Ingen bra ide alls. Det är ju inavel. Har en hane som föddes med extra tår på baktassen men det kan hända andra saker också :/ det är tecken på inavel. Sen efter en händelse som hände nyligen så borde man inte para sina grisar alls :( för mig slutade med att min hona Junior åkte in på akut kejsarsnitt och ungarna var döda.

Kan kan man väl, men inavel är inte speciellt bra som #1 redan har sagt. Hellre att du skaffar en obesläktad hane/hona till marsvinet du har. Det finns en hel del lämpliga marsvin för avel tillgängliga i landet, så det känns lite dumt att para nära besläktade djur. Sen finns det ju också linjeavel, men det bör man nog inte hålla på med om man inte är ganska erfaren och vet vad man håller på med. Det är nog vanligare bland djurarter som det inte finns så många av, av just den rasen.

Kan du utveckla dig andra fråga lite mer? Förstår inte riktigt. Men om du menar att marsvinet hackar tänder kan det tyda på att denna är stressad/rädd. Är det dock ett knaster, som att de rör tänderna sakta från sida till sida (tuggar utan nått i munnen men sakta typ), kan det istället tyda på avslappning verkar det som. Några av mina gör så när de lägger sig ner i knäet och riktigt myser ner sig :)

Jag har en hane som kommer från en stor uppfödaren och något jag reagerade på när jag kollade lite närmare på stamtavlan var att hans mamma och pappa är syskon men inte kullsyskon. Hans mamma och pappa har alltså samma föräldrar men kommer inte ifrån samma kull.

Det kallas väl linjeavel, men tycker den där linjeaveln var lite väl för nära inpå.

Men min hane är fullt frisk, och inte alls något fel på. Så det är klart att det går, men man bör nog vara väldigt försiktig och tänka sig för innan. Du bör nog också veta deras bakgrund så de inte har några sjukdomar eller liknande.

Men jag själv har ingen erfarenhet av detta. :)

Som dom ovan säger så finns det vissa uppfödare som parar så. Har djur från en uppfödare där vissa namn nämns lite väl många gånger.
Dom kallar det linjeavel men när det ligger så nära kallar jag det bara inavel. Skulle aldrig få för mig att para två djur som är så nära besläktade.

Vad säger ni som har fött upp marsvin i flera år om detta? Jag har också undrat. Jag vet ungefär vad linjeavel innebär och att man gör det för att förstärka vissa utseendemässiga egenskaper hos raser med ovanliga teckningar och färger. Det är ju inte helt lätt att bedriva avel om man ständigt måste importera marsvin för att få in nytt blod.

Men kan det bli för mycket linjeavel? Finns det en gräns för hur långt man kan gå? Vad jag sitter och funderar på är hur nära besläktade marsvin i aveln, under lång tid, kan påverka hälsa och det mentala hos avkomman.

Det vore intressant om ni uppfödare, med mångårig erfarenhet av genetik och annat som är överkurs för mig, ville ta er tid och förklara för oss som inte är insatta. Jag är väldigt nyfiken.

Tack på förhand!

#5 Jag är fortfarande rätt ny gamet men har länge varit intresserad av genetik och avelsfrågor. Det jag har fått höra är att marsvin som art är rätt "tåliga" för inavel och ev. konsekvenser inte skulle bli lika grava som inom andra arter. Om detta verkligen är sant eller en kvarlevande "ursäkt" från sådana som linjeavlat vet jag inte.

Intressanta samband som jag tyckt mig se är att i raser som är numerärt få ofta föds små kullar och problem med "livskraftighet" finns. Jag blev helt förskräckt när jag nyligen fick höra vilka svårigheter det är att avla på CH-teddyn som ännu är ganska ny (ny ras - hög inavel). Ungar dör utan synbar anledning, många hanar är sterila, hög andel honor drabbas av toxicos och kullarna är sällan större än tre ungar. Det här är tecken på hög inavel, inte bara hos marsvin utan även hos andra arter (själv är jag mest inläst på hund och detta känns igen även där). Denna info kom från en stor uppfödare på CH-teddy.

Jag är emot inavel. Säger man att man fokuserar på hälsa i första hand så går det mig emot att inavla för att få bättre teckning. Sen är allt relativt och en avvägningsfråga och alla tycker olika. Mina djur kommer förmodligen se ut som en blandad kompott rätt länge då jag redan från börjat valt att blanda in lite "annat" för att bredda linjerna. (Sen får jag ju in lite läckra färger som ren bonus.)

Det finns ett program, MATS, som man kan ladda ner gratis. Där kan man som uppfödare lägga in alla sina djurs stamtavlor och beräkna inavelskoefficienten på planerade parningar. Ju längre bak i stammen man lagt in, desto mer korrekt resultat (och ofta högre siffror).

Läs #6 hon är klok hon…:-)

Jag anser att man ska undvika linjeavel. Det är jättesvårt att veta om man fått in något "skit" i linjerna man kan aldrig vara säker på att inga dåliga gener letar sig in och ligger där osynliga och lurar.

Personligen har jag som mål att samma marsvin inte får synas två gånger på stamtavlan/regbeviset som sträcker sig till fjärde generationen. Ibland har jag parat något tätare men då är förutsättningen den att det är helt utparat på andra håll i linjerna.

TS frågar om man kan/bör para halvsyskon och på det svarar jag att det ska man absolut undvika det är på tok för tätt! jag skulle aldrig göra så täta parningar det är att utmana ödet och att på lång sikt försvaga marsvinen.

De första tecknen på inavel är sänkt immunförsvar och reproduktionsproblem och det förekommer absolut i vissa marsvinslinjer. Det kan iof. bero även på andra saker men att undvika tajta parningar kan vara ett led att försöka förbättra detta.

Tack! Låter som sunda avels-tumregler.

Still confused, though on a higher level.

Ju mer man lär sig, desto mer inser man hur lite man vet… Gäller allt som rör djur! 

Som sagt så är marsvin inte särskilt känsliga för inavel, så det är ingen fara att göra det nån gång, men sen är det väl inget man ska hålla på med om det inte är nåt särskilt man vill ha fram.

#1 Det är sånt som händer ibland, mer verkligen inte särskilt ofta, så det borde inte avskräcka dig från att para. Vi har haft många kullar och det har gått bra i dom allra flesta gånger, är väl bara ett par gånger som det gått tokigt. Sen att det föds dödfödda ungar eller ungar som dör efter nåt dygn, det är ju sånt man får räkna med, men det händer inte heller särskilt ofta.

Avlar man enligt bra riktlinjer och tänker på djurens bästa så får man också friskare djur.

okej tackar