…som jag gjorde inlägg här och jag har heller inte kommenterat på några av er andras inlägg. Men jag har varit in och läst emellanåt.

Jag har haft en fruktansvärd "downperiod" som startade på sommaren 2011 då jag plötsligt efter att ha jobbat ständig natt i 4 år fick problem med att sova efter att jag jobbat mina nätter. Ett halvårs sömnbrist sätter sina spår…jag blev helt utmattad. I December 2011 började jag jobba dag/kväll och det tog mig ganska precis ett år att bli mig själv igen! 

Under denna tid fick mina sötgrisar och kaninerna nöja sig med minimal omvårdnad…jag orkade inte mer än det som var absolut nödvändigt…mat, ren bur och genomgång/kloklippning ca 1-2 gånger i månaden. Nu är jag pigg och mår bra igen och det har hänt en del i honflocken. Lilla söta Daisy…en av teddydamerna dog plötsligt i höstas…troligtvis en hjärnblödning för det såg så ut. Eftersom jag blivit helt förälskad i skinnys så blev det såklart en liten skinnyhona som fick ersätta Daisy i flocken…hon blev väl mottagen och allt funkade bra…trodde jag…tills jag för ett par veckor sedan fick hem två små pettjejer 6 och 8 veckor gamla och insåg att min skinnyhona Chili var fruktansvärt liten och mager. Det blev liksom så synligt när småtjejerna flyttade in. Jag insåg då att Chili inte fick i sig tillräckligt med mat…hon hann väl inte med när de glupska håriga ganska feta damerna glufsade i sig. Nu fick jag bråttom…kontaktade snabbt uppfödaren till Chili och hade sådan tur att Chilis kullsyster fortfarande fanns kvar till salu. Denna söndag gick åt till att fixa en provisorisk bur med hjälp av en 120*60 gallerbursbotten…in under en av burarna och så en träkant framför så dom inte hoppar ur. På Måndagen åkte jag och hämtade hem Sally. Hon var inte direkt större än Chili men bra mycket mer hull och vägde mycket mer. Hopsättningen gick bra men Sally var lite rädd och blyg så första dygnen tappade hon mycket i vikt men nu äntligen har både hon och Chili ökat i vikt och börjar få ordentligt med hull. Så plötsligt från att ha haft 5 tjejer så har jag nu 8 tjejer…och så de 2 grabbarna såklart.

Galen säger mina vänner och kolleger att jag är och det är klart…hur normalt är det att en 40 årig trebarnsmorsa älskar marsvin och har 10 stycken bara sådär för skojs skull? Nåja…jag bryr mig inte vad andra tycker…jag gillar mina sötgrisar och kan nog tänka mig minst en skinnyhona till när den planerade stora buren är färdig. Som sagt liiite galen är jag nog ändå :)