Går han något? Och hur är hans gång isf?
Har du någon bild på honom?

Han behöver absolut få komma till veterinären! Det kan handla om C-vitaminbrist, men det kan också vara någonting annat. Artros, t.ex. Det är smärtsamt och bryter ofta ut i fyraårsåldern hos marsvin där man inte varit tillräckligt noga med att ge ordentligt med c-vitamin.

Ibland får man åka en bra bit för att besöka en marsvinskunnig veterinär. Jag har ungefär en timmes bilresa till min.

Det jag skulle göra med en gång är att ge extra c-vitamin. Enklast, tycker jag, är att strö lite askorbinsyra på en gurkskiva. Bara grönsaker räcker sällan om det blivit en brist.

Rekommenderar läsning av följande tråd, där vi diskuterar bland annat C-vitaminbrist.
https://marsvin.ifokus.se/discussion/1526405/marsvin-fragor

#2: Jag ska försöka få honom till en veterinär! Jag är själv bara 15 och kan då inte köra bil. Jag har försökt att massera hans bakben men det verkar inte göra något.

#3: Nej, massage lär inte göra någon nytta. Snarare så kan det göra det hela värre, så det skulle jag låta bli.

Som sagt, det jag bekymrar mig för är om han har ont. Marsvin är extremt skickliga på att spela friska, så det kan vara vansinnigt svårt att avgöra själv. Sen är det väl inte osannolikt att han har C-vitaminbrist, tyvärr. Hur pass noga har ni varit med att säkerställa att han får den C-vitamin han behöver?

Vuxna marsvin behöver 10-30 mg c-vitamin per kilo kroppsvikt. Vid brist kan man behöva ge upp till 50 mg per kilo kroppsvikt, och det under en längre tid. Sen kan det mycket väl vara så att de skador han fått av bristen inte går tillbaka helt i alla fall. Jag tar emot omplaceringsmarsvin, så jag har sett alldeles för många fall av skador, orsakade av C-vitaminbrist.

Jag kan inte nog påpeka hur viktigt det är att han får komma till veterinären.

Det är jätteviktigt att han får komma till veterinären. Marsvin är bytesdjur och därmed otroligt bra på att dölja att de är sjuka. Om man märker att marsvinet inte beter sig som vanligt MÅSTE man söka vetrinärvård.
Det är ett brott mot djurskyddet att inte söka vård åt djur som misstänkts må dåligt.

#4: Tack så mycket för din feedback!
Jag har försökt få honom till en veterinär, det är lite svårt dock eftersom det är minusgrader ute och jag är bara 15 år och har inte tillgång till bil. Jag matar honom paprika, persilja, spenat och apelsin varje dag men han verkar inte bli bättre. Han har börjat få kala fläckar på bakdelen av sin kropp (liggsår tror jag). Han har också börjat dra sig tillbaka och är inte lika social som innan. Jag behöver torka bort kladd från hans ögon och göra rent honom då han inte kan ta hand om sig själv.

Jag planerar på att ta bussen till andra sidan staden till veterinären men jag vill inte att han ska bli för stressad av kollektivtrafiken.

#5: Jag är väl medveten om lagarna, jag har kontaktat de närmaste veterinärklinikerna men ingen av dem tar emot marsvin. Den närmaste kliniken är på andra sidan staden (ca 6 km) och jag kan inte ta mig dit på egen hand då jag är 15 år och har inte tillgång till bil.

#1: Han drar sig mest fram, han kan använda bakbenen någorlunda. När han väl går så är det vingligt och obalanserat. Det verkar som att musklerna i hans bakben förtvinar.

Ingen målsman som kan köra dig? Det är trots allt din målsman som råkar illa ut om det anmäls som djurskyddsfall då du är minderårig. Förlåt för hård ton men så här långt får det faktiskt inte gå, att han får liggsår och förtvinar för att ingen kör dig till veterinären. Ärligt talat.

#7: Marsvinet behöver få komma till veterinären NU. Idag. Det är katastrof att låta det gå så här långt, och ett solklart brott mot djurskyddslagen.

Ta en taxi? Tvinga föräldrarna att köra? Gör något.

6 km kan man gå utan problem. Så avståndet är inga problem

Går det ingen buss?

Jag tog bussen en natt med en hamster. Bussresan tog över två timmar. Sen fick jag gå 4km. Efteråt var det samma procedur hem. Så det går om man verkligen vill.

#8 Det här inlägget är lite hemskt. Ett marsvin som har det såhär skulle varit hos veterinär för ett bra tag sen. Förstår att du är ung men jag antar att du har föräldrar eller någon annan i din omgivning som har tillgång till bil och kan köra dig. Någon måste ju även betala veterinären. Det är inte meningen att du som 15-åring ska stå med fullt ansvar för ett djur. Men då du är den som ditt marsvin litar på för hjälp så måste du se till att någon hjälper dig. Nu är det mellandagarna och helger så det är svårare att få tider. Men ditt marsvin ska inte behöva vänta längre. Det har gått 2 veckor sen ditt första inlägg i tråden och där skriver du att det varit så i 2 veckor. Så en hel månad har hunnit passera där ditt marsvin haft det såhär. Så om personen du ber om hjälp säger att ni ska vänta, då säger du att ni har väntat en månad redan. Det kommer inte att gå över av sig själv.

#0:
Stackars liten, hoppas att du kommit iväg till veterinären och fått hjälp.
Med tanke på rinnande ögon m.m så är det ännu ett symtom på c-vitamin brist. Och det är allvarligt om det gått så långt som det gjort då han verkar bli slöare också.

Jag ger mitt marsvin som har problem med knäna (artros/tillväxtfel)
1 brustablett C-vitamin i 1dl vatten, så tar du 3ml på morgonen och 3ml på kvällen. Veterinären sa att om det blir överskott kissar han ut det så det skulle inte vara någon fara. Lättast är 1ml spruta och ge direkt i munnen. Då vet man att dom fått i sig det.

Hoppas verkligen din marsvin mår bättre snart.

När nu ytterligare en vecka har gått så undrar jag hur marsvinet mår nu? Hoppas det gått bra.

Då man kan se att TS varit inne på iFokus några gånger sen sist, senast igår.
Du får jättegärna bara säga hur det gick. Är ju inget tvång såklart. Blir bara lite frustrerad då det dyker upp en del trådar emellanåt där man aldrig får reda på hur det slutar. Man vill ju gärna veta vad som hände.

#15: Hejsan, jag ber om ursäkt för sent svar. Jag kom till veterinären och vi kom fram till att det förmodligen var någon tumör i ryggen. Hans känsel i bakbenen hade fördärvats och hans muskler hade förtvinats. Veterinären rekommenderade avlivning vilket var det vi valde. Det var väldigt jobbigt och jag oroade mig mycket för hur hans bror Sigge skulle hantera det hela, jag märkte att Sigge blev lite deppig och ville inte äta. Eftersom ingen av dem var kastrerade så var honmarsvin uteslutet. Efter två dagar så hittade jag en ung marsvinspojke som behövde ett nytt hem. Jag var lite orolig för hur introduktionen skulle gå men allt gick väldigt bra, inget bråk eller bitande. Dem har bott tillsammans i några veckor nu och dem är bra kompisar.

Tack så mycket för alla svar i denna tråden, jag uppskattar verkligen allas input och tankar!