Nu ska vi se, om mitt huvud kan tänka klart…

I fredags förra veckan hämtades en 1 årig hona från sitt hem och spenderade natten i en större transport innan hon åkte vidare hem till mig. Hon har alltså varit hos mig i en vecka.

Eftersom jag legat dundersjuk sedan dess har jag inte observerat henne speciellt mycket alls, utan jag har bara sett till så marsvinen haft vad de behöver. Det är först igår och idag jag är uppe på benen och har kunnat se henne ordentligt.

Jag visste att hon skulle vara ranglåg, men jag har aldrig stött på en så ranglåg hona förut. Hon är helt kuvad under alla andra. Om någon hävdar sig trycker hon in sig i ett hörn och ligger blick stilla. I timmar. I exakt samma position.

Igår tryckte hon in sig i en öppen hörna och vågade inte röra sig. Jag lyfte upp henne och flyttade in henne under ett hus för att hon skulle få lugn och ro, och när hon efter flera timmar inte hade rört en fena tog jag ut henne och satte henne ihop med lilla Baltimore som är som henne men absolut inte lika gravt.

Nu verkar hon våga röra sig lite mer och jag ser ibland att hon lämnat huset för att äta lite, när jag smyger mig fram. Men minsta rörelse vid buren så ligger hon intryckt i hörnan igen, och det gör ont i hjärtat att se henne så kuvad.

Hon är dessutom dräktig, vilket gör det hela svårare att "vänta ut".

Jag kommer låta henne gå med Baltimore, för jag tror att hon får störst lugn ihop med henne. Jag hade väldigt gärna sett att hon kunde gå ihop med alla honor senare men går det inte då heller så får det vara så.

Men jag kan inte låta bli att undra varför hon är så här, och om någon sett detta beteendet förut?