Usch känner mig så ledsen, behöver kloka råd.
Jag har haft så roligt och lärt mig oerhört mycket med mina knoar, men den senaste tiden har en jobbig känsla krupit sig på. Jag ligger vaken vissa nätter och grubblar. Av flera olika anledningar så känner jag att det helt enkelt inte kommer att fungera i längden.
Mitt förhållande till marsvin har visat sig vara mycket tudelat. Det finns ingenting bättre än att bli hälsad godmorgon av tre glada knoar som sjunger i kör efter sin frukost. Det är så otroligt mysigt att sitta utanför buren och titta på hur dom interagerar och har glädje av varandra. Det är underbart att kunna släppa ut dom på en grön gräsmatta för bete, se dom hoppa och bocka av lycka ute i det fria eller när dom får komma ner i en nystädad ommöblerad bur.
Samtidigt har det på senare tid börjat kännas tungt att det är så mycket städning kring marsvinen. Eftersom jag är noggrann och vill att dom ska ha det städat och snyggt hela tiden så upptar det en betydande del av min tid varje vecka. För några veckor sedan fick jag dessutom veta att det pensionat jag haft i närheten och varit mycket nöjd med nu ska stänga ner, och det gör det så mycket svårare för mig att hitta ngn som kan ta hand om dom när jag vill åka bort. Vilket gör att jag känner mig så oerhört begränsad. Vi har ingen bil och bodde tidigare nära en djurbutik, men sedan i mars bor vi i en ny lägenhet en bra bit därifrån och av den anledningen kan jag omöjligt få hem varken hö eller strö utan att tigga skjuts av någon. Det känns inte alls bra att vara beroende av andras hjälp.
Det känns helt enkelt tufft alltihopa. Hela situationen. Jag känner mig superledsen… Kan någon snälla komma med råd. Jag skulle verkligen behöva lite stöd och hjälp kring detta..
Med sunt förnuft kommer man långt!
Jag tror det är en punkt de flesta kommer till när "nyförälskelsen" börjar lägga sig, jag har själv varit där. Då tyckte jag det var jobbigt med fyra djur (två burar). Nu har jag elva djur i fyra burar och tycker inte det är jobbigt längre.
Jag tror du behöver göra det enklare för dig, iaf för en tid. Jag vet att du gillar fleece, men faktum är att det kräver mer pill för att hålla snyggt. Mitt tips är att du testar t.ex. toalätt som du kan beställa hem med hemkörning från t.ex. animail (slå ihop det med hundmaten så får du gratis frakt). Då behöver du storstäda (tömma och hälla i nytt i buren en gång i veckan och det tar tio minuter). Vart har du djuren idag? Står de mitt framför näsan på dig?
Hö kanske du kan köpa i större kvantitet och förvara i förråd eller liknande för att dra ner på resorna?
Nu bor ju jag en bit bort men har faktiskt släkt i närheten av dig, så vi är ibland i området. Ska du resa bort en längre tid så får dina pälsbollar gärna bo här medan du är borta. Sen har du precis flyttat, du vet nog inte än vilka resurser som faktiskt finns i ditt område. 
Det tar tid att lära känna ett nytt område och vem vet, säkert finns det MiF;are eller någon trevlig uppfödare runt hörnet som du kan byta tjänster med om du ska bort kortare perioder.
Men, summan av kardemumman. Gör det enklare för dig! Sänk kraven lite. Jag tror du har högre krav på grisarnas bur än de själva har. Min teori är att det här är en fas du behöver gå igenom, antingen väljer du att ge upp grisarna eller så känner du snart att "nä fan, klart jag ska ha dem kvar" och så släpper det mesta av tråkkänslan.
Tråkigt att du känner så… har du ingen arbetskompis som skulle kunna hjälpa till då när du ska i väg …då du jobbar ju hos veterinär…?
Hej E. Du e den första på 82 läsare som kommenterar. Tack så jättemycket. :(började misströsta här borta.
Ja kanske har du rätt. Skulle kanske prova att köra utan fleece ett tag för att se om magkänslan förbättras. Tycker att det verkar så hårt att springa på toa-lätt bara.. dom rejsar runt som bara den på fleeccen här. Har ju fortfarande problemet med "grisvakt" kvar dock, det är nästan det största problemet tycker jag. Jag får liksom panik nu när jag inte kan åka bort hur som helst. Kändes mycket skönt att läsa dina råd iaf. Behöver liksom bolla detta med någon.
