Mina nya marsvin
Iblanad är det tufft att vara uppfödare. 2013 har börjat riktigt obehagligt dåligt för mig fyra kullar har fötts här redan de här två första månaderna. Två av kullarna har gått bara fint med levande fina ungar och friska mammaor men de andra båda kullrana har gått helt åt pipsvängen. Det började med att mamman Zabini dog tillsammans med sin kull som ni förstår är det det värsta, saknaden efter ett älskat djur tillsammans med skuldkänslor över att ha satt henne i situationen är nästan för mycket. Bara veckor efter att jag mist Zabini dog också min fyraåriga älsklig Ogg inte i drktighetsproblem förståss utan av urinstenselände. Det är plågsamt att mista två så kära djur så tätt. Och nu i måndags kom nästa tråkiga katastrof Troja födde sju ungar som alla dog. Troja själv mådde inte alls bra och jag var rädd att mista henne också men nu har det vänt för henne och hon kommer absolut att bli bra igen tack och lov!
För att få lite perspektiv så föddes nio kullar här förra året fyra eller fem i varje utom en tvillingkull. Alla mammorna mådde bra och bara en dödfödd unge och en som dog efter en vecka. Visserligen miste jag tre vuxna djur förra året också men de var alla relativt gamla.
Just nu känner jag mig misstänksam mot mina marsvin. Jag oroar mig. Jag tror jag oroar mig lite i onödan hoppas jag men mina två äldsta honor är inte pigga så är det men de är faktiskt gamla också… Nturligtvis är jag super nervös inför de fyra damerna som just nu sitter med hane och förmodas vara dräktiga.
Tufft som sagt men det som piggar upp i mörkret är marsvinen själva. Alla de underbara individer som bor här de har så härliga personligheter och är så fina att jag blir varm i hjärtat.
Det har fötts två katastrofkullar här i år men också två väldigt lyckade kullar men vardera tre levande och friska fina ungar.
Extra glad är jag för lilla Chokladfabrikens Kida för hon är min hon ska stanna här. Kida är nonself black magpie och har en intressant och trevlig stam bakom sig. Själv är hon inte perfekt tecknad och så men okej och hon har många bra egenskaper som jag vill ha i min avel. Kida kommer att ställas ut i pet och hon kommer att bli avelshona men framför allt ska hon vara en fmiljemedlem och flockmedlem här hos oss. Välkommen söta lilla Kida!
Vi håller ju på med ett projekt att få fram magpie och harlequin i lilac och beige. Två små honor som föddes här i slutet av förra året kommer att stanna här och ingå i det projketet. Chokldfabrikens Homsan är en av dem och precis som Kida är hon oerhört välkommen. Homsan är född i november och vi har lärt känna varandra rätt bra nu. Det är en härlig och väldigt tuff liten tjej som tar för sig i flocken nästan lite kaxigt. I famnen är hon en gosare och en babblare. Välkommen att stanna mysiga Homsan!
Den andra lilacbärarhonan som stannar här är Indis. Hon har samma pappa som Homsan systrarna är väldigt lika till utseendet men olika i sättet. Indis är lite försiktig av sig men jag tror hon kommer att blomma upp lite mer när hennes betydligt tuffare kullsyster Idril flyttar till sitt nya hem, jag tror Indis får stå tillbaka lite nu. Söta milda Indis välkommen att stanna här hos oss!
Vilka sötnosar! 🙂
Homsan är något extra ❤️Ljuvliga alla tre!
Starta ny diskussion