Marsvin iFokus

Marsvin

Etiketter: avelungar
Läst 2445 ggr
Marsviin
0

livrädda marsvinsungar

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

Jag är orolig för mina marsvinsungar (hanar) som på Lördag är sex veckor gamla. Problemet är att de är jätterädda och otama. Dem var svåra att ta upp och så redan när de bodde hos sin mamma och hennes två kompisar, men sen jag flyttade dem(för två veckor sedan) har det blivit mycket värre.

Dem sitter mest i sitt hus och om de är ute i buren och någon kommer in rusar de in i sitt hus. När man tar upp dem och har dem i knät darrar de och försöker krypa in under armen och sånt för att gömma sig.

Jag vet inte vad jag har gjort för fel, men det känns som om  de kanske inte riktigt var redo att flytta i från sin mamma. Det är så tråkigt att jag inte har någon vxen hane de kan få vara med. I allafall har ni något tips hur jag ska få dem mer tama?

 Jag har kanske en köpare till dem nu men jag är väldigt orolig för hur det ska gå för dem att byta hem när de är så rädda redan nu. Mina gammla marsvin var också väldigt rädda när jag köpte dem i mars förra året och det tog flera månade r innan de blev ganska tama.

[MatildaW]
0
#1

Hm, väldigt synd, tyvärr vet jag nog inte vad du kan göra. Hoppas det löser sig för dig!

SaraB
0
#2

Jag har ingen erfarenhet av avel och ungar, men jag tror du kanske tog bort mamman från dom lite tidigt? Hoppas det löser sig! :)

Diana61
0
#3

Marsviin:

OK, Nu kommer jag kanske att få massa med påhopp från andra här när jag svarar på detta men jag har faktiskt utövat detta ett antal gånger med bra resultat. Jag har haft en del livrädda ungar jag med genom åren och en del mer rädda än andra. Och vad jag då har gjort är att "faktiskt" tagit bort huset från dom. Av den anledningen att dom nu inte kan gömma sig så fort någon kommer in i rummet utan blir nu tvingade att scceptera mig och kommer att se att jag inte är så farlig som dom först trodde då dom hela tiden sprang och gömde sig. Dom blec då liksom inte vana med mig att jag fanns där utan gömde sig varje gång, när dom istället skulle ha "kollat" in mig för att se om jag verkligen är så farlig som dom först trodde.

Naturligtvis så smög jag alltid in till rummet och pratade lugnt till dom, och inga snabba rörelse alls. Det kunde ibland ta lång tid medans andra gånger gick det fort tills dom vante sig med mig och inte alls var rädd för mig. Jag var ju inte så läskig som dom först trodde. Därefter brukar jag stoppa åter huset ett tag för att se att dom ej återgår till att springa och gömma sig så fort jag komm in i rummet, om så var fallet tog jag bort huset ett tag till. Denna metod har lyckat med alla mina ungar jag haft men en del har det tagit längre tid med än andra, men man måste ha tålamod och ta det försiktigt. Inga höga ljud gap och skrik, smällande i dörrar mm och smyg in till dom medans du pratar lungt.

SÅ! nu har jag gjort det så jag kan nu bara vänta på alla era påhopp om hur jag plågar mina djur genom att ta bort deras hus. Men saken är den att alla ungarna har sedan blivit hur tama som helst. Är man 45 år gammal och haft marsvin stadigt sedan 1990 så har man varit med om lite av varje med dessa underbara djur.

Kram på er alla och lycka till "Marsviin" med dina små. Ge ej upp. Ett tips: när du tar upp dom, ta upp båda samtidigt så de ej känner sig ensamma.

Med Vänlig Hälsning
/Diana Lovatt
Järbo, Sandviken zon 4

Chippers
0
#4

Ta bort hus om du har hus med fyra väggar. Sätt istället in en planka genom gallret. Var alltid försiktig och lugn då du hanterar de. Låt de få godbitar ur din hand. Hantera de ofta, många men korta stunder. Ha tålamod och låt det ta den tid som behövs. Är de 6 veckor klarar de nog av att flytta, men personen som köper dessa måste ha tålamod och tid för att göra de tama, varna innan, annars kanske de säljer de vidare efter ett tag pga otamheten. Vilket hänt mig en gång då jag glömde säga att TÅLAMOD OCH TID behövs för att få de säkra.Glad Kanske bäst om de hamnar i ett hem med marsvinskunniga människor som inte ger upp så lätt.Räcka ut tungan

Chippers
0
#5

#3 Faktiskt så tycker jag detta är elakt. Marsvin är _flyktdjur_ och ska ALLTID ha iaf ngt gömställe där de kan gömma sig om fara hotar. Att ta bort hus för att få de tama tycker jag är helt fel. Inget påhopp alls, bara åsikt som jag står fast vid. Och att de är flyktdjur och alltid ska ha gömställe är ju sant.

#0 Ta inte bort så att de inte har gömställe alls! För det måste finnas i buren. Absolut.Glad Annars kan de blir mkt stressade!

dreamiz
1
#6

Jag har inget råd att ge då jag inte har någon erfarenhet av detta. Men en sak är ju i varje fall självklar: att om du säljer dom måste nya ägaren ha ett väldigt tålamod o vara lugn o försiktig med dom.

Marsviin
0
#7

Ni får gärna säga till om någon här vill köpa dem!!Vore bra om de kom till någon kunnig!

Djur_marsvin
0
#8

köper dom nog gärna, vi har planer på att utöka marsvinen nu ändå.

mina var otroligt rädda men nu springer dom fram o gnäller när ja kommer in i rummet, och då har ja bara satt mej vid buren och tatt det i deras takt… men som sagt . Mejlar dig nu dåe ! ^^ Skrattande

Marsviin
0
#9

#8 Okej vad bra om du kan det! Var bor du? Hur hur mejlar du kan man mejla på denna sidan , fattar inte riktigt :P

[MatildaW]
0
#10

Gå in till dennes sida du vill mejla, och tryck på Kontakt ;)

MikaelaH
0
#11

Om du tar bort huset och ger dom lite mera hö så kan dom gömma sig i höt och då blir dom inte lika skygga.

[Liinda]
0
#12

#3  Jag tycker inte det du gjorde var fel. Om marsvinen blir lugnare av att man tar bort huset så är det ju bättre för dom, för dom mår inte bra av att vara stressade och rädda hela tiden. Och om dom snabbare blir lugnare av att man tar bort huset så tycker jag faktiskt man ska göra det. Dom mår knappast bra av att vara stressade hela tiden. Man kan ju ha en stor höhög istället. Jag har faktiskt gjort på det sättet jag med. Jag köpte en hane som var omöjlig på det sättet han sprang så fort jag kom in i rummet även om jag smög eller gick försiktigt. Han vägra komma ut ur huset när jag var i rummet. Jag vet inte hur länge jag höll på med honom tills jag tillslut tog bort huset. Han mådde alltså dåligt av att ha huset där eftersom han hela tiden satt i det. Och när jag tog bort det så tog det inte lång tid innan hans nyfikenhet tog över och han tillslut våga sig fram till gallret och hämta mat ur handen han med. Han mådde mycket bättre utan hus. Självklart hade dom andra gömställen som rör och en massa hö. Det var just huset han var så fixerad vid. Han är fortfarande lätt stressad och tycker inte om att bli lyften i buren men han är mycket bättre än förut.