Med sunt förnuft kommer man långt!
#2 nej jag har ju inte det. Dels för att jag bara har en stor bur, som inte går att flytta med. Den som ska passa dom måste antingen ha en egen bur (pensionat)eller komma till mig och se över dom. Jag kan inte be mina arbetskollegor om det. Dom flesta har hund och katt och fullt upp med sina liv redan som det är.. 
Med sunt förnuft kommer man långt!
Jag bor i Hökarängen i Stockholm, och jag kan definitivt ställa upp som marsvinsvakt om du bor i närheten.
Jag menar, självklart måste jag ju berätta och visa hur jag sköter mina marsvin först osv, men jag säger bara att erbjudandet finns :)
Kan även tipsa om djurpensionat i tyresö:
http://marsvin.ifokus.se/discussions/5005b89788f47210fb010d33-smadjurspensionat?discussions-2
#6 tack för länken!
Med sunt förnuft kommer man långt!
Jag har varit i precis samma sits och tillsut så behövde jag bara få ett annat perspektiv på allt och lämnade iväg alla grisarna hos Samsons uppfödare som annars också brukar sköta om dom när vi åker bort på semester och annat. Det var så mycket kring dom som gjorde att jag tappade lusten helt med ett flertal veterinärbesök, ingen bil och kämpigt i allmänhet.
Efter jag lämnat av dom grät jag floder både i bilen och hemma och det var så tomt och ensamt utan dom små limporna som pratar och är sociala. Men jag fick tid att tänka igenom allt och då hade vi 5 marsvin varav 3 inte fungerade ihop så jag bestämde mig att omplacera dom 3 och ha 2 kvar. Samsons uppfödare ville gärna ta våra damer som bråkade och det var en väldig lättnad då jag har ständig kontakt och kan hälsa på. Jag kunde lägga ner min tid på dom vi hade kvar och endå ha vetskap av att dom andra också har det bra.
Då visste jag också att jag inte kan ha ett liv utan marsvin, och har varit 100% säker på mitt beslut så inget går att rubba mig nu och det känns verkligen jätteskönt. Har också kommit in i en rytm som gör att allt går väldigt smidigt med att städa buren och allt och för mig är det bara roligt och jag njuter varenda dag av att mötas av mina älsklingar =)
Tack Misarn.
Nu har jag bytt till toalätt ett tag, känns redan bättre med städbiten.
Jobbar på att försöka hitta ngn som kan ha dom när jag behöver åka bort.. går inge vidare..
Jag får nog låta tanken gro ett tag..
Med sunt förnuft kommer man långt!
Känner med dej Hultan…. Kämpa på!
Vill tipsa om ett helt underbart djurpensionat i vallentuna: djurtema
Jag har ingen bil heller och städningen är jobbig. Men som alla andra sagt, gör de lätt för dig. Kutterspån eller annat är bra, fleece tar mycke tid att fixa med.
De enda jag tycker med marsvin är att dom är lite dyra i drift eftersom ja inte kan köpa storpack, kan inte få hem det utan bil. Så de blir bara ibland när ja får någon som kan skjuta…
Annars älskar jag mina marsvin och vill aldrig vara utan dem. De förgyller min dag så himla mycket =)
Jag har en vännina som bor ute på landet, inge körkort & har 4 marsvin. För några veckor sedan smsa hon mig & sa att hon inte ville ha kvar sina grisar & undrade om jag kunde ta tillbaka dom. De kommer från mig från början.
Jag visste att hon inte menade det & började " ge mig på henne". Om du inte ska ha grisarna ska du inte ha hunden eller katterna. För det är oxå djur osv. & Städet efter burarna som finns i svarta säckar, det är bara & fixa en kärra så kör jag till tippen. Så enkelt. Jag var rent taskig mot henne. Hon var vansinnig på mig. Men tillslut så kom det fram att hon var orolig för en släkting, mkt på jobbigt osv. Så hon hade nästan gått in i väggen. Så fick jag ett sms " Du är som den karlen jag inte har. Någon att bråka med".
Även jag har tyckt det är tufft ibland. Jag har 17 marsvin, 3 kaniner & 1 hund. familj & gravid & kroniska sjukdomar.
Men innerst inne vill man inte vara utan sina grisar.
…………………………………..
Sajtvärd sällskapskaniner och häst och ridsport(Rexkanin inaktiv)Medarbetare fibromyalgi och diabetes
Driver Djurflockens hunddagis och Djurflockens kaninomplacering
Starta ny diskussion