att bara höra en veterinär ge alternativet avlivning när det finns annat man kan göra gör mig så ledsen. För oss är det i alla fall självklart att man gör allt man kan för att det ska bli bra och i sista hand väljer avlivning. Sen är ju frågan hur stor sannolikheten är att dom överlever en operation. Vet. sa att det är en stor risk på ett så pass gammalt (?? 3 år, är det så gammalt?) marsvin och visst är jag medveten om att det alltid finns risk att hon inte skulle överleva.
Vi sa att vi ville prova med en till Baytrilkur + hormonspruta medan vi funderade på vad vi ska göra härnäst. Tyvärr upptäckte hon att hormonet var helt slut så ville vi ha det fick vi boka en ny tid för det. Vi köpte också lite Critical Care eftersom veterinären tyckte att tarmarna såg aningen gasiga ut.
Nu har jag ångest och vet verkligen inte vad vi ska göra. Om det nu skulle vara en urinsten har jag läst om den tyska behandlingen mot det och skulle hellre prova det innan man opererar. Men vi vet ju inte ens om det är en sten! Själv tycker jag inte att det såg ut som en sten utifrån de röntgenbilder jag har sett, men jag är ju ingen expert precis. Currys möjliga "sten" hade inga tydliga kanter utan det var bara som ett lite ljusare parti där i blåsan. Veterinären var som sagt inte heller säker..
Så vad gör man? Vad skulle ni ha gjort? Jag känner mig förvirrad och vet varken in eller ut. Jag önskar att jag visste vad som gör att hon kissar blod åtminstone, det skulle underlätta en hel del.
Jag är otroligt tacksam om någon orkar ta sig tid att svara och ge sin syn på det hela. Det är inte kul att se sin lilla pälskling må dåligt :(
Oj, vad ni har varit med om! Kisseriproblem kan vara fruktansvärt ihärdiga och jobbiga. :-( Eloge till dig som har orkat kämpa så! Det låter som att ni har träffat en del märkliga veterinärer…
Ett ljusare parti i urinblåsan utan tydliga kanter, det får mig att misstänka att det är en kristallansamling(ev. urinsten)? I så fall är en örtkur att rekommendera!
Har du fått se röntgenbilderna själv? Tar de bilderna från sidan eller från magen? Från sidan tycker jag brukar ge tydligast bilder. Du kanske kan be om att få en kopia av röntgenplåtarna(de brukar spara sånt i journalen, såvitt jag vet), så kan du visa bilden här sen. En urinsten ska synas rätt tydligt, förutsatt att man har rätt inställningar i "röntgenapparaten". Min veterinär här närmast har inte helt koll på marsvin, och brukar därför ta flera röntgenbilder med olika inställningar för att vara säker.
Jag bifogar en bild på hur en urinsten kan se ut i röntgen.
Jag tycker också att ni ska byta antibiotika. När samma antibiotika använts åtskilliga, långvariga perioder utan verkan brukar man överväga möjligheten att den aktiva substansen inte kommer att bita på bakterierna. Baytril sägs vara det starkare antibiotikat, men bactrim innehåller andra aktiva substanser, så ett byte skulle kanske kunna göra skillnad!
Av symtomen att döma låter det som att det måste bero på antingen äggstockscystor/livmodersinflammation eller sten/kristaller… ev. ihärdig UVI. Frågan är dock vilket.
Om inte antibiotikat biter, står du kanske inför valet mellan operation eller avlivning. Det finns många risker med operation, som man måste vara förberedd på.
Kastration av honor och urinstensoperation är båda omfattande ingrepp. Marsvin har mycket känsliga tarmsystem och så fort veterinären börjar rota nära tarmarna, ökar risken för att marsvinet inte ska komma igång med ätandet efter operationen.
Narkosen är ytterligareen bidragande riskfaktor. Olika sövningsmetoder är olika bra för smådjur. Sedan är marsvin också olika känsliga för sövning. Är marsvinet sövt lite längre än dess kropp klarar, finns det risk för att djuret inte kommer igång ordentligt efteråt eller t.o.m. inte vaknar upp alls.
De brukar bli känsligare för narkosen ju äldre de blir, därav din veterinärs kommentar ang. marsvinets ålder(fast hon är inte så värst gammal egentligen). Men det hänger nog mest på konditionen och hälsan.
Att både ta en urinstensoperation och kastration på samma gång… hm, det vet jag inte vad jag tycker om. Man vill ju inte att djuret ska vara sövt för länge, eller rota för mycket i magen. Att öppna urinblåsan bara "utifall att" det skulle finnas en sten, låter inte som en klok idé. Ta helst reda på exakt vad det är ni ska åtgärda innan ni beslutar er för operation.
Lycka till!
Ursäktar det långa inlägget!
/Louise - Medarbetare på marsvin.ifokus.
Tack så jättemycket för ditt hjälpsamma svar!
Alla röntgenbilder har varit tagna från sidan. Jag kan absolut ringa och fråga om jag kan få en kopia och då lägga ut den här.
Det du säger om att byta antibiotika var intressant, den tanken har aldrig slagit mig konstigt nog. Nu hjälper ju visserligen Baytrilen väldigt bra under den tiden hon får det, men problemet är ju att hon blir sämre när man slutar ge det. Kanske kan Bactrim hjälpa bättre, det skadar ju inte att prova. Jag ska fråga om det vid nästa veterinärbesök!
Som det känns nu provar vi nog en till hormonspruta och kanske en Bactrimkur, beroende på vad veterinären säger förstås. Men om det nu skulle bli mer tal om operation, vet du vilken sövningsmetod som är bäst för marsvin? Förutom att jag vet att de är känsliga för narkoser kan jag ingenting om sånt.. Och när du säger det håller jag med om att det inte låter särskilt smart att operera för urinsten och kastrera på samma gång med tanke på ökad risk med narkosen.
Just nu känns avlivning väldigt långt bort. Curry är fortfarande så full av liv, så glad och sprallig, så jag har svårt att tänka mig att vi inte provar att operera om inget annat funkar. Jag tycker definitivt inte att hon känns gammal, och förutom kisseriet och att hon kanske väger lite lite så mår hon bra i övrigt.
Åter igen tack för att du tog dig tid att svara!
Ingen som misstänkte tumör i urinvägarna? Oskarpa kanter skulle kunna vara en tumör. Jag hade absolut inte opererat en 3 årig gris för dessa besvär. Ett bukingrepp på en redan dålig, äldre gris är lönlöst. Du utsätter henne bara för onödigt lidande. Jag hade dessvärre valt avlivning framför operation.
Med sunt förnuft kommer man långt!